VA-forsk-rapporten ”Naturbasert rensing av avløpsvann – en kunnskapssammenstilling med hovedvekt på norske erfaringer” sammanfattar norska och några internationella resultat. Rapporten tar upp system för infiltration i jord, biofilter, konstruerade våtmarker, dammar och avvattningsbäddar med vegetation. Systemens reningsförmåga är generellt hög och stabil. De redovisade resultaten ger bakgrund för nya norska riktlinjer (VA-miljøblad).
Avloppsanläggningar för 25–2000 pe VA-forsk-rapporten ”Avloppsanläggningar för 25–2000 pe – En nationell översikt” är en översikt av befintliga avloppsanläggningar av denna storlek i Sverige med avseende på anläggningstyper, reningsresultat och driftserfarenheter. Organisationsform och myndighetstillsyn berörs också. Både gemensamhetsanläggningar och mindre kommunala anläggningar ingår. De anläggningstyper som diskuteras är främst reningsverk, markbäddar, infiltrationsanläggningar, fällningsdammar och biodammar.
Inom ramen för detta projekt har 20 klosettvattenanläggningar inventerats, främst genom intervjuer med personal som sköter driften av anläggningarna. Intervjuerna har kompletterats med uppgifter från skriftliga rapporter och utvärderingar av anläggningarna. I anläggningarna samlas klosettvattnet upp i sluten tank, både vakuumtoaletter och snålspolande toaletter med självfall ingår.
Ett Interreg-projekt som drivits av Helsingborgs kommun tillsammans med Lunds och Köpenhamns universitet och ett antal kommuner i Skåne och Danmark, har utmynnat bl a i handbok om resurssnåla vattenvårdsåtgärder i Öresundsregionen. I boken belyses åtgärder i sju fördjupningskapitel varav fyra behandlar åtgärder för punktkällan enskilda avlopp och tre åtgärder i odlingslandskapet. Rapporterna och handboken kan
Ofta skriver tillsynsmyndigheterna råd istället för förelägganden. Men vad har råden egentligen för juridisk status? Jonas Christensen reder ut begreppen och kommenterar ett aktuellt rättsfall om råd. Ladda ner Jonas artikel nedan.
I VA-forsk-rapporten 2005-16 beskrivs funktionen hos öppna filterbäddar (öppen infiltration och öppen markbädd), med särskild fokus på problemområden som igensättning och bristfällig rening. Driftresultat och erfarenheter från olika anläggningar (bl.a. från Sundsvall, Ånge, Bräcke och Berg) i Sverige redovisas. Förslag på arbetsgång och åtgärder för att minska risken för driftproblem redovisas.
I Scope Newsletter Nr 63, januari 2006, finns en genomgång av vetenskapliga artiklar som handlar om s.k. septic tanks och vad som händer med näringsämnena. Slutsatserna är att varken fosfor eller kväve fastnar i slamavskiljarna men att kvävet tar sig vidare och att fosforn ”alltid” fastläggs inom några meter från tanken om man infiltrerar den.
