Efter att ha varit med i Norge och i Malmö och lyssnat har jag blivit mycket nyfiken på pumpbeskickning till trycksatta spridningsledningar. I Naturvårdsverkets allmänna råd 87:6 berörs frågan men jag skulle vilja ha lite mer konkret information för att slå ett slag för tekniken som verkar mycket vettig i sig. Svar EXPERT Peter Ridderstolpe …
I Kunskapscentrums publikation ”Marknadsöversikt – Produkter för enskilt avlopp” listas toaletter och avloppsanläggningar som finns på den svenska marknaden. 15 olika toaletter ingår, samt 28 avloppsanläggningar i form av minireningsverk, kompaktfilter, m m. För varje produkt redovisas kostnad, tekniska fakta och skötselbehov. För varje avloppsanläggning listas dessutom leverantörens uppgifter om vilken skyddsnivå anläggningen klarar. Kunskapscentrum
Anna Calo presenterar i samarbete med SLU en ny hygieniseringsmetod som innebär att klosettvattnet förvärms i våtkompostreaktor och att urea därefter tillsätts i låg koncentration. Kommentar av Annika Nordin, SLU: I många fall när hygienisering tidigare har diskuterats i svenska förhållanden har Salmonella varit den organism man fokuserat på och då en totalreduktion, nu lyfts enterokocker som indikatororganism
Kretsloppsanpassning av små avlopp Författare: Ylva Andersson Utgivare: Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Rapport nr: 2011:33 I Uddevalla, Stenungsund, Tjörn, Orust och Kungälvs kommuner (2011). Rapporten utreder förutsättningarna för kretsloppsanpassade små avlopp i kommunerna i södra Bohuslän. För- och nackdelar med olika avloppslösningar vägs mot varandra. Skriften innehåller även en kunskapssammanställning om återföring av näring
Ett företag har kontaktat Miljökontoret gällande sin produkt, doseringsenhet. Lösningen bygger på metoden kemisk fällning. Kemikalien (Polyaluminiumoxyklorid) tillsätts och blandning sker i första kammaren. Installationen sker inomhus direkt på fastighetens rörsystem. Vad som skiljer denna produkt från andra doseringsenheter är att denna, enligt verksamhetsutövaren, doserar kemikalien utefter vattenanvändningen i huset. Verksamhetsutövaren planerar kemikalietillsättningen genom att
I vår kommun finns det ett antal befintliga rotzonsanläggningar som anlades på 1990-talet. Vi bedriver tillsyn på dessa och ett antal frågor har uppkommit. Om ni kunde svara på dessa frågor hade varit till stor hjälp. Fungerar en rotzonsanläggning för omhändertagande av WC-avlopp eller är det enbart tänkt som efterpolering? Behöver en befintlig rotzonsanläggning kompletteras
Är det husägaren som bär ansvaret för avloppet till ett hus som står på ”ofri grund”, d.v.s. en arrendetomt? Den som äger en fastighet räknas ju som verksamhetsutövare vilket rimligtvis borde vara husägaren. Men egentligen är det ju inte själva huset utan även tomten som är själva fastigheten? Verksamhetsutövare är inte alltid identisk med fastighetsägare.
Kan man direkt utan platsbesök kräva att den som har en 1-kammarbrunn med påkopplat WC byter ut brunnen till en större slamavskiljare (t ex 3-kammarbrunn)? Ska olägenhet enligt miljöbalken 9:7 påvisas eller risk för olägenhet bedömas? Eller kan man hänvisa till praxis och NV´s faktablad? I handboken anges på s 45, ” Längre gående rening
Vi har fått en ansökan från en ägare till ett fritidshus som är byggt på arrendetomt. Sökanden vill placera en sluten tank i källaren och ansluta såväl wc som BDT. Skälet är att markägaren inte tillåter ett avlopp på arrendemarken. Sökanden är införstådd med tömningskostnaderna men är det ändå tillrådligt bl.a. p.g.a. kretsloppstänk? Med ”kretsloppstänk”
