oktober 2011

Tätorters inverkan på recipienters bakteriella status. SVU 2011.

Sammanfattning Syftet med projektet har varit att följa indikatorbakterierna Escherichia coli och Intestinala Enterokocker från källorna i en tätort till recipienten, kvantifiera mängderna längs de olika transportvägarna, samt analysera de viktigaste påverkansfaktorerna för koncentrationerna i dagvatten, avloppsvatten och en recipient. Arbetet har baserats på provtagningar och beräkningar i Halmstads tätort och dess omgivningar. Flera olika …

Biogasproduktion med slam från enskilda avlopp – en förstudie i Ronneby kommun

Biogasproduktion med slam från enskilda avlopp – en förstudie i Ronneby kommun Författare: Catarina Welin, Ronneby kommun Sidor: 35 sidor Ronneby kommun har undersökt förutsättningarna för att producera biogas med slam från enskilda avlopp. Rapporten innehåller både redovisning av en avloppsinventering i ett kustområde och en litteraturstudie om biogas. Man har jämfört biogasproduktion för värmepanna,

Utloppet försämrar vägen – vem har ansvar?

Vi har fått in klagomål som gäller utlopp i vägdike av renat avloppsvatten från markbädd. Markbädden i fråga gavs tillstånd 1995. Diket där utloppet mynnar hör till enskild väg, där en vägförening är väghållare. Det är vägföreningen som är klagande. Föreningen menar att utgående vatten från markbädden ansamlas i vägdiket och därigenom orsakar sättningar i

Översilning som efterpolering efter markbädd – hur bra fungerar det?

Vi har i vår kommun fått in en ansökan om enskilt avlopp där sökande vill använda sig av en markbädd med översilning som efterpolering. Fastigheten ligger inom vattenskyddsområde och avståndet från den tänkta avloppslösningen till ytvatten (egen damm) är ca 40 meter. Bedömningen är således att det är hög skyddsnivå för miljö- och hälsoskydd som

Efterpolering – kompakta lösningar

I vår kommun kräver vi vanligen efterpolering till reningsverk med dålig bakteriereduktion. Nu poppar det upp olika förslag på mindre, billigare efterpoleringslösningar. Ett företag har tagit fram en egen modell. Det är en 1,5 m3 glasfibertank uppdelad i två kammare där första kammaren fylls med 1 m3 leca-kulor. Andra kammaren är provtagnings- och pumpkammare. I

Hur avgör vi vad som är rimliga krav?

Är det skäligt att kräva åtgärder för ökad rening motsvarande hög skyddsnivå på ett avlopp redan har rening motsvarande normal skyddsnivå? Vi önskar vägledning i resonemanget om rimlighetsavvägningar. I bilagan längst ner på sidan hittar du en bilaga med bakgrund till frågan (reds anm). Till denna fråga finns en kompletterande text, vari kommunen enligt min

Kommunens ansvar vid fel på avloppsanläggning

Hur långt sträcker sig kommunens ansvar vid tillståndsprövningen när det väl blir fel – beroende om det beror på entreprenören, kommunen eller om det är oklart var ansvaret ligger? När vi miljöinspektörer handlägger ett tillståndsärende är det många faktorer som spelar in och vi ställer även en hel del villkor, bl a på anläggandet. Ibland

Rulla till toppen