Gemensamhetsanläggningar för vatten och avlopp kan skapa fördelar både för fastighetsägare, kommuner och miljön samtidigt som det bidrar till samhällsnytta. Det finns idag inget generellt fungerande arbetssätt för att skapa gemensamhetsanläggningar för VA. Det har vi på VA-guiden försökt ändra på genom rapporten Gemensamhetsanläggningar för VA – en del av genomförandet av kommuners VA-planer som …
I och med Byggproduktsförordningens krav på att avloppsprodukter som omfattas av en harmoniserad standard måste vara CE-märkta och ha en prestandadeklaration har HaV lagt till en bilaga till NFS 2006:7. Bilagan innebär att HaV gör några redaktionella ändringar i 2006:7. Det viktigaste är att kommentarer till reduktionskraven på s.5 revideras och flyttas till en bilaga.
I takt med att fler dagvattenanläggningar byggs uppkommer även frågor kring skötsel, drift och underhåll. Vissa dagvattendammar runtom i landet har stått i decennier utan några åtgärder för att upprätthålla funktionalitet. Dock verkar dessa frågor komma fram alltmer på kommuners agendor. Ett exempel är det seminarium för erfarenhetsutbyte om skötsel av öppna reningsanläggningar i Västerås där
Fråga angående dimensionering av avloppsanläggning. Flera gånger kommer det upp synpunkter från fastighetsägare som har en eller flera bostäder och som har tänkt anlägga ett nytt avlopp. Då kommer frågan om varför de ska skaffa en till avloppsanläggning för två hushåll (hh) när de inte är fler än ex 5 personer totalt. Vi brukar hänvisa
Havs- och vattenmyndigheten, HaV, har samlat information om projekt som finansierats från det så kallade havs- och vattenmiljöanslaget de senaste nio åren. Den nya söktjänsten, eller projektkatalogen, finns på HaV:s hemsida och är öppen för alla. Det går antingen att söka projekt länsvis via kartan, via sorteringsfunktion eller i fritextrutan. Om du vill se alla
Hässleholms kommun har sökt och fått LOVA-medel för att arbeta med frågan om kretslopp av näringsämnen från små avlopp. Kommunen ska: Utöver detta ska minst ett konkret förslag på kretsloppsanpassning av ett avlopp tas fram. Underlaget ska omfatta hela kedjan från uppsamling i avloppsanläggningen till spridning till åkermark. Projektet pågår under 2016 och ska vara
Miljökontoret i Hässleholm har under 2015 genomfört tillsyn i samband med och efter avvattning av slamavskiljare. Tillsynen har i huvudsak haft två syften. Dels har man kontrollerat om avvattningen sker enligt tömningsföretagets rutiner och dels har man kontrollerat om det finns en risk för slamflykt till efterföljande brunnar när avvattning sker. Miljökontoret har svårt att
Infiltration av sanitæravløp i stedlige jordmasserFörfattare: Jordforsk (Tone Westby, Jens Chr. Køhler, Lars Westlie) Rapport 145/97, december 1997 Rapporten var en del av NAT-programmet (Naturbasert Avløpstenologi) som var ett nationellt FoU-program. Rapporten ger en sammanställning av resultat från undersökningar av infiltrationsanläggningar för enskilda hushåll. De infiltrationslösningar som studerades var uppbygga (mound/jordhauganlegg), grunda och traditionella infiltrationsanläggningar.
SMED rapport nr 166 2015 Uppdatering av kunskapsläget och statistik för små avloppsanläggningarFörfattare: Mikael Olshammar, Mats Ek, Lars Rosenquist, Helené Ejhed, Anders Sidvall, samtliga IVL), samt Stefan Svanström, SCB.Sidor: 33 sidorISSN: 1653-8102 Havs- och vattenmyndigheten har gett SMED i uppdrag att genomföra en undersökning om situationen beträffande små avloppsanläggningar i Sverige. Uppgifter för små avlopp
