Som del i vår medlemsförmån scannar vi av nya intressanta ärenden från domstolarna i Sverige. Vi har bland annat hämtat in de sista målen från VA-nämnden, som sen årsskiftet behandlas av mark- och miljödomstolen (hovrätten) istället. Flera av våra medlemmar har bland annat efterfrågat ärenden där ärende om verksamhetsområde för vatten och spillvatten fått avslag.
Rapporten beskriver utfallet av DRICKS-programmet under perioden 2012–2014, där SLU och Lunds tekniska högskola nu är del av DRICKS. I rapporten presenteras resultat för flera större och särskilt intressanta projekt som vi arbetat med under programperioden, som exempelvis projekten RiBS och Förenklad GDP (God desinfektionspraxis). DRICKS inledde 2014 ett fördjupat samarbete med Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)
Svea hovrätt går på Va-nämndens linje och avslår överklagandet. Ärendet gäller fritidsfastighet som bebos permanent i Värmdö kommun. Avgift för vatten- och spillvattenservis betalades 2009 av fastighetsägaren (sk anslutningsavgift). Fastigheten är dock inte ansluten till den kommunala VA-anläggningen. Fastighetsägaren anser sig sakna behov av allmän vattentjänst eftersom frågan om dricks- och spillvatten för fastigheten har lösts
Utdrag ur handboken Syftet med handboken är att den ska fungera som ett konkret verktyg i det dagliga arbetet med dagvattenfrågor inom sektorn för samhällsbyggnad. Målgruppen är i första hand tjänstemännen på kommunen. Handboken är ett levande dokument som ska utvecklas i takt med att arbetet kring dagvattenfrågor går framåt i Lerum. Handboken ska bidra till att uppnå den
IVL Svenska Miljöinstitutets Östersjöseminarium hölls 5 oktober 2016. Årets tema var Åtgärder och innovationer för rent vatten och grön tillväxt. Presentationen nedan var intressant ur ett dagvattenperspektiv. Plastpartiklar i Östersjön – mikroskräpets källor, spridningsvägar och effekter på miljön Anna-Sara Krång, expert marint mikroskräp, IVL Svenska Miljöinstitutet Plastproduktionen i världen fortsätter att öka och med den spridningen
Dagvattenvåtmarkers långtidsfunktion har tidigare varit osäker. Ingen har utvärderat deras funktion över en längre period än 5-10 år och många utredningar är endast ögonblicksbilder. Men nu har en studie på Bäckaslövs dagvattenvåtmark i Växjö visat att våtmarken fungerar bättre efter knappt två decennier än när den togs i bruk! Dagvattenvåtmarken togs i drift 1994 för
Jonas Christensen, Ekolagen Miljöjuridik, i VA-guidens expertpanel förklarar vilket lagstöd som finns för krav på rening av dagvatten. FRÅGA Vilka reningskrav kan man ställa på dagvatten (utifrån lagstiftningen)? Det enkla svaret är att dagvatten ska renas om det behövs, med hänsyn till miljö och hälsa. De krav som ställs får inte vara orimliga i det
Här samlas riktvärden för dagvatten från fem lokala dokument skrivna av Riktvärdesgruppen i Stockholm, Miljöförvaltningen i Göteborgs stad, Jönköpings kommun, Järfälla kommun samt av Falkenbergs och Varbergs kommuner. De utvalda riktvärdena avser flödesproportionella årsmedelkoncentrationer eller flödesproportionella medelkoncentrationer om de är riktade mot verksamhetsutövare under en kortare tid. Lokala riktvärden för dagvatten har utvecklats då det
MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) har i uppdrag att ta fram nationella riktlinjer för kommunernas arbete med att förebygga översvämningar i samband med skyfall. Det finns ett väl genomarbetat förslag som presenterades på en konferens i september. Läs Dagvattenguidens referat om de fyra stegen som riktlinjen innehåller (endast för medlemmar).
