För att möta klimatförändringarnas ökade nederbörd har Statens väg- och transportforskningsinstitut, Heidelberg Materials, Edges, RISE och Junghage Stenkonsult tillsammans utvärderat hur befintliga blågröngråa system i fyra svenska kommuner fungerar. Resultaten är lovande, både vad gäller systemens bärighet jämfört med traditionella gator och infiltrationskapacitet efter flera års drift.
Klimatförändringarna innebär ökad nederbörd och fler extrema väderhändelser. Ett sätt att minska belastningen på det traditionella dagvattensystemet kan vara att anlägga så kallade blågröngråa system (BGG-system). Det är ett begrepp som syftar på integrering av funktioner inom dagvattenhantering (blått), vegetation (grönt) och hårdgjorda ytor (grått) i gaturummet.
Osäkerhet kring bärighet och infiltrationsförmåga efter flera års drift
BGG-systemen brukar delas in i två olika kategorier. De utgörs antingen av en dränerande ytbeläggning där dagvattnet kan infiltrera igenom konstruktionen, alternativt en tät beläggning med infiltration via brunnar. Gemensamt är att konstruktionerna har ett öppet förstärkningslager, ett slags hålrum, som ofta består av makadam under mark där större volymer dagvatten tillfälligt kan lagras. Ovanpå finns alltså en överliggande konstruktion, som i sin tur kan bestå av exempelvis en regnbädd, en hårdgjord yta för trafik eller en gräsmatta.
Trots att BGG-system idag är ett relativt etablerat sätt att hantera dagvatten i flera kommuner finns det fortfarande osäkerheter kring om systemen medför ökade underhållskostnader och vad gäller hur bra de klarar av trafikbelastning i samma grad som vanliga gatukonstruktioner. Det finns dessutom bristande kunskap kring infiltrationskapaciteten i de system som är konstruerade med dränerande ytskikt, där igensättning utgör ett potentiellt problem.
Utvärdering av befintliga BGG-system
För att bättre förstå hur väl BGG-system fungerar över tid har Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI), Heidelberg Materials, Edges, forskningsinstitutet RISE och Junghage Stenkonsult utvärderat både bärighet och infiltrationsförmåga i BGG-system i fyra svenska kommuner. Systemen, som är anlagda i Rosendal i Uppsala, Campus i Vellinge, Munka-Ljungby i Ängelholm samt vid Jem och Fix i Vara, har alla varit i drift under flera år.
Resultaten från undersökningarna har publicerats i rapporten Funktion och uppföljning av Blå-Grön-Grå infrastruktur (BGG) för klimatanpassning (Del 1) (2025). Det är den första av två rapporter som ska göras inom projektet Byggnation, funktion och uppföljning av multifunktionella konstruktioner för klimatanpassning.
– Anledningen till att man ofta är skeptisk eller försiktig med att införa nya lösningar i vägsammanhang är att vägar har så lång livslängd. När en väg väl är byggd får man leva med de misstag som gjordes i det ursprungliga utförandet, om man inte gör en omfattande ombyggnation – och sådana är mycket ovanliga. Därför blir frågor om drift och underhåll en avgörande faktor, och det gör att man är försiktig med att pröva nya metoder eller material. Förhoppningsvis kan rapporten mildra oron och göra att ännu fler vågar testa systemen, förklarar Fredrik Hellman, senior forskare vid VTI och en av författarna till rapporten.
Fungerar som ett informationsunderlag
För att ta reda på konstruktionernas bärighet använde man sig av så kallade fallviktsmätningar och har även genomfört infiltrationsmätningar för att analysera dräneringsförmåga hos systemen med genomsläppliga ytskikt. Fallviktsmätning innebär förenklat att en fallvikt, motsvarande en standardaxel på ett tungt fordon, släpps mot marken och man mäter hur ytan påverkas. Infiltrationsmätningarna genomfördes på konstruktionerna i Campus Vellinge och i Vara.
Utöver att presentera infiltrations- och bärighetsresultat, innehåller rapporten information om dimensionering av BGG-system. Författarna redogör bland annat för konstruktionernas olika tekniska funktioner, utförande, drift och underhåll samt hur dimensioneringsverktyget ERAPave (Elastic Response Analysis of PAVEments – Performance Prediction) kan användas för BGG-konstruktioner.
– Underlaget är en del av många års arbete där olika discipliner, som vägtekniker, landskapsarkitekter och biologer, har samarbetat på ett nytt och spännande sätt. Vi har metodiskt besvarat de vanligaste frågorna om BGG-system så att svaren blivit tydliga och tillförlitliga. Det långa samarbetet har under åren gjort att konceptet redan har kunnat etableras flera kommuner och fått bra genomslag, berättar Fredrik Hellman.
Effektiv infiltration och jämförbar bärighet med traditionella system
Resultaten från fallviktsmätningarna visade generellt att de undersökta BGG-systemen hade jämförbar bärighet med traditionella vägkonstruktioner och ingen tydlig försämring kunde heller påvisas i de system som hade varit i drift i flera år.
Infiltrationskapaciteten för BGG-systemen i både Vellinge och Vara låg i sin tur över vad som förväntas för att hantera ett så kallat 100-årsregn med 10 minuters varaktighet utan att vatten blir stående under mättillfällena.
Vid antagande om att igensättningen av fogarna för de undersökta ytorna följer vad som kan anses vara en ”normal” utveckling menar författarna att infiltrationskapaciteten för ytan i Vara sannolikt kommer att minska med upp till 60 procent efter två år. Motsvarande reduktion i infiltrationskapacitet för ytan vid Campus i Vellinge bedömer författarna till cirka 40 procent. Trots detta kommer infiltrationen fortfarande överstiga behovet att hantera nämnd regnmängd. Man understryker dock att hur snabbt igensättningen sker i hög grad beror på de lokala förutsättningarna, till exempel mängden sediment som leds till systemet.
– För de ytor vi har undersökt har inget underhåll för att bevara den dränerande funktionen gjorts alls, men även utan underhåll klarar de av att ta hand om stora mängder vatten. Jag vill dock poängtera att om kommunerna ser att regnmängderna ökar kan det ändå vara klokt att fundera på underhåll i framtiden, berättar Björn Schouenborg, senior forskare vid RISE och en av författarna till rapporten.
Bygger testvägar i Stockholm och Malmö för framtida riktlinjer
Sammanfattningsvis visar utvärderingarna att BGG-system kan vara en effektiv klimatanpassningsåtgärd för urbana miljöer och att den bibehållna bärigheten gör konstruktionerna lämpliga för lågtrafikerade platser i städer.
– Sådana här lösningar passar bra på stora parkeringsytor eller gator där trafiken är lite lugnare, då kan man kombinera systemens funktion med grönska och skapa trevligare miljöer, berättar Fredrik Hellman.
Författarna rekommenderar dock fortsatt uppföljning av systemen och vidareutveckling av mätmetoderna, något som undersökas vidare i del två av det aktuella projektet.
– Just nu bygger vi testvägar i både Stockholm och Malmö för att jämföra olika konstruktioner och följa upp resultaten noggrant. De konkreta exemplen blir viktiga för att visa hur det fungerar i praktiken och kunna utveckla nya riktlinjer kring BGG-system, säger Fredrik Hellman.
Ta del av rapporten i sin helhet via Bifogade filer nedan.
Fullständig referens: Hellman, F., Simonsen, E., Fridell, K., Rahman, M. S., Schouenborg, B., & Junghage, A. (2025). Funktion och uppföljning av BGG (Blå-Grön-Grå) infrastruktur för klimatanpassning (Del 1) : Dimensionering, bärighet och infiltration.
Bifogade filer
Relaterade artiklar
