Vad bör man tänka på innan man sätter igång med fysiska åtgärder i vattenmiljöer? Juha Salonsaari, vattenvårdskonsulent vid Ljusnan-Voxnans vattenvårdsförbund svarar och delar med sig av sina erfarenheter och råd kring exempelvis tillstånd, ansvar och förberedelser för att undvika vanliga fallgropar.
FRÅGA
Vad bör man tänka på innan man påbörjar det fysiska åtgärdsgenomförandet, till exempel när det gäller förarbeten, tillstånd, arbetsmiljöansvar med mera? Finns det några fallgropar?
Svar
EXPERT
Juha Salonsaari
Vattenvårdskonsulent
Ljusnan-Voxnans vattenvårdsförbund
Var realistisk i dina förväntningar och din planering. Åtgärdsarbete tar tid och är många gånger beroende av faktorer som kan vara svåra att kontrollera, som exempelvis väder och vattenflöden. Ibland kan oförutsedda händelser göra att hela, eller delar av ett, projekt behöva senareläggas till efterföljande barmarkssäsong. Detta kan i sin tur påverka finansieringen, givna tillstånd och samverkan med övriga berörda parter.
Fundera på om det går att dela upp ett projekt i delmoment för att göra projektet mer hanterbart. Exempelvis kan inventering, samråd med markägare och förprojektering skiljas från tillståndsansökning och genomförandefas.
Vi brukar dela upp våra genomförandeprojekt i följande faser. Vissa går delvis in i varandra lite beroende på projektets omfattning och komplexitet. Många gånger är det olika finansieringskällor som bekostar förarbete och genomförande samt uppföljning.
- Inventering och behovsanalys
- Samråd och förankring
- Förprojektering/idéstudie
- Tillstånd
- Projektering
- Genomförande
- Uppföljning och utvärdering
Ett väl genomfört grundarbete i form av inventering och förprojektering förenklar ofta genomförandefasen och ger även bra underlag för att söka tillstånd. Det ger även ett bättre underlag för bedömning av kostnader. Ett exempel på något som ibland förbises är utredning av geotekniska förhållanden. Grävarbeten som utförs på erosionskänslig mark kan behöva anpassas både vad gäller maskinval, eventuellt stabilitetsförstärkande arbete och till syvende och sist även arbetsmiljöfrågor. Framkommer detta sent i projektet kan det snabbt bli kostnadsdrivande och till och med omöjliggöra den tilltänkta åtgärden och tvinga projektet tillbaka till de inledande faserna.
Se till att ni har koll på vilka som kan beröras av åtgärden och samrått med dessa i god tid. Kartlägg vilka som är sakägare och vilka som är övriga, men viktiga, berörda. Det kan handla om exempelvis markägare, kommun, länsstyrelsen, fiskerättsägare med flera. Underskatta inte betydelsen av att många känner behov av att vara informerade av vad som händer i deras närområde. Placera gärna ut en informationsskylt med kontaktuppgifter i förväg och ha den uppsatt under tiden projektet genomförs. Pågår projektet i flera år kan det vara en god idé att hålla återkommande informationsträffar och/eller skicka ut information löpande över mail.
De flesta åtgärder som genomförs i och nära vatten kräver tillstånd enligt miljöbalken, men det finns möjlighet till undantag beroende på hur åtgärden påverkar allmänna eller enskilda intressen. Tänk på att det är du som verksamhetsutövare som är ansvarig för att åtgärden är förenlig med miljöbalken. Ta förslagsvis kontakt med din länsstyrelse för att diskutera vad som gäller för just ditt projekt. Varje länsstyrelse har information om hur man bör tänka. Här är en länk till Länsstyrelsen i Stockholm: https://www.lansstyrelsen.se/stockholm/miljo-och-vatten/atgarder-och-verksamheter-i-vatten/vattenverksamhet/vattenverksamheter-som-behover-anmalas.html
Innan man påbörjar arbetet med fysiska åtgärder är det viktigt att utreda ansvarsförhållandena avseende projekteringsfasen, entreprenaden och eventuellt långsiktigt ansvar rörande drift och underhåll. Se även till att utreda vem som har ansvar för besiktning av den slutliga åtgärden och hur denna bör gå till.
Man bör även fundera på vilken form av entreprenad som är lämplig, dvs totalentreprenad eller utförandeentreprenad, i ert projekt.
Beroende på vilken roll man har i projektet, exempelvis om er organisation axlar rollen som byggherre, behöver man reda ut arbetsmiljöansvaret och hantera detta gentemot eventuella konsulter. Det går aldrig att avsäga sig arbetsmiljöansvaret som byggherre, men man kan utse en konsult som bas P respektive bas U och därmed få hjälp med framtagande av arbetsmiljöplan samt uppföljning av denna under entreprenaden.
Om åtgärden ska följas upp kan det vara bra att ha med detta redan från början i samband med projekteringen. Vissa åtgärder kan behöva särskild design om effekterna ska kunna följas upp på ett önskvärt sätt.
Sist, men inte minst – dela med er av era erfarenheter! Flera finansiärer kräver att åtgärderna rapporteras till relevanta nationella databaser så som Åtgärder i vatten (https://www.atgarderivatten.se/) och Biotopkarterings-databasen (https://biotopkartering.lansstyrelsen.se/).
Relaterade artiklar
