Livsmedelsverket har kartlagt arbetet med vattenläckage hos större dricksvattenleverantörer i Sverige. Flera har egna mål för att minska läckaget, men både mätmetoder och åtgärder varierar. Resultaten ska användas i kommande EU-förhandlingar och till rapportering om vattenläckage till EU-kommissionen senast den 12 januari 2026 enligt det omarbetade dricksvattendirektivet.
I juni förra året fick Livsmedelsverket i uppdrag av Regeringen att bland annat göra en bedömning av vattenläckagenivårena nationellt i Sverige och samtidigt undersöka potentialen för att minska vattenläckaget med utgångspunkt från det nya dricksvattendirektivet, artikel 4.3. Rapporteringskravet gäller dricksvattenleverantörer som tillhandahåller minst 10 000 m3 per dag eller försörjer minst 50 000 personer. Resultatet av vattenläckagebedömningen ska rapporteras senast den 12 januari 2026 direkt till EU-kommissionen.
Enkät till de större dricksvattenleverantörerna
Livsmedelsverket har därför genomfört en enkätundersökning riktad just till de större dricksvattenleverantörerna. Ett 50-tal organisationer bedömdes vara berörda av enkäten. Insamlingen av underlag till enkäten har skett i samarbete med branschorganisationen Svenskt Vatten.
Mätmetoderna varierar en del
I enkäten ställde man frågor om vilka metoder VA-organisationerna använder för att mäta vattenläckage och vilka utmaningar som finns kopplade till vattenläckage. Svaren från enkäten ska användas till kommande EU-förhandlingar och rapportering om vattenläckage, där Nurun Nahar på Livsmedelsverket är Sveriges representant i förhandlingarna.
– Det var 31 stycken VA-organisationer som svarade på enkäten och det ser lite olika ut vilka metoder man använder för att mäta vattenläckage. Många har svarat att man använder förslaget på metod (m3/km huvudledning och år) från EurEau, den europiska branschorganisationen för dricksvatten och avlopp, som vi just nu diskuterar på kommissionsnivå men en del använder även infrastrukturläckageindexmetoden eller någon annan metod, så det varierar.
Hur ligger Sverige till?
På frågan om hur Sverige ligger till jämfört med andra medlemsländer i läckagefrågan förklarar Nurun Nahar att det beror på vilket tröskelvärde som kommissionen kommer att ta fram, med utgångspunkt i de siffror som medlemsländerna rapporterar in.
– För den som vill få en uppfattning om läckagesituationen i EU finns en rapport från EurEau, publicerad 2021, med uppgifter om medlemsländernas vattenläckage baserat på data från 2018. Sverige låg på cirka 20 % enligt EurEaus läckagemätning från 2018, Livsmedelsverkets preliminära beräkningar tyder på att nivån ungefär detsamma idag, även om beräkningarna ännu inte är helt färdiga.
Konsekvenser av vattenläckage ur olika perspektiv
VA-organisationerna har också fått svara på frågor om vilka konsekvenser ett läckage kan medföra ur ett miljömässigt, hälsomässigt, tekniskt och ekonomiskt perspektiv.
Bland de folkhälsorelaterade riskerna som VA-organisationerna pekar på är bland annat mikrobiologisk förorening, lågt tryck i ledningssystemen och konsekvenser som spridning av vattenburna sjukdomar i samband med läckor och reparationsarbeten.
Utläckage av dricksvatten leder också till att ett större råvattenuttag krävs för att kompensera vattenförlusterna, som in sin tur innebär en ökad användning av reningskemikalier, högre energiförbrukning och större klimatpåverkan eftersom mer vatten måste renas.
VA-organisationerna beskriver att en föråldrad infrastruktur och låg förnyelsetakt ger utmaningar med gamla ledningar och svåråtkomliga områden i tätbebyggelse och inte minst begränsade budgetar vilket försvårar möjligheterna att genomföra nödvändiga åtgärder. För att kunna öka förnyelsetakten krävs mer ekonomiska och personella resurser. Nurun Nahar konstaterar att VA-organisationernas svar har bidragit stort i arbetet och att de i princip kommer att kunna användas direkt i rapporteringen till kommissionen.
Vad händer nu?
Medlemsstaterna ska som sagt senast den 12 januari 2026 meddela kommissionen resultatet av vattenläckagebedömningen. Efter det ska EU-kommissionen senast den 12 januari 2028 fastställa det tröskelvärde för vattenläckage som ska gälla. Om en medlemsstat överskrider tröskelvärdet ska en handlingsplan tas fram inom två år.
Relaterade artiklar
