Hur går återuppbyggnaden av Ukrainas VA-system under det pågående kriget? Emma Lundin, koordinator för UNICEF, berättar hur man prioriterar och levererar utrustning, allt från pumpar till batterier. Samtidigt krävs långsiktiga planer och investeringar för att inte bara reparera det som gått sönder utan också skapa ett mer resilient VA-system.
Rysslands invasion av Ukraina inleddes i februari 2022. Sedan dess har kriget förvandlats till en långvarig regional kris. Den civila infrastrukturen, så som vatten- och avloppsystem, har varit en av måltavlorna och som regelbundet utsatts för attacker. VA-systemen i Ukraina har drabbats både indirekt av upprepade angrepp mot transporter och energiförsörjning, och direkt genom skador mot anläggningar för vattenförsörjning, pumpstationer och avloppsreningsverk. Konsekvenserna är akuta och växande när trycket i ledningarna inte längre räcker till för att försörja hela systemet samtidigt och ledningarna, bildligt talat, kollapsar.
VA-guiden har pratat med Emma Lundin som är koordinator på UNICEF via MSB för återuppbyggnad av vatten, sanitet och hygien i urbana områden. Emma Lundin befinner sig i just nu i Kiev och delar med sig av sina erfarenheter från Ukraina och om hur återuppbyggnaden av VA-systemen sker i praktiken. Kriget är fortfarande pågående, och UNICEF som det centrala FN-organet när det kommer till vatten och sanitet, behöver kombinera akuta insatser mer strategiska investeringar för återuppbyggnad. Arbetet handlar om att prioritera där nyttan är störst, leverera material och kunskap till lokala VA-bolag och att utforma lösningar som fungerar trots störd logistik, ökade kostnader och resursbrist.
Från Kungsbacka till Kiev
Emma Lundin arbetar till vardags som VA-ingenjör på Kungsbacka kommun men har sedan våren 2025 varit tjänstledig för att befinna sig i Kiev, Ukraina. Som koordinator på UNICEF har man översikt över UNICEFs alla WASH-projekt inom återhämtning och återuppbyggnad, fasen efter den direkta krisresponsen, och är med och beslutar hur UNICEFs finansiella medel bäst ska fördelas. I Ukraina stöttar man lokala VA-bolag både kring krisberedskap och återuppbyggnad av VA-systemen, med pengar och resurser som material, redskap, verktyg, olika typer av VA-anläggningar och processer.
– Behoven i Ukraina är inte enbart direkta, krigets effekter märks på så många olika nivåer. Vi är med och tar fram beslutstöd till lokala och nationella myndigheter i hur återuppbyggnaden ska planeras och samlar kunskap om hur det ska gå till, berättar Emma Lundin.
UNICEF tar fram olika projekt och anlitar konsultbolag eller organisationer i civilsamhället som sedan utför dem. En av rollerna är att granska projekten och följa upp framsteg, kvalitet och efterlevnad av projektens syfte inom mandatet enligt Barnkonventionen.
– Det finns en välsmord logistikkedja som är en viktig del i att stötta implementeringen av projekten. Det är viktigt att VA-bolagen har kapacitet att ta emot material som skickas. Man behöver också kunna mellanlagra och installera utrustningen. Det som skickas ut måste komma till användning
Skifte för VA-återuppbyggnaden
Sedan invasionen inleddes och fram tills idag har man fokuserat på återuppbyggnaden av VA-system i västra Ukraina. Läget har varit mer stabilt där och påverkan från kriget har varit mindre, vilket innebär lägre risker för investeringar i VA-infrastrukturen. I östra Ukraina sker fortfarande mycket direkta attacker även om frontlinjen i praktiken inte rör pa sig, därför ses det området som mer riskfyllt att investera i.
– För tillfället rör sig inte frontlinjen särskilt mycket i östra Ukraina. Däremot sker fortfarande attacker där och det är en pågående krigssituation. Men läget har, trots de extrema förhållandena, delvis stabiliserats.
Det innebär att man nu ska skifta fokus till att också arbeta med återuppbyggnaden av VA i öster. Under många år i Ukraina har det dessutom funnits en växande underhållsskuld när det gäller VA-infrastrukturen. Underhållsskuld känner vi igen i Sverige, men det är på en helt annan nivå i Ukraina menar Emma Lundin. Alla skattemedel går numera till kriget och försvaret, och VA-bolagen går med enorma förluster.
– Kriget har lett till att kostnader för kemikalier, energi och varor som behöver importeras har ökat många gånger om. Samtidigt har man på en nationell nivå låst VA-taxan, i värsta fall kan VA-bolagen knappt betala anläggningarnas elkostnader.
Stora konsekvenser när driftkassan sinar
Den ekonomiska verkligheten skapar driftunderskott hos många lokala VA-bolag. Det gör att bolagen har svårt att själva återinvestera i infrastrukturen, köpa reservdelar eller anställa tillbaka personal som kallats in eller emigrerat.
– Investeringsbehovet är omfattande och betydligt större än de resurser som finns tillgängliga idag. Enbart för VA är behovet uppskattat till 4,6 miljarder dollar. Om man kan få till långsiktiga förbättringar är det mycket värdefullt. Ett exempel är ett projekt som UNICEF drivit i Lviv.
Staden Lviv i västra Ukraina har under kriget fungerat som en viktig transitpunkt för internflyktingar. Där har man tagit emot uppåt 125 000 flyktingar, vilket belastar de befintliga VA-systemen samtidigt som det finns mindre pengar, personal och resurser till underhåll. UNICEFs anställda på plats har därför tillsammans med Lvivs VA-bolag utvecklat och implementerat ett projekt för att radikalt förbättra underhållsarbetet. Man köpte in teleinspektionsrobotar och introducerade dessa för det lilla underhållsteamet på tre personer som ansvarar för hela Lvivs ledningsnät.
– Därigenom kan man laga tre gånger så många läckor under samma tid till en femtedel av kostnaden och övergår då från reaktivt underhåll till en mer strukturerad och tidseffektiv underhållsplanering.
Flera praktiska insatser för att säkra driften
Andra exempel på insatser är att stötta upp med pumpstationer, generatorer och laboratorieutrustning. Man har också installerat solpaneler på tak på administrativa byggnader och kopplat IT-utrustning till batterier.
– Under kriget har man tyvärr haft stora problem med elavbrott, eftersom Ryssland riktat in sig på energiinfrastruktur. När elen slås ut kan IT-system förlora stora datamängder och systemen kan inte fortsätta att köras, berättar Emma Lundin.
Hittills har återuppbyggnaden av VA-systemen i stor utsträckning handlat om insatser som når många människor. Insatsen i sig behöver inte vara stor, men den ska förbättra tillgången på vatten och avlopp för fler.
– Framåt kommer vi också att lägga mer fokus på mindre städer och byar, i områden där vi kanske når färre människor men där behoven är mycket stora.
Omställning till arbete i krigskontext
Tidigare har Emma Lundin haft utlandstjänster i Venezuela, Moçambique och Guinea. I Ukraina är det första gången hon arbetar i en krigskontext och därför har det varit en stor omställning att känna sig trygg på plats. De första veckorna inträffade flera intensiva attacker i Kiev.
– Jag hörde drönare, missiler och explosioner. Det gäller att hitta en nivå som känns rätt för en själv. Man måste lära sig att avväga vilka åtgärder som behöver vidtas när flyglarmen aktiveras. Detta sker flera gånger per dag, och det är i slutändan inte rimligt att gå ner i skyddsrummen vid varje tillfälle.
Emma Lundin lockas av utlandstjänster eftersom man får bidra med erfarenhet och teknisk expertis samtidigt som man får lära av andra länders erfarenheter kring beredskap, strategier och resilienta infrastruktursystem.
– Vi i Sverige kan nog lära av Ukrainas erfarenheter eftersom det finns likheter i våra kontexter, avslutar Emma Lundin.
Relaterade artiklar
