Att skaffa sig en hydrogeologisk grundsyn var det huvudsakliga rådet till handläggarna då Bo Olofsson föreläste om hydrogeologi. VA-guiden ger en tillbakablick och budskap i urval från två välfyllda dagar med föredrag, diskussioner och exkursioner.
Förmiddagen den 13 mars 2025 stod jag med en kopp kaffe och minglade efter att vi hade tagit oss genom det första seminarieblocket under Vatten Avlopp Kretslopp i Uppsala. Bo, Bosse, Olofsson, professor emeritus vid KTH, hade nyss föreläst om hydrogeologi och att bedöma föroreningsrisker från små avlopp. Jag skulle just sätta tänderna i en rejäl kanelbulle när en miljöinspektör spände ögonen i mig.
”Ni måste fixa en utbildning med Bosse! Det här var bra men vi behöver mer!”
Jag nickade i samförstånd och vi hade ett bra samtal. Några väl valda ord i anteckningsblocket och en handfull inringade utropstecken blev mina stödord inför återkopplingen från konferensen och planering av verksamheten.
I september arrangerade VA-guiden tvådagarsutbildningen Hydrogeologi för handläggare med Bosse Olofsson. Utbildningen rönte stort intresse med flera långväga deltagare. Det blev två mycket uppskattade dagar, där föreläsningar varvades med diskussioner. Det var trevligt att träffas för en fysisk utbildning där det dessutom krävdes kläder efter väder. Andra dagen packade vi in oss i en buss för en dag med utflykter strax norr om Uppsala.
Som ett levande lexikon
Bosse är en föreläsare med lång erfarenhet, en stor dos humor och härlig entusiasm. Bildspelen var välfyllda och Bosse själv framstod som ett levande lexikon om grundvatten, vattnets väg i mark och geologiska processer.
För den som vill läsa mer om hydrogeologi och grundvatten tipsade Bosse om Grundvattenboken som han skrivit tillsammans med 15 andra kapitelförfattare. På tal om litteraturtips återkom Bosse till Livsmedelsverkets faktaskrift om dricksvatten från små dricksvattenanläggningar för privat bruk. Faktaskriften ger en god orientering om grundvattenfrågor med fokus på enskilda brunnar. Du hittar en länk till faktaskriften under Läs mer nedan.
Skaffa sig en hydrogeologisk grundsyn
Bosses viktigaste budskap till deltagarna som handläggare var att förkovra sig och undersöka den lokala geologin och hydrogeologin i sin kommun. Hur ser markförhållandena ut i de områden som har många ärenden? Hur ser jordarterna ut? Hur varierar grundvattennivåerna? Vad är sannolikt och förväntat?
Jag förstod Bosse som att handläggaren bör skaffa sig en bild av det förväntade och sedan samla in uppgifter för att pröva om det stämmer. Förförståelsen underlättar vad handläggaren bör vara uppmärksam på.
Underlagen från projekteringen är mycket viktiga
Att bedöma skyddsavstånd från avloppsanläggningar till vattentäkter kan vara svårt. Det handlar om relativt små anläggningsjobb och budgeten för att kartlägga förutsättningarna är starkt begränsade jämfört med större byggprojekt och etableringar. Handläggaren ställs ofta inför en situation att bedöma och fatta beslut trots att en många gånger skulle vilja ha ett utökat underlag. Ett sätt att hantera frågan är att lokalisera anläggningen och utsläppspunkten så att bedömningen inte behöver lika utförligt underlag.
Bosse var tydlig med att jordprover från provgropar ska tas i marken där man tror att infiltrationen, av till exempel avloppsvatten, ska ske. Studera jordprofilen och ta helst prov från flera punkter i gropen. Jorden nära markytan är uppluckrad och påverkad jämfört med jorden några decimeter ned. Därför är det olämpligt att ta ytliga prover då de inte blir rättvisande. Jordproverna bör tas minst några decimeter ner i jordprofilen och som sagt där infiltrationen ska ske.
Bosse uppmanade handläggarna att fråga sig vilka syften man har med provtagningen. Är det infiltrationskapaciteten man är ute efter eller är det risken för spridning i grundvattenzonen? Apropå perkolationstest påpekade Bosse att LTAR ger ett förenklat värde, så flera prover är bra för att få säkrare underlag.
Morän är den vanligaste jordarten men också och den mest svårtolkade. Ungefär tre fjärdedelar av Sveriges yta täcks av morän som är en blandad jordart, så kallad heterogen. Beräkningar och modeller bygger dock på likartade, homogena, förutsättningar. Bosse visade exempelbilder från studier av vattnets spridning i mark med hjälp av färgning och även när det handlade om ett homogent sandigt material var det vanligt med kanalflöde, så kallade preferentiella flöden.
Hydraulisk konduktivitet är nyckeln
För att bedöma vattnets transport i mark behöver handläggaren ha kännedom om markens k-värde, den hydrauliska konduktiviteten. Bosse förklarade begreppen och gav exempel på hur jordens egenskaper styr både infiltration och spridning. Den hydrauliska konduktiviteten är ett centralt mått och begrepp i den uppdaterade vägledningen om skyddsavstånd från Havs- och vattenmyndigheten. Bosse betonade att små variationer i jordlager kan påverka flödet på oväntade sätt och att skillnaderna i genomsläpplighet mellan olika jordar kan vara enorma.
Hydrogeologi i berg – fokus på sprickor
När vi pratade om vatten i berg blev det tydligt hur annorlunda flödena fungerar där, då det uteslutande handlar om flöden i sprickor i berget. Den äldre vägledningen om skyddsavstånd från små avlopp och vattenbrunnar utgår uteslutande från spridning i mark till grävda brunnar. Borrade brunnar är i regel säkrare, mindre känsliga för föroreningar, men svårare att bedöma. Bosse gav SGU och HaV en eloge för att de tagit fram en uppdaterad vägledning som tar sig an frågor om skyddsavstånd från utsläpp i mark och borrade brunnar.
Träna i er i att läsa landskapet
Under utbildningens fältdag tog Bosse oss på en rundtur med ett flera stopp längs Uppsalaåsen. Det blev en hel del reflektioner om grundvattenbildning och hot mot säker dricksvattenproduktion.
Vi fick möjlighet att studera sprickbildning vid Högstaåsens täkter. När det handlade om platsbesök inför bedömningar återkom Bosse med uppmaningen till alla att öva sig att läsa landskapet.
”Landskapets utseende är ingen slump. Svackor, kanter och dalar finns där av en anledning. Träna er i att läsa dem.”
Bosse menade att med hjälp av kartor och observationer i fält finns det mycket man faktiskt kan förstå utan avancerad utrustning bara genom att se samband.
Utlämnade till förenklingar
Några reflektioner för egen del är att vi ständigt är utlämnade till förenklingar när vi snabbt vill skaffa oss en överblick. När vi fördjupar oss blir saker mer och mer nyanserade. Vi behöver i viss mån förutfattade uppfattningar, kunskap och erfarenhet sedan tidigare, för att rikta förstoringsglaset i rätt riktning och ställa de rätta frågorna. Samtidigt behöver vi vara ödmjuka inför att verkligheten gäckar våra förenklingar.
I många fall går det nog att hantera osäkerheter med skyddsavstånd och marginaler istället för att utreda och kartlägga på djupet. Det kan handla om lokaliseringen av utsläppspunkten eller om marginaler i utformningen av en platsbyggd anläggning. Enligt miljöbalken ska försiktighetsåtgärder inte vara orimligt kostsamma. Lokalisering och marginaler i anläggandet kan nog i många fall vara billigare åtgärder än utökat och säkrare underlag.
Bosse tipsade även om att Räddningstjänsten ofta har tillgång till karttjänster med hydrogeologisk information i sin beredskap. Kanske kan det vara ett lämpligt ämne för till exempel miljökontoret och planavdelningen att ha dialog om tillsammans med Räddningstjänsten.
Exkursion med fokus på grundvatten och hydrogeologi
Utflykten kretsade kring Uppsalaåsen. Första stoppet blev vid Tunåsen där ytvatten från Fyrisån tillförs åsen och pumpas upp några mil nedströms för finjustering till dricksvatten i vattenverken.
Vid bergtäkten Högstaåsen berättade Bosse om jordlager och visade exempel på sprickbildning.
Vid Kunsta källa kunde vi ta del av en vackert iordningsställd uråldrig kallkälla där grundvatten från Uppsalaåsen flödade fram.
Bosse berättade om ett planerat område där jordlagret är tunt och med närhet till åkermark.
Två glada deltagare
Under lunchpausen hade jag det stora nöjet att samtala med två trevliga och pratglada inspektörer, Victor Doroshenko från Östhammars kommun och Birte Rancka från Herrljunga kommun. Båda gillade den uppdaterade vägledningen från HaV och SGU om skyddsavstånd. Victor sa att han ofta har nytta av den i sin vardag. Birte berättade att de börjat använda den för att själva räkna fram markens k-värde utifrån observationer i provgropar. Birte sade också att de krävt grundvattenrör för att följa upp villkor till äldre infiltrationsanläggningar.
Relaterade artiklar
