Forskare vid Lunds universitet har på uppdrag av Naturvårdsverket tagit fram en rapport med rekommendationer för hur Sverige ska kunna öka andelen blågrön infrastruktur i dagvattenhantering. Förslagen omfattar bland annat möjlighet att lagstifta om ett maxflöde ut från fastigheter och att sluta planera dagvattenlösningar efter ett 10-årsregn.
Blå-grön infrastruktur (BGI) kombinerar decentraliserad dagvattenhantering med gröna ytor i städer. Det är ett sätt att minska behovet av traditionella rörbaserade dagvattensystem men även ett verktyg för att möta krav på vattenkvalitet och översvämningshantering i takt med framtidens ökande nederbördsmängder.
Samtidigt går implementeringen av blågrön infrastruktur på storskalig nivå långsamt. Vilka är hindren och vad behöver göras för att BGI-lösningar ska bli en större del av våra samhällen? Dessa frågor har forskarna Johanna Lykke Sörensen, Helena Hanson, Johanna Alkan Olsson och Ronny Berndtsson vid Lunds universitet undersökt i en ny rapport från Naturvårdsverket.
Uppdelad i tre delar
Den aktuella rapporten är indelad i tre delar. I den första delen av rapporten delar författarna med sig av resultaten från workshops, intervjuer och möten med experter från bland annat myndigheter, VA-bolag och kommuner. Under dessa tillfällen diskuterades, och validerades, tidigare identifierade barriärer för implementering av BGI.
Den andra delen av rapporten är en litteraturstudie, där man har analyserat 61 studier med fokus på erfarenheter och exempel på BGI-lösningar i internationell kontext, framför allt från Europa och USA.
I rapportens tredje del presenteras i sin tur förslag och rekommendationer, mer eller mindre radikala, för att komma vidare i arbetet med implementering av BGI-system i våra städer.
Lagstiftning, ansvar och kunskap är centrala faktorer
Några slutsatser från studien är bland annat att:
- Faktorer som lagstiftning, med komplexa, otydliga och bristande regler för BGI samt oklar finansierings- och ansvarsfördelning mellan VA-huvudman och kommun är några av de största hindren för storskalig implementering av BGI. Utöver det råder kunskapsbrist, både när det gäller teknisk kompetens och om frågor som rör kostnaden för infrastrukturen jämfört mot vilken nytta den gör.
- Utifrån litteraturstudien konstaterar författarna att det inte heller räcker att bara lösa ett av de identifierade hindren i rapporten. I stället behöver åtgärder ske parallellt och samordnat, med flera områden och aktörer involverade. Från de analyserade studierna uppmärksammas flera framgångsrika fall, bland annat från Mexiko, Nederländerna och Danmark. Det handlar om allt från ekonomiska incitament att implementera BGI till lagförändringar.
- Författarna föreslår sammanlagt 12 olika åtgärder för att möjliggöra att mer dagvattenhantering utgörs av blågrön infrastruktur. Bland dem finns ett förslag om att lagstifta om möjlighet att sätta ett maxflöde, avrinningskoefficient eller rinntid ut från fastigheter. Man föreslår även att det vid kraftigt regn ska införas ett slags ”Force majeure” för att göra det enklare att förstå och fördela ansvar när en översvämning inträffar. Forskarna beskriver även att Sveriges fokus på 10-årsregn begränsar utvecklingen av blågrön infrastruktur. Medfinansiering, liknande tyska och tidigare danska modeller, skulle göra mer effektiva lösningar möjliga.
Ta del av rapporten i sin helhet via Bifogade filer nedan.
Fullständig referens: Sörensen, J. L., Hanson, H., Alkan Olsson, J. & Berndtsson, R. (2025). Implementering av blå-grön infrastruktur i Sverige: Barriärer för storskalig implementering av blå-grön infrastruktur och några förslag till hur dessa kan överbryggas (Rapport 7200). Naturvårdsverket.
Relaterade artiklar
