Fortifikationsverket och Försvarsmakten går vidare med en flexibel dagvattenanläggning för att rena PFAS-utsläppen från flygplatsen i Karlsborg. Målet är att nå minst 95 procents reningsgrad när anläggningen tas i drift 2026.
Flygplatsen i Karlsborg har fått stor medial uppmärksamhet sedan 2014 då man upptäckte att området läcker PFAS-förorenat vatten. Orsaken är främst tidigare användning av brandskum. De så kallade evighetskemikalierna transporteras via dagvattnet ut i Kärnebäcken och sedan vidare till Vättern, som är en dricksvattentäkt för ungefär 300 000 människor.
Efter lång tid av utredningar och överklaganden bedömde Försvarsmakten att det finns tekniska lösningar som skulle kunna fungera för rening av de stora vattenmängderna som avvattnas från området. Uppdraget landade i sin tur på den statliga myndigheten Fortifikationsverket, som i november 2023 drog i gång en testperiod för att försöka hitta den lämpligaste reningsmetoden för ändamålet.
Tre olika tekniker har testats
Gunnar Edlund är miljö- och hållbarhetsspecialist på Fortifikationsverket. Myndighetens uppgift är att äga, utveckla och förvalta försvarsfastigheter för att säkerställa att Försvarsmakten har ändamålsenliga lokaler, marker och anläggningar för sin verksamhet. En del av Gunnar Edlunds arbete är att omvärldsbevaka PFAS-frågan, dels nya metoder för rening, dels vad som händer kring regelverken.
– Fram till ungefär 2014–2015 levde försvarssektorn i vad som för vissa kallats ”den eviga freden”, nu ser världsläget lite annorlunda ut. Det betyder att vi behöver bygga nya anläggningar och tillsammans med detta kommer den viktiga miljölagstiftningen. Vi gör vad vi kan för att hålla oss inom vad som är juridiskt bindande och att utifrån krav från tillsynsmyndigheter se till att inte utgöra någon fara för miljö och hälsa, säger Gunnar Edlund.
Gunnar Edlund har också följt arbetet med den nya reningsanläggningen för PFAS, som projektletts av Rolf Vestman vid Fortifikationsverket. Bland annat testades skumfraktionering, en metod där man blåser luft genom dagvattnet och PFAS binds i skumlagret längst upp.
– Skumfraktioneringen är väldigt robust och kräver inte så mycket förberedelse, men den har sämre kapacitet att rena de kortkedjiga PFAS-ämnena.
Andra metoder som testades var kolfilter och jonbytare, två välkända metoder för att avskilja PFAS. Kombinationen av dessa erfarenheter låg senare till grund för den upphandling som genomfördes enligt Lagen om offentlig upphandling (LOU), där man landade i en reningsanläggning som består av en kombination av de två sistnämnda teknikerna. Pilottestet med skumfraktionering kommer dock att fortgå tills den upphandlade reningsanläggningen tas i drift.
Kombination av förfiltrering, kolfilter och jonbytare
Dagvattenanläggningen som Försvarsmakten och Fortifikationsverket gick vidare med är en trestegslösning. I det första steget delas dagvattnet upp i två parallella spår, som båda går igenom en parallell förfiltrering av ett material som kallas för DVF glasmedia.
– Denna typ av förfiltrering minskar risken för mikrobiell påväxt jämfört med exempelvis sand, och kan backspolas. Steget efter fortsätter vattnet i de två parallella spåren och går igenom två seriekopplade kolfilter.
Slutligen når vattnet det tredje och sista steget, jonbytarmassan. Kortfattat förklarat som att jonerna, i det här fallet PFAS-ämnena, byter plats med jonerna i jonbytarmassan. Detta steg ska säkerställa att även kortkedjade PFAS-ämnen avlägsnas.
– Det är rejält tilltaget, med både hängslen och livrem. Fördelen är att om det händer något i det ena spåret kan vi alltid köra på det andra, så reningen kan fortsätta utan avbrott.
Anpassningsbar containerlösning
Dagvattenanläggningen, som ska rena dagvatten från ett avrinningsområde på totalt 90 hektar, kommer att byggas som en så kallad containerlösning. Den består alltså av två containrar som placeras ovan mark, på en yta om cirka tio gånger femton meter, och rymmer hela reningssystemet inklusive reservdelar och filtermaterial.
Gunnar Edlund berättar att valet gör att det blir lättare att justera anläggningen om förutsättningarna för rening ändras i framtiden.
– Vi vet att det kommer nya krav och nya lägre gränsvärden hela tiden. Det kommer också nya, bättre metoder. Då ska vi kunna byta ut tekniken när det behövs. Vi vill inte bygga in oss i någonting som är svårt att förändra framåt.
Renar vatten från olika delar av området
I samband med arbetet med anläggningen har de även anlagt en fördröjningsdamm. Vatten från olika delar av markavvattningssystemet pumpas dit för att skapa ett jämnare flöde in i reningsanläggningen.
– För stora delar av flygområdet har man bedömt att vattnet har så låga PFAS-halter att det inte ska ledas till anläggningen. Det är ett beslut som både Försvarsinspektören för hälsa och miljö och Länsstyrelsen står bakom, eftersom för låga halter från stora arealer skulle kunna störa reningsprocessen vid höga flöden och orsaka förbiledning av förorenat PFAS. Nu är anläggningen i stället anpassad även för extremflöden.
När det gäller ansvaret för driften av anläggningen är det i huvudsak Fortifikationsverket som sköter detta genom sin personal som befinner sig i området. Ansvaret för det övriga underhållet av containerlösningen ligger i sin tur på leverantören.
Karlsborg låg högt på prioriteringslistan
På frågan om hur Försvarsmakten och Fortifikationsverket arbetar med PFAS och dagvattenåtgärder runt om i landet berättar Gunnar Edlund att det ser lite olika ut.
– Försvarsmakten arbetar utifrån en prioriteringslista där Karlsborg är en av de högre prioriterade platserna. På vissa anläggningar är PFAS den enda föroreningen, som i detta fall, medan andra platser även har oljeföroreningar eller andra miljöutmaningar att hantera.
Även geologin påverkar mycket. Enligt Gunnar ligger delar av området vid Karlsborg ovan tjocka lerlager, vilket har bromsat PFAS-spridningen i grundvattnet. Det innebär att den största utmaningen här är det ytligare dagvattnet, medan andra platser med sandiga jordar i stället kan kräva andra åtgärder för att minska risken för grundvattenföroreningar.
Den nya reningsanläggningen i Karlsborg väntas installeras och tas i drift under första kvartalet 2026, och enligt planerna ska den senast vara i gång före slutet av mars. När den väl är på plats ska den att kunna rena PFAS med minst 95 procents reduktion, vilket är det formella kravet som Fortifikationsverket har att uppfylla. I praktiken förväntas reningen kunna nå nivåer som ligger under detektionsgräns.
Relaterade artiklar
