Klimatförändringar och ökade krav på dagvattenhantering ställer fastighetsägare inför helt nya utmaningar. Genom samverkansprojektet SODA har Bostads AB Poseidon, tillsammans med projektparter, tagit fram en handbok, checklistor och gemensamma rutiner som ska säkerställa att dagvattenanläggningar sköts rätt – från planering till drift och underhåll.
Klimatförändringar och skärpta krav på både fördröjning och rening av dagvatten innebär nya utmaningar för hur fastighetsägare planerar, bygger och förvaltar sina utemiljöer. I takt med att nederbörden ökar och fler dagvattenlösningar integreras i både nyproduktion och befintliga bostadsområden blir behovet av tydliga rutiner, gemensamma arbetssätt och praktisk kunskap allt större.
Det nyligen avslutade samverkansprojektet SODA syftar till att främja en hållbar hantering av dagvatten och skyfall, där fokus har legat på just kvartersmarken. En av projektparterna var det kommunala bostadsbolaget Bostads AB Poseidon, som arbetat med att ta fram:
- Handbok för dagvattenhantering på kvartersmark
- Checklistor för drift- och underhåll samt tillsyn av fyra olika dagvattenanläggningar:
- regnbäddar
- underjordiskt bevattningssystem (Savaq/Millford)
- fördröjningsmagasin
- dammar
Behov av kunskap och nya rutiner
Under SODA:s slutseminarium presenterade Leon Martini, utemiljöchef, och Pernilla Enerskog, utemiljöcontroller, resultatet och berättade om sin resa i projektet. Leon Martini berättar att det var flera anledningar till att bolaget beslutade sig för att delta i projektet, men en viktig sådan var att personalen var i behov av kunskap och saknade dagvattenhantering i sina skötselmanualer, samtidigt som anläggningarna började att dyka upp i nyproduktion.
Parallellt med SODA hade starten gått för Göteborgs stads klimatanpassningsplan, som ytterligare lade vikt vid ökade ytor i staden för blå-gröna strukturer med mer plats för vatten och grönska.
– Någonstans var vi medvetna om att gröna, öppna dagvattenlösningar skulle vara en naturlig del av framtiden. Vi hoppades att vår delaktighet i projektet skulle generera välbehövlig insikt och metodik för hantering av nutida och framtida klimatutmaningar, berättar Leon Martini.
Förutom att lära sig mer om dagvattenhantering hade Poseidons som mål att producera drift- och underhållsrutiner för att kunna sköta och underhålla sina anläggningar, dels för långsiktig prestanda, dels för att skydda sina fastigheter mot ökad nederbörd. De har också behövt förhålla sig till de krav som Göteborgs stad ställer. För ändamålet valdes fem platser ut med olika anläggningar, till exempel regnbäddar, upphöjda växtbäddar på bjälklag, krossmagasin, gröna tak och fördröjningsmagasin. I vissa fall var det platsens enda anläggning, men oftast som en komponent i en helhetslösning för att optimera platsens dagvattenhantering.
Utmaningar med bristande underlag
För att ta fram drift och underhållsanvisningarna krävdes förståelse för anläggningarna och arbetet med att lära sig mer blottlade nya utmaningar. Förfrågningsunderlagen för upphandling av entreprenör som skulle anlägga anläggningen visade sig vara bristfälliga och ibland motsägelsefulla, vilket skapade problem i dialogen med entreprenörer. Dokumentation, ritningar och produktblad saknades ofta, liksom typritningar som visade hur anläggningarna faktiskt var uppbyggda under mark. I flera fall saknades även funktionskontroller och dokumentation från byggskedet.
– Hur ska vi kunna tala om för våra miljövärdar vad som ska göras när vi själva inte ens vet hur anläggningen fungerar, var den finns eller var vattnet tar vägen frågar sig Leon Martini.
– Eftersom många av de här konstruktionerna är sammanhängande behövde man också veta hur de påverkar varandra, hur de ska rensas och vad som kan bli fel. I och med att underlag saknades visste vi ju inte hur det ska se ut. Jag insåg dessutom att de som hade byggt inte visste vad en regnbädd är eller hur den ska fungera som exempel, fyller Pernilla Enerskog i.
Har blivit bättre på att ställa krav genom hela processen
Arbetet som gjorts inom SODA har bidragit till att åtgärda bristerna. Leon Martini berättar att Poseidon, tillsammans med andra projektparter, har jobbat hårt med att utveckla handboken och checklistorna.
Handboken innehåller allmän information om dagvatten kopplat till rening och fördröjning, vilka anläggningar bolaget har idag och en skötselmanual för dessa samt en beskrivning av anläggningarnas funktioner och vilka för- och nackdelar de har. Det finns också en del för tillsyn, kontroll, skötsel, underhåll och även mycket bilder, som illustrerar hur det förväntas se ut i anläggningarna.
Checklistorna har i sin tur stämts av med delar av driftpersonalen på Poseidon för att göra dem så lättförståeliga som möjligt när de ska användas. Delar som täcks in i dokumenten är bland annat allmän anläggningsinformation, allmän anläggningsbeskrivning och vad som behöver kontrolleras i varje del av dessa.
– Det är otroligt vilken kunskap man har fått till sig i det här projektet. Vi har fått ett fantastiskt kontaktnät och vi förbättrar ständigt våra arbetssätt, granskar ritningar med nya ögon och upptäcker fel på ett helt annat sätt. Dialogen med entreprenörerna har blivit mycket tätare och tydligare, och driften är inkluderad i alla projekt. Vi är dessutom tydliga från start med att kräva alla nödvändiga underlag, och vi har blivit bättre på att ställa krav genom hela processen, berättar Pernilla Enerskog.
Hur ska man tänka vid besiktning?
Anna Svahlstedt, certifierad besiktningsman för utemiljö via BEUM, har varit med och tagit fram checklistorna för tillsyn och drift och underhåll. Inom SODA har det också tagits fram checklistor för besiktning av fyra anläggningar, under ledning av Kerstin Teutsch, också certifierad besiktningsman för utemiljö BEUM.
– Med den här fantastiska grunden från Poseidons arbete tog vi fram checklistor som baseras på vad man behöver när man ska göra en besiktning. Besikningsmän ska ju även att titta på skötseldelar när man kommer till garantibesiktningar och statuskontroller av driftsentreprenader, och materialet vi har tagit fram är en lite mer fördjupande checklista, säger Anna Svahlstedt.
Checklistorna för entreprenadbesiktning innehåller en övergripande del där frågeställningar om till exempel entreprenadform, funktion och dokumentation ska besvaras, tillsammans med tips på var informationen kan finnas. Efteråt delas dokumentet upp i de olika anläggningarna och vilka aspekter man som besiktningsman behöver kontrollera för respektive av dessa. Det sistnämnda gäller även för garantichecklistorna.
– Dokumenten är framtagna för att kunna täcka in så mycket som möjligt, så det betyder ju kanske inte att alla de här kontrollerna behöver göras i varje projekt, utan man får projektanpassa dem löpande helt enkelt, säger Anna Svahlstedt.
Nu är både handboken och samtliga checklistor klara. Ta del av dokumenten via Bifogade filer nedan.
Bifogade filer
Relaterade artiklar
