Samverkan är avgörande för ett effektivt uppströmsarbete. På Gryaab finns en uppströmsenhet som arbetar med att förbättra kvaliteten på det inkommande avloppsvattnet. Liza Wellsjö, enhetsansvarig ger oss en inblick i arbetet, utmaningarna och varför samverkan och dialogen med kommunerna är så viktig.
VA-guiden har träffat Liza Wellsjö, enhetsansvarig för uppströmsarbete på Gryaab. Hon berättar hur Gryaab har bedrivit uppströmsarbete i olika former ända sedan 70-talet, långt innan frågan fick dagens tydliga fokus. Sedan 2009 är slammet REVAQ-certifierat. Även om inte själva REVAQ-ansvaret ligger på uppströmsenheten så har det påverkat arbetet.
För oss har REVAQ blivit ett komplement. Vi jobbade redan med kvalitén men vi behövde bli bättre på att dokumentera vissa saker och vi behövde utöka med några fler parametrar i våra provtagningar, så REVAQ ledde till att uppströmsarbetet trappades upp.
Bred kompetens och branschspecifik spets
Gryaab driver Ryaverket som tar emot avloppsvatten från sju kommuner och ett större antal industrier i Göteborgsregionen. Uppströmsenheten har därför en geografisk uppdelning, och alla hanterar olika typer av verksamheter. För vissa branscher, som ytbehandlare och sjukhus, finns särskilda ansvariga medarbetare för att skapa effektiv dialog.
Vi har inte så många ytbehandlare, där känner vi att det är bra med spetskompetens för att enklare hantera deras specifika frågor. Vi upplever att det underlättar dialogen för alla inblandade och att det blir effektivare arbete, även om verksamheterna är utspridda, berättar Liza Wellsjö
Dialogträffar som bygger kunskap och samarbete
En stor del av uppströmsenehetens arbete görs tillsammans med kommunerna. Liza berättar att de ofta följer med på tillsyn och periodiska besiktningar och uppmuntrar kommunerna att kontakta dem tidigt i processen.
”När kommunen får ärendena så vill vi att dom skickar det på remiss till oss. Vi tycker att det funkar väldigt bra idag, men alla kommuner arbetar lite olika, så vi jobbar ändå på att upprätthålla en dialog och driva på lite för att de ska komma ihåg oss.”
Som exempel hade vi ett år fokus på tandläkare och amalgamavskiljare för kvicksilver. Då kunde vi tillsammans diskutera om provtagning bör krävas och vad provresultaten egentligen visar. För kvicksilver är ju svårt att både provta och analysera och vår bedömning är att fokus i stället bör ligga på korrekt skötsel av amalgamavskiljaren samt saneringar där bedömningen är att det finns ett behov, konstaterar Liza Wellsjö
För att stärka samverkan bjuder Gryaab årligen in till en dialogträff med både VA- och miljösidan. Där diskuteras aktuella frågor och utmaningar. Oftast förbereds ett tema eller så tittar man närmare på en viss bransch.
Som exempel hade vi ett år fokus på tandläkare och amalgamavskiljare för kvicksilver. Då kunde vi tillsammans diskutera om provtagning bör krävas och vad provresultaten egentligen visar. För kvicksilver är ju svårt att både provta och analysera och vår bedömning är att fokus i stället bör ligga på korrekt skötsel av amalgamavskiljaren samt saneringar där bedömningen är att det finns ett behov, konstaterar Liza Wellsjö
Tidiga insatser ger störst effekt
Genom att vara med tidigt i processen vid en anmälan eller ansökan för miljöfarlig verksamhet får uppströmsenheten en chans att påverka eventuella villkor eller försiktighetsmått. Men de vill även ha möjlighet att komma med inspel till verksamheter som inte är tillstånds- eller anmälningspliktiga, som till exempel simhallar, tvätterier och bilverkstäder. Kommunens VA-huvudman är den första att få information om att en sådan verksamhet ska startas upp när de får en förfrågan om påkoppling på ledningsnätet.
Liza lyfter att miljökontoren redan har en ganska inarbetad rutin om att skicka ärenden på remiss till Uppströmsenheten. VA-huvudmännen, som framför allt har ett fokus på ledningarnas flödeskapacitet, har tyvärr inte samma rutin ännu. Under 2025 valde man därför att endast bjuda in VA-sidan till den årliga dialogträffen för att öka samverkan med dem kring denna typ av verksamheter.
Målet är att vi ska vara med redan när ett företag eller industri gör en anmälan eller ställer en fråga om anslutning, för det är i det skedet som vi upplever att vi kan göra störst skillnad.
Att agera tidigt sparar både tid och resurser. Genom att vara med redan i planeringsstadiet kan Gryaab bidra till lösningar som gynnar både vattnet och verksamheterna.
Vi ser detta som ett ständigt pågående och viktigt arbete, avslutar Liza Wellsjö med.
Relaterade artiklar
