Malen är en av Sveriges mest mytomspunna fiskar – stor, gåtfull men också hotad. I sjön Båven i Södermanlands län, där världens nordligaste naturliga population lever, pågår just nu ett omfattande projekt som ska avslöja hur arten egentligen beter sig i vårt klimat. I spetsen för arbetet står Rickard Gustafsson vid Sportfiskarna.
Malen (Silurus glanis) var tidigare en vanligt förekommande fisk i Sverige, men under det senaste århundradet har den blivit alltmer sällsynt. Arten har varit fredad från fiske i Sverige sedan 1994 och klassas idag som nära hotad enligt den svenska rödlistan. Det är en av världens största sötvattensfiskar och kan bli närmare fem meter lång och väga 300 kilo.
En art på gränsen
Idag finns mal kvar i endast tre vattensystem i landet: Nyköpingsån/Båven, Emån samt Helge å. Malarna i Båvens sjösystem utgör dessutom den nordligaste naturligt förekommande populationen i världen. Det finns visserligen också mal i Mälaren, men den består av illegalt flyttade fiskar och betraktas därför inte som en naturlig population.
– Det här är en varmvattensälskande art som lever precis på gränsen till vad vårt klimat tillåter. Det gör den extra känslig här, men också extremt spännande att studera. Det krävs relativt höga temperaturer för lyckad lek och en temperatursvacka direkt efter leken kan räcka för att rom och yngel ska dö, säger Rickard Gustafsson, projektledare på Sportfiskarna, Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund.
Till vardags arbetar han med bland annat restaurering av vattenmiljöer men ansvarar också för ett långsiktigt projekt om mal som Sportfiskarna driver i samarbete med Länsstyrelsen Södermanland och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). Målet är att öka kunskap om artens beteende och dess anpassningar till vårt kalla nordiska klimat.
Långsam tillväxt och sen könsmognad
Projektet startade 2018 med att Rickard Gustafsson och hans kollegor började märka malar i Båvens sjösystem med så kallade PIT-tags (Passive Integrated Transponder). Detta gjordes för att undersöka artens tillväxt och försöka skatta populationsstorleken.
– Den insamlade PIT-datan visade tydligt att malar i Sverige växer mycket långsamt, något som medför att de når könsmognad betydligt senare än i de malar som lever i de varmare delarna av Europa. Det gör att deras generationstid blir lång, vilket i sin tur gör arten extra sårbar, berättar Rickard Gustafsson.
I Sverige kan det ta runt tio år innan en mal blir könsmogen och en individ växer i snitt omkring 2–3 centimeter per år. Tillväxten är förstås snabbare till en början. Tillväxthastigheten för malar i Europa är många gånger snabbare.
Akustisk telemetri och jakten på ny kunskap
Utöver tillväxt och populationsstorlek har också frågor om malens rörelsemönster och beteende över tid varit av stort intresse i projektet. För att finna svar kläcktes idén om att använda så kallad akustisk telemetri.
– Initiativet till en studie med hjälp av akustisk telemetri grundade sig i att mina vägar korsades med forskaren Gustav Hellström på SLU. Hans stora engagemang och en outtömlig nyfikenhet kring fisk och inte minst fiskmärkning har varit en viktig drivkraft.
Metoden går ut på att märka malarna med en akustisk sändare som opereras in via ett litet snitt i bukhålan, och som sedan sys ihop. När fisken sedan rör sig skickar sändaren signaler till mottagare som är utplacerade i sjön.
– Att märka fisken tar bara någon minut och fisken ligger hela tiden i vatten. Men hanteringen kan också vara tung. Vi har till exempel märkt en mal på 180 centimeter som vägde nästan 40 kilo. Men det gör att vi kan följa deras rörelsemönster över hela året och inte bara när vi fångar dem.
Från småskaligt i Lillsjön till storskaligt i Båven
Arbetet med akustisk telemetri inleddes i Lillsjön en sidosjö till Båven, där man installerade ett tätt nätverk av mottagare för att följa malen på detaljnivå. Med denna typ av uppsättning kan finskaliga data samlas in och möjlighet att dyka i malens beteende blir möjligt. Systemet möjliggör studier av allt från vinteraktivitet och val av hemområden till hur fisken nyttjar vattenpelaren över året. Tidigare observationer har antytt att malarna är relativt stationära, men underlaget har varit för begränsat för att dra säkra slutsatser.
Under 2025 utökades arbetet till att även omfatta den större och mer varierade Båven, men då krävdes ett glesare och mer storskaligt upplägg. Syftet är bland annat att visa hur mycket utbyte som faktiskt sker mellan de olika delarna och sidosjöarna i systemet.
– I Lillsjön kan vi följa varje rörelse på mer nära håll, medan nätverket i Båven ger oss en bredare bild av hur arten utnyttjar hela sjösystemet, från djupa klara fjärdar till mindre åar och grumliga sidosjöar.
Hittills har man lyckats märka 38 malar med akustiska sändare: 17 i Lillsjön och 21 i Båven.
Vinteraktivitet som överraskar
Rickard Gustafsson berättar att de första resultaten från telemetri-datan har utmanat tidigare föreställningar om vad vi vet om malen i Sverige. I europeiska studier beskrivs arten som nästan orörlig under vintern, ibland i ett dvalliknande tillstånd. Detta är något som inte stämmer för populationen i Båven-systemet.
– Vi såg tydlig aktivitet även under vinterhalvåret. Inte lika intensiv som på sommaren, men de ligger absolut inte still.
En tänkbar förklaring till aktiviteten under vintern är att malarna i Sveriges klimat behöver fortsätta fylla på med energi även under vintern för att klara de långa och kyliga månaderna. Det gör att fiskarna inte kan gå in i ett lika djupt vilotillstånd som sydligare populationer.
Resultatet visar dock att vuxna malar i Lillsjön utnyttjar betydligt större hemområden under sommaren än under vintern, ibland nästan hela sjöns yta, vilket tyder på stora individuella rörelser och omfattande överlapp mellan individer. Malarna verkar också föredra de djupare delarna av sjön men flyttar under försommaren till strandnära områden, troligen kopplat till lek. De är mest aktiva nattetid och rör sig då mot grundare zoner, sannolikt för att söka föda. Vidare tyder rörelsemönstret på att leken sannolikt äger rum i juni.
Tidiga data har också visat att borttagandet av ett vandringshinder mellan Lillsjön och Båven gjort det möjligt för ett flertal av de märkta fiskarna att lämna och återvända till Lillsjön, flera gånger.
– Det var framför allt då vi förstod att vi behövde följa dem vidare ut i Båven för att se hur stora deras hemområden egentligen är. Det här kommer att vara otroligt viktigt när man diskuterar områden att skydda, exploatering eller anpassningar kopplat till vattenkraft framtid. Ju fler pusselbitar vi får, desto bättre blir beslutsunderlaget.
Gungflyzoner och trädrötter – malens barnkammare
Telemetristudien är dock bara en del av ett större kunskapslyft kring malen. Under de senaste åren har Sportfiskarna tillsammans med länsstyrelsen även genomfört karteringar av lämpliga lekmiljöer för att kunna göra undersökningar med undervattenskamera och etablera leknästen för att stärka artens reproduktion.
Rickard Gustafsson beskriver malens lekplatser som miljöer där strukturer i vattnet är mycket viktiga. Malen söker sig gärna till platser med nedhängande trädrötter, särskilt från pilar som växer strandnära och fortsätter skjuta rötter även när stammen knäcks.
– Dessa rötter bildar naturliga utrymmen där hanen kan förbereda sin boplats inför leken genom att rensa bort partiklar och smuts.
Vidare har man sett att gungflyområdena runt Båven, där strandkanten är mjuk och mossliknande och kan sträcka sig långt in under land, verkar vara attraktiva för malen och sannolikt viktiga lek- och uppväxtmiljöer.
– Med hjälp av en akustisk kamera kunde vi filma 16 meter in under land. Dessa miljöer tycks vara en favoritplats för malarna.
Malen utmärker sig även genom ett yngelvårdsbeteende som är ovanligt bland svenska fiskarter. När honan lagt rommen tar hanen över ansvaret för hela processen.
– Det är hanen stannar och vaktar rommen. Han ser till att hela tiden syresätta den genom att pulsera vatten över rommen med hjälp av stjärtfenan.
”Bara i början”
Telemetristudien och övriga undersökningar kommer att pågå i flera år framöver, och batterierna i de akustiska sändarna håller i upp till tio år. När all data är färdiganalyserad kommer Båven att vara ett av de mest studerade malområdena i Europa.
– Det är en unik chans att förstå en unik population. Vi är bara i början av projektet, säger Rickard Gustafsson.
I det korta videoklippet nedan kan du höra Rickard Gustafsson berätta om hur märkning av mal med en akustisk sändare går till.
Relaterade artiklar
