Aspens dag anordnas varje år vid Fyrisån i Uppsala och är ett sätt att uppmärksamma det arbete som bedrivs för att följa och värna fiskarten asp. Årets upplaga bjöd både på stort publikintresse och rekordmånga aspar. VA-guiden bytte några ord med Johan Persson på Upplandsstiftelsen som ansvarar för infångning och märkning av asp.
Aspens dag är ett återkommande arrangemang under våren i Uppsala där allmänheten ges möjlighet att ta del av det arbete som bedrivs för att följa och värna aspen (Leuciscus aspius). Det är en art som är upptagen i EU:s art- och habitatdirektiv och dessutom Upplands landskapsfisk.
Dagen arrangeras av Upplandsstiftelsen i samarbete med Biotopia, Uppsala kommun, Länsstyrelsen i Uppsala län, Fyrisåns vattenvårdsförbund och Sveriges Lantbruksuniversitet och har blivit ett etablerat inslag i stadens evenemangsprogram.
Johan Persson, som arbetar som projektledare med fisk- och vattenvårdsfrågor på Upplandsstiftelsen, berättar att Aspens dag arrangerades för första gången 2018. Efter ett uppehåll under pandemin har evenemanget återkommit årligen och fått en viktig betydelse för Uppsalaborna.
– Det är tydligt att arrangemanget har blivit välkänt och efterfrågat. Många förväntar sig numera att det ska bli av varje år.
Fångst och märkning i anslutning till fiskvägen
Inför dagen fångas asp som vandrar upp i Fyrisån för lek. Till skillnad från många andra provfiskesammanhang, där elfiske används, sker fångsten här i anslutning till fiskvägen vid Islandsfallet i centrala Uppsala. När fiskarna passerar fiskvägen leds de in i en så kallad ryssja, där de tillfälligt hålls kvar.
– Ryssjan sätts vanligtvis ut på eftermiddagen och vittjas på morgonen efter. Det är framför allt under natten som flest fiskar vandrar upp, förklarar Johan Persson.
Vid vittjningen tas sedan varje individ upp för registrering. Fiskarna mäts, vägs och kontrolleras med handscanner för att se om de tidigare är märkta. Om ingen märkning finns, förses fisken med ett passivt transpondermärke, en så kallad PIT‑tag (Passive Integrated Transponder), som förs in i bukmuskulaturen.
– Varje fisk får ett unikt ID. På så sätt kan vi följa tillväxt och återfångst över tid, säger Johan Persson.
Utöver manuella återfångster finns även stationära antenner placerade i och i anslutning till fiskvägen, vilket möjliggör automatisk registrering när märkta individer passerar.
Nya insikter om aspens förekomst och rörelsemönster
Övervakningen av aspbeståndet i Fyrisån har enligt Johan Persson gett flera viktiga bidrag till kunskapen om asp. När fiskvägen vid Islandsfallet byggdes fanns en osäkerhet kring huruvida asp fortfarande förekom i området, eftersom arten under lång tid saknat möjlighet att vandra uppströms.
– Vi utgick från att det kanske inte fanns några aspar kvar som ville vandra upp. Initialt fanns därför planer på att flytta rom från andra vattendrag.
Det visade sig dock att asp redan fanns nedströms och började nyttja fiskvägen omedelbart när vandringsmöjligheten återställdes. Insamlad rom har därefter också kunnat analyseras genetiskt, vilket ytterligare bekräftat artens lokala förekomst.
– Det visar hur snabbt naturen kan återhämta sig när hindren tas bort, konstaterar Johan Persson.
Genom kompletterande märkning med akustiska sändare, i samarbete med bland annat Länsstyrelsen i Uppsala län och Sveriges lantbruksuniversitet, har man även kunnat studera aspens rörelsemönster i Mälaren.
– Vi har sett att asparna rör sig betydligt längre sträckor än vad vi tidigare har trott. De lämnar viken Ekoln, där Fyrisån mynnar, och simmar ut i stora delar av Mälaren.
Få märkta fiskar återvänder – oklart varför
Trots den omfattande märkningen återfångas relativt få individer. Detta kan indikera en förhållandevis hög dödlighet, även om orsakerna inte är helt klarlagda. Johan Persson menar att märkningen i sig sannolikt inte är den avgörande faktorn.
– Asp är generellt tålig, särskilt under lekvandring. Däremot kan sportfiske, nätfiske och annan hantering vid höga vattentemperaturer spela in.
Antalet vandrande aspar varierar från år till år. Under en period då en fiskkamera användes i fiskvägen uppskattades antalet till cirka 300–400 individer per säsong, men i dag är osäkerheten större eftersom kameran inte längre är i drift.
Inför årets Aspens dag noterades dock ett ovanligt stort antal fiskar i ryssjan. Vid morgonens vittjning räknades 46 individer, vilket är den högsta noteringen hittills.
Kritisk till förändrad rödlistning
Aspen har länge funnits med på den svenska rödlistan över hotade arter, men i den senaste versionen finns inte aspen längre med. Enligt Artdatabanken, som ansvarar för att göra bedömningen, har situationen för arten förbättrats så pass mycket i Sverige att den nu bedöms tillhöra kategorin Livskraftig. Det här är dock ett beslut som Johan Persson tycker är olyckligt.
Enligt honom saknas det nämligen tillräckligt vetenskapligt underlag för att dra slutsatsen att artens situation har förbättrats i sådan grad att den inte längre bör betraktas som hotad. Han menar vidare att beslutet i huvudsak tycks bygga på anekdotiska uppgifter om ökade fångster inom sport- och yrkesfiske, snarare än på systematiska data.
– Det finns inga sammanställda data som visar att det faktiskt har gått bättre för aspen. Jag tycker därför att det är ett felaktigt beslut att ta bort aspen från rödlistan.
Han betonar vikten av att rödlistningsarbete vilar på gedigna populationsdata, på samma sätt som när andra arter, exempelvis utter och havsörn, har klassats ned efter tydligt dokumenterad återhämtning.
– I de fallen finns det robusta underlag som visar en verklig förbättring. För aspen saknas det fortfarande.
Ett tillfälle för kunskap och dialog
Johan Persson tycker att Aspens dag fyller en viktig funktion som kommunikations- och informationsinsats. Det är det ett effektivt sätt att väcka intresse för vattenmiljöer och biologisk mångfald.
– Fisk är väldigt tacksamt att arbeta med i kommunikation. När människor får se aspen på nära håll skapas engagemang, och det ger oss möjlighet att berätta både om miljöutmaningar och om det arbete som faktiskt görs.
Responsen från allmänheten beskrivs som genomgående positiv, och arrangemanget bidrar till ökad förståelse för värdet av fungerande fiskvägar och långsiktig vattenvård.
– Det finns en stolthet i Uppsala över att ha en landskapsfisk som lever och leker mitt inne i staden. Det är ett starkt exempel på hur naturvård och stadsmiljö kan samverka, sammanfattar Johan Persson.
Relaterade artiklar
