Sverige satsar stort på att restaurera våtmarker, men hur vet vi egentligen att åtgärderna fungerar? Våtmarkshandläggaren Sofia Ellergård på Länsstyrelsen i Jönköpings län medverkar i projektet SpaceWetland, där satellitbaserade metoder ska leda till bättre, mer långsiktig och kostnadseffektiv uppföljning av våtmarker.
När restaurering av våtmarker nu sker i allt större skala i Sverige växer också behovet av att veta om åtgärderna faktiskt ger önskad effekt. I projektet SpaceWetland används satelliter, fältdata och nya analysmetoder för att följa restaurerade våtmarkers återhämtning över tid och stora områden. Länsstyrelsen i Jönköpings län har en samordnande roll i projektet.
– Befintlig övervakning av våtmarker är i hög grad beroende av fältundersökningar och hydrologisk modellering, vilket är både resurskrävande och geografiskt begränsat, säger Sofia Ellergård, som arbetar med våtmarksfrågor vid Länsstyrelsen i Jönköpings län.
I dag saknar därför många restaureringsprojekt en ordentlig uppföljning. Det gör det svårt för myndigheter och beslutsfattare att bedöma om våtmarkerna verkligen återfår sina naturliga funktioner, eller att kunna dra lärdomar inför framtida insatser.
– Vi har haft brister i metoder för att spåra förändringar i till exempel hydrologi, vegetation och fuktighet. Resultatet blir att vi investerar mycket pengar i åtgärder, men ofta inte riktigt vet hur bra de fungerar på lång sikt.
Satellitdata som komplement till fältarbete
Tanken med SpaceWetland är att utveckla och testa satellitbaserade metoder som kan användas både för historiska tillståndsbedömningar och för långsiktig uppföljning av restaurerade våtmarker. Genom att kombinera radar- och optiska satellitdata med fältmätningar och maskininlärning hoppas man inom projektet kunna ta fram indikatorer som speglar både hydrologisk och vegetationsmässig återhämtning.
– Det unika med projektet är att vi kan väga samman information om faktorer som grönhet, fukthalt, grumlighet och markytans temperatur. På så sätt kan vi detektera både strukturella förändringar, som hur vegetation och våtmarksutbredning förändras, och hydrologiska förändringar, till exempel höjd grundvattennivå eller ökad översvämningsfrekvens, berättar Sofia Ellergård.
Vitmossa är ett exempel på en art som har stor betydelse i många torvmarker och vars utbredning nu ska följas med hjälp av satellitdata. Vitmossan kan binda stora mängder vatten och bidrar till torvbildning, vilket gör den viktig både för våtmarkens vattenbalans och för kolinlagring. När arten åter börjar breda ut sig är det ofta ett tecken på att de naturliga vattenförhållandena är på väg att återställas.
Sofia Ellergård menar att med hjälp av den nya metodiken skulle i princip alla våtmarksområdens status kunna följas upp ordentligt och till en rimlig kostnad.
– I dag gör vi fysiska vegetationsuppföljningar eller inventeringar av fåglar och groddjur i ett fåtal projekt. Med satellitdata kommer vi kunna skala upp uppföljningen rejält.
Jönköping koordinerar – forskarna gör grovjobbet
Länsstyrelsen i Jönköpings län är huvudsökande och koordinator för SpaceWetland. Det innebär bland annat ansvar för dataunderlag, kontakter med Rymdstyrelsen (som bistår med satellitbilder), rapportering och att arrangera en nationell workshop för länsstyrelser. Samtidigt är Sofia Ellergård noga med att betona rollfördelningen i projektet.
– Vi bidrar med kunskap om restaurerade våtmarker och testar och validerar metoderna. Men det är forskarna som gör det största jobbet när det kommer till insamling och analys av data, det är viktigt att påpeka.
Projektet genomförs också i samarbete mellan flera forskningsmiljöer och myndigheter, däribland IVL Svenska Miljöinstitutet och Karlstads universitet och Göteborgs universitet.
Fallstudier i norr och söder
En viktig del av SpaceWetland är de konkreta fallstudierna i Jönköpings och Västerbottens län. Här följs våtmarker som restaurerades för flera år sedan, för att se hur de har utvecklats över tid.
– I Jönköping handlar det bland annat om tidigare täktade områden, medan det i Västerbotten ofta rör sig om mossar som har dränerats för skogsproduktion. Vi vill få med så många olika typer av tidigare markanvändning som möjligt, säger Sofia Ellergård.
Genom att arbeta i både södra och norra Sverige kan metoderna dessutom testas under olika klimat- och landskapsförhållanden.
Viktigt inför nya EU-krav
På sikt tror Sofia Ellergård att resultaten kan få stor praktisk betydelse, inte minst nu när EU:s nya naturrestaureringsförordning har trätt i kraft.
– Vi kommer att få ökade krav på oss att följa upp olika våtmarkstypers naturtillstånd och rapportera till EU. Det rör sig om enorma arealer, och då är effektiva uppföljningsmetoder helt avgörande.
Förhoppningen är att SpaceWetland ska bidra till standardiserade nationella riktlinjer för uppföljning av våtmarksrestaurering och därmed bli ett viktigt verktyg när restaureringsarbetet nu ska skalas upp.
– I slutändan handlar det om att säkerställa att vi verkligen når målen: minskade växthusgasutsläpp, ökad biologisk mångfald och fungerande hydrologi. Då måste vi veta att våra åtgärder fungerar, avslutar Sofia Ellergård.
Projektet pågår fram till och med 2027.
Relaterade artiklar
