I Ekobacken i Värmdö renas dag- och lakvatten från sulfidrikt bergkross genom ett tillfälligt reningsverk i väntan på en långsiktig lösning för området. VA-guiden har intervjuat vattenstrategen Jenni Brink Bylund vid Värmdö kommun om anläggningen och resultaten hittills.
Bakgrunden till behovet av det tillfälliga reningsverket är äldre markarbeten och hantering av bergmaterial i samband med exploateringen av Ekobacken i Värmdö kommun. När området grundlades och förbereddes för industrimark lagrades stora mängder sprängt berg på platsen. Det visade sig senare att bergkrosset innehöll sulfider, en typ av kemiska svavelföroreningar som i kontakt med syre och vatten kan orsaka försurning och frigöra miljöfarliga metaller i löst form till vatten.
– Vi har alltså haft försurat dag- och lakvatten som gjort att höga halter av flera metaller, främst aluminium, nickel, zink, kobolt, kadmium och bly, kunnat läcka ut och spridits vidare via mark, grundvatten och diken i området till den närliggande Farstaviken, berättar Jenni Brink Bylund, vattenstrateg vid Värmdö kommun.
Sedimentation i flera steg
I dag leds dessa flöden i stället till ett tillfälligt reningsverk, där vattnet behandlas innan det lämnar Ekobacken. Anläggningen har uppförts och drivs av företaget Envix Nord AB och bygger på kemisk fällning, en beprövad metod för att avskilja metaller ur vatten.
I reningsprocessen tillsätts en baskemikalie (natronlut) som får metallerna att fällas ut och bilda slam. Slammet kvarhålls via en flerstegs-sedimentationscontainer, där utfällda metaller tillåts sjunka mot botten.
– Slammet, som innehåller de avskilda metallerna, avvattnas sedan och tas om hand som avfall vid en extern anläggning. Det utgående renade dagvattnet leds sedan genom en infiltrationsbädd av makadam och vidare till ett dike, förklarar Jenni Brink Bylund.
Förhindrat utläckage av 200 kilo metaller
Efter omkring nio månaders drift har kommunen redan kunnat se goda resultat vad gäller avskiljningen av metaller. Hittills har reningsverket förhindrat att över 200 kilo tungmetaller läckt ut från området. För flera metaller är reningsgraden hög, även om vissa ämnen fortfarande periodvis kan ligga över riktvärdena i kommunens dagvattenpolicy.
– Anläggningen optimeras löpande för att rena så stor del som möjligt av de prioriterade metallerna, berättar Jenni Brink Bylund.
Tabellen nedan sammanfattar analysresultaten från perioden april 2025 till och med mars 2026. Under det första halvåret utfördes provtagning två gånger i veckan, medan provtagningsfrekvensen därefter minskat till cirka en gång per vecka. Under uppstartsfasen var provtagningsintervallet högre.
Reningsverket klassas som en dagvattenanläggning och omfattas därmed av ordinarie tillsyn och utan krav på särskilda tillstånd. Trots den komplexa föroreningsbilden och har driften hittills fungerat utan större hinder.
Driften av det tillfälliga reningsverket är dock resurskrävande och förutsätter kontinuerligt underhåll. Arbetet omfattar bland annat rensning och filterbyten, tvättning och kalibrering av mätutrustning, optimering av pumpanläggningen samt särskilda insatser för vinterdrift, såsom hantering av isbildning, isolering och åtgärder för att klara höga flöden.
Ansvarsutredning pågår
Samtidigt är reningsverket tänkt som en tillfällig åtgärd. Parallellt pågår en ansvarsutredning för Ekobacken, där målet är att klargöra vem som långsiktigt ska ansvara för att området inte fortsätter att orsaka spridning av föroreningar.
– Kommunen hoppas på att snart få en miljödom om vem eller vilka som är ansvariga för att säkerställa att området inte nu eller i framtiden utgör en risk för människors hälsa och miljön, säger Jenni Brink Bylund.
Till dess fortsätter reningsverket att fungera som ett nödvändigt skydd som minskar miljöpåverkan på Farstaviken i väntan på mer permanenta åtgärder.
Har du frågor om Ekobackens reningsverk?
Har du frågor om reningsverket i Ekobacken är du välkommen att kontakta vattenstrateg Jenni Bylund: [email protected]
Relaterade artiklar
