En forskningsstudie från SLU har tittat närmare på vad som händer med antibiotikaresistenta gener och antimikrobiella kemikalier i enskilda avloppssystem. Området är fortfarande relativt outforskat och syftet har därför varit att få en indikation på om små markbaserade avloppsanläggningar kan bidra till spridningen.
I avloppsanläggningar blandas olika bakterier tillsammans med antimikrobiella kemiska ämnen, vilket kan skapa gynnsamma förhållanden för uppkomst och spridning av antibiotikaresistens. Det finns omfattande forskning om antibiotikaresistens kopplad till kommunala avloppsreningsverk, men kunskapen om små markbaserade anläggningar är fortfarande begränsad.
– Innan vårt arbete saknades helt kunskap om spridning av antibiotikaresistenta gener från små avloppsanläggningar, säger Valentina Ugolini, doktorand på SLU, som genomfört studien.
Valentina disputerade i juni 2025 med en avhandling där hon undersökt vilken roll små markbaserade anläggningar spelar för spridning av antibiotikaresistens. Bland annat så studerade hon en infiltrationsanläggning och det närliggande grundvattnet och mätte mängden resistenta gener och antimikrobiella kemikalier i systemet. Hon testade även om filtrering genom biokol kunde minska förekomsten av resistenta gener och antimikrobiella kemikalier.
Mer antibiotikaresistens efter bädden
I infiltrationsanläggningen kunde antibiotikaresistenta gener spåras i inkommande avloppsvatten, i slamavskiljaren, i infiltrationsbädden och i grundvattnet efter bädden. Men Valentina hittade också en så kallad ”hot spot”, där mängden resistenta gener var högre än på andra mätplatser.
– Vi kunde se en generell reduktion genom anläggningen, men just under bädden så ökade både det relativa och det absoluta antalet resistenta gener, så det är något som händer där, säger Valentina.
Det gick även att se att antalet resistenta gener var högre i grundvattnet nedströms anläggningen än uppströms, vilket tyder på att anläggningen är en källa till ökad resistens lokalt.
– Slutsatsen är att markbaserade anläggningar är en källa till spridning av antibiotikaresistens, men det behövs mer övervakning och fler studier för att kunna säga om det innebär en risk och om det behöver vidtas åtgärder.
Biokol kan vara ett kompletande behandlingssteg
Under studien genomfördes även försök med infiltration genom biokol. Resultatet visade att en blandning av två olika typer av biokol, den ena med hög specifik yta och den andra med större yttre yta, tillsammans kunde minska både antimikrobiell resistenta gener och antimikrobiella kemikalier.
Studien är en pusselbit i kartläggningen av resistens
Studien mätte resistensgener, antingen sådana som bars av bakterier eller som förekom fritt i miljön. Det ger en indikation på den samlade resistenspotentialen på platsen, men fler studier behövs för att avgöra om resistensen faktiskt uttrycks hos bakterierna. Valentinas studie undersökte inte mikroorganismerna (bakterierna) direkt. Det krävs andra metoder för att kunna skilja mellan olika typer av mikroorganismer och avgöra om de är levande eller döda.
Studien i sig kan inte heller avgöra om risken är stor eller liten.
– Men vi får inte förbise de små avloppsanläggningarna. Även om de är små så är de många och de skulle kunna ha en signifikant lokal påverkan, säger Valentina Ugolini.
Hon pekar på att den här undersökningen bidrar med ytterligare en pusselbit till kartläggningen av riskerna för spridning av antibiotikaresistens. Ett nästa steg i forskningen skulle kunna vara att utöka med ytterligare övervakning på andra markbaserade anläggningar.
Fullständig referens:
Ugolini, V. (2025). Antimicrobial resistance in on-site sewage facilities: environmental impact on receiving waters and mitigation strategies, SLU.
Arbetet handleddes av universitetslektor Foon Yin Lai, Sveriges lantbruksuniversitet
Faktaruta
Avloppsvatten är en betydande källa till spridning av antibiotikaresistens. Risken för resistens har fått större uppmärksamhet den senaste tiden i bland annat EU. Det blir också allt tydligare att naturmiljön spelar roll för utveckling och spridning av antibiotikaresistens, utöver spridning mellan människor och djur.
Antibiotikaresistens innebär att mikroorganismer, så som bakterier och virus, utvecklar förmågan att motstå de läkemedel som är avsedda att döda dem eller hämma deras tillväxt. Det gör infektioner svårare att behandla och ökar riskerna vid exempelvis operationer och annan medicinsk behandling.
Relaterade artiklar
