I den andra delen av reportaget om gäddvåtmarkerna i Nyköping besöker VA‑guiden Långsjöns gäddfabrik tillsammans med Rickard Gustafsson från Sportfiskarna. Långsjön är ett storskaligt restaureringsprojekt för att gynna kustgäddan, där en tidigare igenvuxen sjö har återskapats med hjälp av en teknisk lösning.
Efter besöket i Snäckviken går färden vidare till nästa stopp på resan i och runt Nyköping: Långsjöns gäddfabrik. Redan vid första anblicken blir skillnaderna tydliga mellan de två gäddvåtmarkerna. Där Snäckviken är en relativt liten våtmark som präglas av betade strandängar kan Långsjön mer liknas vid en stor öppen sjö, vilket det också var från allra första början.
– Det här är den nedersta av fyra sjöar i ett system. Överbosjön, Skarasjön, Mellsjön och så Långsjön längst ner. Vi är ungefär en kilometer från havet, berättar Rickard Gustafsson, projektledare på Sportfiskarna, Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund.
Historiskt har området genomgått stora förändringar. I ett försök att skapa mer odlingsbar mark sänktes Långsjön genom att ett dike grävdes rakt igenom och delar av närliggande berg sprängdes bort i bäcken som förbinder den gamla sjön med havet. Resultatet blev dock inte särskilt lyckat.
– Det blev ett slags limboläge. Det var ingen riktig sjö längre, men det blev heller aldrig bra åkermark.
Under en period betades området av kor, och vittnesmål från 1960-talet berättar om att gädda och annan fisk vandrade upp i stora mängder. Därefter tog dock vassen över, vattnet blev syrefattigt och problem med lukt blev påtagliga för de boende i området.
Ett stort projekt med mer avancerade lösningar
Restaureringen av Långsjön genomfördes etappvis mellan 2017 och 2019 och omfattade totalt omkring 36 hektar. Vattendjupet i våtmarken är överlag mellan cirka 30 och 80 centimeter, med grundare partier närmast stränderna och något djupare zoner längre ut. Lokalt förekommer även betydligt djupare partier, bland annat längs den gamla dikesfåran och i anslutning till regleringen.
– Det gäller att kliva på rätt ställen här. I den gamla dikesfåran till exempel, där bottnar man inte.
Arbetet har inneburit en rad andra tekniska åtgärder. Vattendraget som leder vatten ut från Långsjön och vidare mot Östersjön har breddats och släntats av, skarpa kanter har mjukats upp och djupare partier har grävts med pontongrävmaskin. För att hålla vattennivåerna i våtmarken på plats har man också anlagt en kraftig plastspont som tryckts tiotals meter ner i marken för att hålla vattnet på rätt sida. I samband med restaureringen byttes även befintliga vägtrummor ut för att förbättra vattenflödet och minska risken för erosion i diket som leder vattnet ut från Långsjön.
– Så jämfört med Snäckviken är det här ett projekt i en helt annan storleksordning. Här pratar vi om ett femmiljonersprojekt, konstaterar Rickard Gustafsson.
Projektets genomförande har varit i samarbete mellan både markägare, länsstyrelsen, kommunen, fågelföreningen Tärnan och SSAB. Finansiering har skett genom både LONA-medel, medel från EU samt medfinansiering från SSAB.
Till skillnad från Snäckviken krävde Långsjön en prövning i Mark- och miljödomstolen, vilket gjorde tillståndsprocessen både längre och mer komplex. Detta inkluderade en avveckling av det befintliga dikningsföretaget som grävts för att skapa mer odlingsbar åkermark. Markägarsituationen var också mer omfattande vid Långsjön, med fyra olika markägare som behövde vara överens.
– Men det här är verkligen ett exempel på att det fanns ett driv från markägarna själva. Alla var positiva, annars hade det aldrig gått att genomföra, säger Rickard Gustafsson.
Skötsel avgör hur våtmarken fungerar över tid
Efter anläggandet kräver Långsjön kontinuerlig och långsiktig skötsel. En viktig åtgärd är återkommande slåtter av vegetationen för att hålla undan vass och hålla vattenytor öppna. När vattennivån sänks under sommaren torrläggs stora delar av området och kan då slås maskinellt, något som både missgynnar vassen och gynnar låg gräsvegetation.
– Det var som ett enormt hav av vass här tidigare, kanske tre, fyra meter hög som stod tätt packad. Nu har vi lyckats skapa en öppen vattenspegel med gräs- och örtvegetation under ytan, och det är perfekt lekmiljö för gäddan, förklarar Rickard Gustafsson.
En del av arbetet utförs av markägarna själva, vilket håller kostnaderna nere och ökar sannolikheten för att skötseln hålls i gång över tid. Samtidigt finns ytor som kräver skötsel med ombyggda pistmaskiner som är dyra i drift.
Gäddan vandrar upp i stället för ner
Har då åtgärderna i Långsjön lett till ett ökat antal vandrande och lekande gäddor i Långsjön? Rickard Gustafsson berättar att man ännu inte sett de resultat för kustgäddan som man initialt hoppades på. Under de första åren efter restaureringen kom enstaka gäddor upp från havet, men senare uppföljningar av Sportfiskarna visar på betydligt sämre återvandring.
– Förra året kom det inte en enda fisk upp från havet för att leka, inte en enda, säger Rickard Gustafsson medan han vittjar fällan efter gädda.
Det är inte heller någon gädda i fällan denna gång, däremot en stilig abborre och två vanliga paddor som uppenbart fattat tycke för varandra. På frågan vad som kan vara tänkbara orsaker till bristen på uppvandrande gäddor i Långsjön nämner han de förutsättningarna som råder i yttre Bråviken där Långsjön mynnar.
– Där blir djupen snabbt stora och predationstrycket är högt. Det är mycket nära till både säl och skarv och för en gädda är det brutalt tuffa förhållanden och simma ut i.
Han lyfter också att man har sett att gäddor ibland simmar uppströms i systemet och stannar i den uppströms liggande Mellsjön i stället för att vandra tillbaka mot kusten.
– Det har förbryllat oss lite. De leker här i Långsjön, men simmar sedan upp mot Mellsjön i stället för ner mot havet. Då fyller visserligen våtmarken en funktion, men inte för kustbeståndet av gädda.
För att bättre förstå detta mysterium har Sportfiskarna nu börjat testa metoder för att se om man kan få fler gäddor att börja vandra ner mot Östersjön i stället. Det inkluderar att sätta ut befruktad rom direkt i våtmarkens vegetation, i anslutning till Långssjöns utlopp. – Nu får vi se vad som händer. Det är ett försök, och det är så man lär sig, säger Rickard Gustafsson.
Mer än en gäddfabrik
Precis som i fallet för Snäckviken betonar Rickard Gustafsson att Långsjöns värde sträcker sig bortom att enbart gynna gäddan. Våtmarken bidrar till förbättrad vattenkvalitet, minskad övergödning och ökad biologisk mångfald.
– Det här området luktade äggprutt hela somrarna tidigare. Så bara den effekten, att rena vattnet innan det når kusten, är enormt viktig, säger Rickard.
Samtidigt har området också blivit mer tillgängligt för besökare. Ett fågeltorn har anlagts, Sörmlandsleden passerar nära området och våtmarken används i dag av både skolklasser och friluftsintresserade.
– Vi har haft tillfällen med 90 elever här ute på en dag. Det kommer verkligen till användning.
För den som inte känner till platsens historia kan Långsjön i dag lätt uppfattas som en naturlig sjö.
– Det är nästan det som är poängen. Man ska ju helst inte se att man har gjort någonting här.
I den tredje och sista delen av reportaget om gäddvåtmarkerna i Nyköping besöks våtmarken Stora Uttersvik, en anläggning vars funktion är starkt beroende av den omgivande hydrologin. På plats träffar vi även på två studenter från Karlstads universitet som genomför fältstudier på gäddyngel.
Relaterade artiklar
