Bevattningsdamm till halva priset tack vare naturvårdsåtgärder

Bevattningsdammarna säkrar tillgången till vatten till växtodlingen samtidigt som de gynnar ekologin på platsen. VA-guiden har besökt Stora Tollby Gård i Fole på Gotland som arbetat med system för vattenlagring i 50 år.

Stora Tollby gård odlar stora mängder grönsaker, bland annat potatis, lök, jordärtskocka, rödbetor, majs och sparris. Att ha tillgång till vatten för att kunna vattna obehindrat under sommaren är avgörande för växtodlingen.

Den 1 augusti 2026 bjöd Stora Tollby Gård i Fole på Gotland in Facebookgruppen Grundvatten Gotland till en visning av sitt system för vattenlagring som de arbetat med i 50 år. Gården har i dagsläget två bevattningsdammar som kan ge 200 000 m³ vatten till odlingarna. Uppemot 30 personer deltog vid rundturen som gavs av tidigare ägare Sten Wikström samt Andreas Wiklund som idag driver företaget vidare. Björn Eriksson från VA-guiden hade möjlighet att ta del av rundturen.

Sten och Ann Wikström kom till Stora Tollby i Fole 1973. De undersökte förutsättningarna och fick tillstånd till en grundvattentäkt som kunde ge 400 m³ per dygn. Men de insåg snart att det inte skulle räcka för deras odling och befarade att ett stort uttag skulle kunna skada relationerna med grannarna. Däremot hade de en bäck i sina diken som avvattnar halva socknen.

En stor bevattningsdamm från 1979

Efter att på egen hand räknat, funderat och skissat fick d klartecken för dammen 1976. Tre år senare var den första dammen på plats. De anlade den cirkulära bevattningsdammen genom att avverka skogen, gräva och putta in jord i mitten samt anlade en omgivande jordvall runt fördjupningen. En lyckosam omständighet var att platsen har ett jorddjup på sex meter, vilket enligt Sten är mäktigt för att vara på Gotland, och att jorden består av matjord, sand och sedan en tät lera som fungerar som ett bra tätskikt. En annan lyckosam omständighet var utdikningen under tidigt 1900-tal. Den innebär att bäcken, i diket intill dammarna, avvattnar ungefär 800 hektar.

Hela tanken med bevattningsdammarna är att samla vatten då det är höga flöden för att kunna använda det under torra perioder. Med dammarna kan växtodlingen dra nytta av den årliga vattenbalansen. Sett över hela året har Gotland gott om vatten. Problemet för grundvattenbildningen på ön är att merparten av årsnederbörden rinner ut i havet. Dammen från 1979 har en kapacitet på cirka 100 000 m³ bevattningsvatten.

Påverkar uttaget bäckens ekologi?

Andreas Wiklund och Sten Wikström poängterade att de tar vatten från bäcken, i diket, vid högt flöde under november och december. Tack vare riklig bevattning under den torra perioden fylls dikena och bäcken på. Det är mycket liv i bäcken som nedströms mynnar ut i Gothemsån. Andreas berättade att de är med i projekt som bygger lekbottnar för havsöring och att de haft stora fiskar som vandrar upp i bäcken och att det känns bra att bevattningen kan hjälpa till med detta. Sten gillar att skåda fågel och intygar att det är artrikt runt gården.

Halva priset tack vare naturvårdsåtgärder

Mer än 30 år senare hade verksamheten vuxit och det var dags att komplettera med ytterligare en bevattningsdamm intill den första. 2017 var det Andreas Wiklund som tagit över tömmarna och denna gång ansökte de och fick halva investeringskostnaden i bidrag från Länsstyrelsen. För att få bidraget behövde de designa och anpassa dammen som våtmark så att den även gav naturvård. Andreas berättade att de har både kräftor och fisk i dammarna och Kungsörn som häckar i närheten. De har ansträngt sig för att gynna biologisk mångfald och vill kontrollera växtligheten på vallarna runt den nya dammen. De vill till exempel inte ha träd som kan välta ned i dammen. De insåg snart att det var ganska mycket arbete med att klippa gräset på vallarna och övervägde att ha betande djur. I dagsläget har de 50–60 hjortar som betar för att hålla vegetationen låg och hjortarnas spillning innebär lägre risk för smittspridning till odlingarna jämfört med att ha kor eller får som betar.

Det tog ungefär 2,5 månader att anlägga dammen från 2017 och den rymmer cirka 140 000 m³. Den nya dammen gjorde så att vattnet räckte hela den ovanligt torra sommaren 2018. Dammarna gör så att de kan pumpa ut cirka 300 m³ i timmen och gör det möjligt för Stora Tollby gård att odla på 200 hektar.

Den andra dammen är anlagd på liknande sätt som den första med lera i botten och den sandiga jorden schaktad som vallar på sidorna. Utöver vatten från diket får dammarna även påfyllning från två skogsdiken. Intill den mindre dammen samlar de upp dräneringsvatten från odlingsfälten vilket pumpas tillbaka in i dammarna.

Inför odlingssäsongen 2026 har de inte behövt ta vatten från diket och ån då de fått tillräckligt med vatten från skogsdikena och dräneringsvatten. Från pumphuset går nedgrävda ledningar till anslutningspunkter intill åkrarna. Det är ett trycksatt system med 11 kilograms tryck.

Vad kostar det att bygga en bevattningsdamm?

Andreas och Sten menade att som växtodlare kan det vara svårt att få ekonomin att räcka till investeringar. Anläggningskostnaden för den senaste dammen landade på cirka 2,5 miljon. För den andra dammen fick de som sagt även bidrag och stöd av länsstyrelsen. Förutsättningarna för egna dammar var goda med närhet till diken samt tillgång till lämpliga marker. Andreas och Sten jämförde anläggningskostnaden med att köpa en traktor och Sten påpekade att hans traktor från 1979 varit skrot sedan lång tid tillbaka medan dammen fortfarande levererar som den ska.

Sten berättade att deras löpande kostnad per kubikmeter bevattningsvatten ligger på 3–4 kronor. Som referens för en prisjämförelse nämnde han att det kommunala dricksvattnet kan kosta cirka 20 kronor per m³. En kommentar från VA-guiden är att kostnaden för att producera kommunalt dricksvatten varierar stort mellan kommunerna och med dricksvattenförsörjning kommer även uppdraget att rena avloppsvattnet. Det kan därför vara svårt att bryta ut kostnad för enbart vattnet. På Stora Tollby gård har de tagit möjligheten att själva lösa frågan om hur de ska få åtkomst till vatten att vattna med.

Är det vanligt att lantbrukare på ön har bevattningsdammar?

Enligt Sten är det cirka 100 lantbrukare på ön som har egna dammar. Andreas menade att det kan vara svårt att hitta lämpliga marker för bevattning på alla gårdar men för det mesta går det nog att lösa.

Apropå bidraget till dammen är det värt att nämna att det finns olika former av stöd för bevattningsdammar och vattenvårdsåtgärder. Den som vill ta del av stödet skickar ansökan till Jordbruksverket medan länsstyrelsen handlägger ansökan. Det finns till exempel investeringsstöd för bevattningsdammar, upp till 40 % av externa kostnader. Med naturvårdsåtgärder kan stödet bli högre. För vattenvårdsåtgärder finns det i sin tur tre former av stöd:

• Våtmarker och dammar – biologisk mångfald
• Våtmarker och dammar – retention av kväve och fosfor
• Investeringsstöd för vattenvårdsåtgärder – övriga vattenvårdsåtgärder

Kan bevattningsdammar kontra den gotländska vattenbristen?

Enligt Sten Wikström håller dammarna badvattenkvalitet, ungefär samma som Tingstädes träsk som regionen i dagsläget tar råvatten från. En av deltagarna frågade sig, och gruppen, varför regionen då inte satsar på dammar som kan lagra regnvatten istället för dyra avsaltningsanläggningar.

Sten svarade upp att deras vatten duger gott för bevattning men att det kan ha fågelspillning och ämnen från växtodlingen i sig. Även om de har rätt stor vattenvolym kan temperaturen lätt komma upp i 20–22 grader under varmt väder. Det är kanske svårt att producera säkert dricksvatten från en damm? Några dagar efter visningen av dammarna publicerar Region Gotland ett inlägg på sin hemsida – Varför samlar vi inte regnvattnet i dammar? Regionen skriver att de ser för stora risker med öppna dammar, att det krävs stora ytor för tillrinning och att vattnet i dammarna kan bli för varmt. Temperaturen och risk för bakterier är riskfaktorer som regionen säkert har fått tampas med då Tingstäde träsk är en grund sjö med 1,5 meter som största djup. Apropå regndammar skriver Region Gotland.

”I stället för öppna dammar ser Region Gotland över möjligheter att använda landskapet för att hjälpa naturen att hålla kvar vattnet i marken. Det handlar bland annat om dagvattenlösningar som kan fördröja vattenflödena. […]”

Regionen skriver även att de tittar på ett batteri av åtgärder och analyserar olika alternativ. När det gäller förstärkningen av dricksvattenproduktionen har de valt att gå vidare med avsaltning av det bräckta havsvattnet.

Sten passade på att ge en eloge till Region Gotland då de hanterat vinterns vattenkris utan smittspridning. I en kommentar efter besöket hälsar han att bönderna på Gotland under de senaste 50 åren har byggt vattenlagring för 7 miljoner m³ vatten för bevattning. Han saknar liknande åtgärder för utökad lagring och grundvattenbildning för förstärkt dricksvattenproduktion och uppmanar Region Gotland till initiativ för att motverka vattenbristen.

– Det finns ännu mycket att göra, konstaterar Sten Wikström.

Istället för bevattningsdammar som råvatten till dricksvatten tänkte Sten högt om fastigheter kunde gå ihop och anlägga dammar för vatten att till exempel vattna trädgården med. Apropå bevattningsdammar i varierande skala efterfrågade Sten en mer nyanserad syn på vattenresursen.

– Lantbrukaren har tre sorters vatten att tänka på. Till huset, till djuren och till växterna.

Det är stor skillnad på den kvalitet som behövs för säkert dricksvatten jämfört med så kallat tekniskt vatten som inte är livsmedel men som en kan vattna och tvätta med. Det kommunala bostadsbolaget Gotlandshem står för ett sådant lokalt exempel. I maj 2026 beslutade bostadsbolaget att ordna så att toaletterna i cirka 380 lägenheter ska spolas med regnvatten. Gotlandshem ska utföra en stor renovering och passar då på att införa system med insamling av regnvatten i cisterner och separata ledningar till lägenheternas toaletter när de renoverar avloppstammarna.

Mark, svett och vatten

När Sten och Ann närmade sig 60-årsåldern växlade de gradvis över företaget till Andreas Wiklund som tidigare varit anställd. Idag är det Andreas som driver växtodlingen och företaget har cirka 15 årsanställda. När Sten vid 79 års ålder berättar och ger sina tillbakablickar framstår satsningen på dammarna som självklar och nödvändigt för en lönsam växtodling. Mellan raderna finns även en berättelse om framsynthet och modet att lita på sin affärsidé, sina beräkningar och sin förmåga.

Både Sten och Andreas ger ett lugnt men engagerat intryck. Andreas följs åt av sina två söner som arbetar i verksamheten. Att vara växtodlare kräver mycket arbete, bra samarbete och god planering. Det märks att Sten och Andreas är stolta över dammarna men skryter inte om sina produkter. Det bör dock nämnas att stor andel av rotsakerna går på export och att gårdens potatis brukar dyka upp vid Nobelmiddagen.

Den som reser tvärs över ön gör klokt i att svänga av från väg 147 vid Fole mot Krampbro och besöka gårdsbutiken. Sten Wikström håller föredrag om gårdens vattenförsörjning och har i flera artiklar skrivit om vattenfrågan på Gotland i lokala Naturskyddsföreningens tidning Natur på Gotland. Du hittar en artikel från 2022 som bifogad fil nedan. Sten tackade för uppmärksamheten och avslutade med att hälsa.

–  Vi i jordbruket bygger vattenlösningar som är kostnadseffektiva och uppfyller våra krav på vattenkvalitet. Vår gård visar gärna upp för andra hur vi löser vattenförsörjningen.