Fredriksdalsvikens våtmark i Kristianstads Vattenrike är landets första anläggning som specifikt renar järn och aluminium i dräneringsvatten från invallad jordbruksmark. De första uppföljande studierna visar att våtmarken har en tydlig reningseffekt, men att faktorer som pH, syresättning och uppehållstid är avgörande för hur väl anläggningen fungerar.
Företaget Vattenresurs har på uppdrag av Stockholm Vatten och Avfall genomfört aluminiumfällning för att minska problemen med internbelastning av fosfor i Riddarfjärden. VA-guiden följde med Göran Andersson och hans kollegor ut på vattnet för att se hur tekniken fungerar i praktiken.
Vad gäller när en ny väg ska anläggas intill ett dike som ingår i ett markavvattningsföretag? Räknas åtgärden som markavvattning eller vattenverksamhet och krävs då tillstånd enligt miljöbalken? Bengt Jonsson, tidigare tekniskt råd vid Mark- och miljööverdomstolen, svarar.
I slutet av oktober arrangerade Länsstyrelsen i Västmanland ett webbinarium med fokus på våtmarksrestaurering. Deltagarna fick bland annat lära sig mer om fördelarna med att använda vattenbufflar i arbetet med återställning och skötsel av våtmarker.
Att byta eller anlägga en ny vägtrumma kräver både teknisk och ekologisk hänsyn. Hur undviker man att trumman blir en vandringshinder för fisk och smådjur, och vilka mått och material är lämpliga? Juha Salonsaari, Ljusnan–Voxnans vattenvårdsförbund, svarar.
10-11 februari: VA-guiden bjuder in till en utbildning om hur markavvattningsföretag ska hanteras i planprocessen. Under två halvdagar får du lära dig mer om bland annat lagstiftning, dimensionering och skötselansvar när det gäller markavvattningsföretag.
Forskare vid SLU har undersökt hur effektivt två dagvattendammar renar vatten från organiska mikroföreningar. Genom avancerade analyser har de kartlagt både kemiska halter och biologiska effekter – och funnit att den samlade föroreningspåverkan i vissa fall var högre i dammarnas utlopp än vid inloppet.
Ny forskning vid Umeå universitet visar att vattendrag i de norra delarna av Sverige inte alltid blir bredare eller artrikare längre nedströms. Resultatet kan enligt forskarna få betydelse för hur man bör tänka kring restaurering av vattendrag i områden som formats av den senaste istiden.
När dagvatten leds till ett markavvattningsföretag kan det vara svårt att avgöra vilket dimensionerande flöde och vilken återkomsttid som ska ligga till grund för dimensionering av flödesdämpning. Hur bör man tänka? Bengt Jonsson, tidigare tekniskt råd vid MÖD, svarar.
