Vad är en nedsänkt regnbädd?

Nedsänkta regnbäddar är planteringsytor som renar dagvatten med hjälp av fördröjning och filtrering. Rening sker främst genom att vattnet infiltreras ner genom underliggande filtermaterial, men även till viss del genom växtupptag. Filtermaterialet bör ha en hög inblandning av sandjord eller annat poröst material för att få en bra infiltrationskapacitet. Genom att sänk ned planteringen skapas en volym för fördröjning av dagvattnet ovanpå filtermaterialet.

Det finns många sätt att leda dagvatten till regnbäddar, exempelvis via sandfång, brunnar eller ytavrinning. Karaktäristiskt för dessa bäddar är vegetationen. Lämpliga växter för bäddarna är de som trivs i fuktängar, till exempel starr, olika gräsarter och örter. Även perenner som buskar och träd kan planteras om filterdjupet är tillräckligt.

Innehåll

1. Val av plats
2. Dimensionering
3. Reningseffekt
4. Projekteringsanvisningar
5. Drift och underhåll
6. Tillsyn
7. Goda exempel
8. Produkter
9. Länksamling
10. Illustrationer

Val av plats

Nedsänkta regnbäddar används för lokalt omhändertagande av dagvatten på exempelvis parkeringsytor, lokalgator och bostadsgårdar.

Regnbäddarna kan utformas på olika sätt. Eftersom varje plats är unik så anpassas anläggningen till de förutsättningar som råder på platsen och till de behov som finns för rening, recipientskydd, infiltration av dagvatten i mark till grundvattnet m.m. Faktorer som påverkar utformningen är exempelvis markens genomsläpplighet, avstånd till grundvatten, dagvatten-ledningarnas nivåer och djup samt tillgängliga ytor.

Mervärden skapas i form av olika ekosystemtjänster som exempelvis biologisk mångfald och gröna, estetiska miljöer. Regnbäddarna kan även fungera som fartdämpare, som i detta exempel där vägen smalnar av till ett körfält vid växtbäddarna.

Dimensionering

Ytbehovet är generellt 5–10% av hårdgjord avrinningsyta. Minsta anläggningsdjup är en meter. Filtermaterialet bör vara minst 0,5 meter och ha en infiltrationskapacitet på 50 till 300 mm/h.

Reningseffekt

Generellt erhålls en hög avskiljningsgrad av partikelbundna föroreningar; främst av grov- och finpartiklar, men även av kolloider. Viss avskiljning sker av lösta ämnen. Växtbäddar renar en stor del av tillförd zink, PAH och olja, samt ca 65 % av fosfor och koppar.

Förhöjda salthalter i bädden på grund av vinterväghållning kan försämra avskiljningen av metaller något. Under vintertid kan reningseffektiviteten av fosfor och kväve minska något.

	P	N	Pb	Cu	Zn	Cd	Cr	Ni	SS	BaP
Avskiljning (%)	65	40	80	65	85	85	55	75	80	85

Projekteringsanvisningar

Finns med i Anläggnings AMA: DCL 24 Växtbädd för dagvattenhantering typ regnbädd; DCL.241 Regnbädd med ytligt intag och DCL.242 Regnbädd med intag under markytan.

Finns med i Utformning och dimensionering av anläggningar för rening och flödesutjämning av dagvatten (SVU-rapport nr 2019-20, Thomas Larm och Godecke Blecken) sid. 52-67.

Viss anvisning för regnbäddar med olika typer av vegetation finns i Teknisk handbok – Park och natur – Projekteringsanvisningar, från sid. 4.

Viktigt att tänka på/tips

• Ska regnbädden ha en tät eller öppen botten? Detta beror på föroreningsbelastning och underliggande markförhållanden.
• Ett dräneringslager bör anläggas under filtermaterialet.
• Undvik filtermaterial med hög fosforhalt och högre andel finsediment.
• En sedimentationslåda eller erosionsskydd bör finnas vid bäddens inlopp. Ett svackdike kan vara lämpligt som förreningssteg till regnbädden för att avskilja de grövsta partiklarna.
• En bräddbrunn bör ligga i höjd med systemets övre kant (ej i botten!).
• Dåligt etablerad vegetation kan ge upphov till kanalbildning i regnbädden och igensättning av filtermaterialet.

Drift och underhåll

• Vid etablering av vegetation krävs regelbunden bevattning. Därefter bör den kontrolleras regelbundet de första två åren.
• Ytskikt behöver luckras och bytas ut regelbundet för att förhindra frisättning av bundna föroreningar, samt för att motverka igensättning och frysskador av filtermaterialet.
• Regelbunden växtskötsel, ogräsrensning, eventuellt kompletterande plantering.
• Rensning och tömning av inlopp och bräddavlopp för att motverka igensättning och förfrysning.

Tillsyn

Exempel på punkter som bör undersökas vid tillsyn:

• Är inloppen placerade så att dagvattnet faktiskt rinner in i anläggningen?
• Hur kontrolleras att infiltrationskapaciteten bibehålls? Hur ofta behöver filtermaterialet bytas?
• Finns tecken på erosion eller ansamling av fint material? Riskerar detta igensättning av anläggningen?
• Finns det försedimentering till anläggningen? Hur ofta behövs den tömmas och kontrolleras?

Mer information om genomgång av dagvattenanläggning finns i Handläggarstöd för tillsyn på dagvattenanläggningar sid. 19–21.

Goda exempel

Här visas ett urval av exempelanläggningar för nedsänkta regnbäddar. Har du fler goda exempel? Dela gärna med dig till oss!

Produkter & Tjänster ANNONSER

Länksamling

• Hållbar dagvattenhantering i Stockholms stad – Nedsänkt växtbädd
• Dagvattenbiofilter och regnbäddar − rening och ackumulering av föroreningar (Svenskt Vatten Utveckling)
• Kunskapssammanställning Dagvattenrening sid. 50
• Översiktlig utvärdering av funktionaliteten av 26 dagvattenbiofilter (DAG&NÄT, Luleå tekniska universitet)
• Rening av dagvatten i biofilter: Effekt av biokol som tillsats i filtermaterialet (Luleå tekniska universitet)
• Finns med i Levande stadsrum – en handbok i Blågröngrå system (Edge) sid. 54.
• Uppföljning av regnbäddar i Vellinge – Etablering av växter i regnbäddar med biokol i växtbädden (examensarbete, Sveriges Lantbruksuniversitet)
• Ängelholmsgatan och Monbijougatan (m.fl.), Malmö
• Regnbädd i Tyresö
• Blågrönt dagvattensystem i Rosendal (video)
• Hagsätra, Stockholm

Illustrationer

Illustrationer över anläggningen får fritt användas i dagvattenutredningar, rapporter, m.m. så länge du refererar till VA-guiden. Tryck på bilderna för att förstora dem.