Abstract: Anthropogenic activities change the quality of urban waters and sediments. The aim of this study was to describe and quantify pollution from different point sources in Luleå, northern Sweden. In the first article, sediment samples and porewater of an enclosed bay (Skutviken) near the centre of Luleå affected by
Sammanfattning Syftet med projektet har varit att följa indikatorbakterierna Escherichia coli och Intestinala Enterokocker från källorna i en tätort till recipienten, kvantifiera mängderna längs de olika transportvägarna, samt analysera de viktigaste påverkansfaktorerna för koncentrationerna i dagvatten, avloppsvatten och en recipient. Arbetet har baserats på provtagningar och beräkningar i Halmstads tätort
Föreliggande arbete har utförts av Institutionen för Miljöanalys, SLU på uppdrag av Vägverket region Sydöst (VSÖ). Syftet har varit att söka ta reda på om saltning av vägar kan orsaka surtstötar i små skogsvattendrag. Undersökningarna har innefattat markundersökningar och vattenkemiska studier i bäckar i fem små, vägsaltbelastade skogsområden i Småland
Delrapport från forskningsprojekt: Förorening av grund- och ytvatten till fäljd av vägsaltning. Ur inledningen Föroreningar från vägen sprids till omgivningen genom ytavrinning, stänk, sprej och via infiltration genom vägkropp och omgivande mark (figur 1). I Sverige använder Vägverket årligen ca 300 000 ton natriumklorid för halkbekämpning av det statliga vägnätet
Ett föredrag av Henning Holmström, SGU, Stockholm vid ett seminarium i Stjärnholm, Nyköping april 2007. I sitt föredrag belyser Holmström fakta, funderingar och några svar angående förorenade sjösediment: Vad är problemet? Hur ser det ut nationellt? (2006/2007) Åtgärdstekniker, lösningar och upptagningstekniker. Hantering av massor. Kostnader Lagstiftning
Huvudinnehåll Med hjälp av schablonhalter som anges i denna rapport, kan föroreningsbidraget från vägar uppskattas och jämföras med bidraget från andra föroreningskällor i avrinningsområdet. De föroreningskällor som studerats är vägar, tätorter, industrier, skogsmark, jordbruksmark samt luftdeposition. Sammanfattning Många anläggningar har under senare år byggts för att omhänderta vägdagvatten. Är bidragen
Denna handbok har tagits fram för att underlätta val av rätt riskreducerande åtgärd ur samhällsekonomisk synpunkt. Genom kvantitativ riskanalys kan effektiviteten hos olika åtgärder jämföras, t ex vägvalsstyrning, utförande av tätskikt och avkörningshinder, planering av saneringsinsatser och alternativ vattenförsörjning. Den är tänkt att kunna användas av en rad intressenter i frågor
Rapporten ger en sammanställning av vilka källor till föroreningar i dagvattnet som finns och vilka effekter dessa kan ge upphov till. I redovisningen ingår både ämnen som ingår i Stockholm stads nuvarande dagvattenstrategi och ämnen som uppmärksammats allt mer under senare tid, däribland ämnen som ingår i klassning av kemisk
Klorider från vintersaltningen av väg E4 har tidigare konstaterats i grundvattnet vid Bergaåsen, en planerad framtida vattentäkt för Växjö, Alvesta och eventuellt Ljungby kommuner. För att skydda grundvattentäkten vid Bergaåsen från påverkan av vägsalt har räcke och kantstöd av betong satts upp längs den del av väg E4 som passerar
