Platsbrist kan göra det svårt att anlägga fosfordammar med längre uppehållstider. Men är kort uppehållstid alltid lika med sämre rening? Gästexperten och forskaren Pia Geranmayeh vid SLU svarar.
Samfälligheter kan innebära juridiska utmaningar när en markägare vill anlägga en fosfordamm. Krävs enhällighet bland delägarna? Anders Eckerstig, Torkel Öste Fastighetskonsulter, svarar.
När en fosfordamm planeras i ett jordbruksdike kan det bli aktuellt att söka dispens från biotopskyddet, men hur vet man om diket faktiskt omfattas? Gordon Lindau, våtmarksrådgivare vid NVVF, svarar.
Sediment från fosfordammar kan innehålla värdefulla näringsämnen, men också ogräsfrön. Hur ska man som lantbrukare tänka om man vill sprida sedimentet på sin åkermark men samtidigt minska risken för ogräsuppslag? Erika Adolfsson, Nyköpingsåarnas Vattenvårdsförbund, delar med sig av några praktiska råd.
Trots många åtgärder så som våtmarker, skyddszoner och fosfordammar är arbetet mot övergödning i Sverige långt ifrån tillräckligt. I en rapport från Vattenmyndigheterna konstateras att många insatser för att minska utsläpp av fosfor och kväve hamnar på fel plats. Niklas Holmgren, strateg vid Vattenmyndigheten i Södra Östersjön lyfter i en
Under två dagar i september samlades åtgärdssamordnare, myndigheter och forskare i Nyköping för att under föreläsningar och fältbesök utbyta erfarenheter och lärdomar kring åtgärdssamordning. VA-guidens redaktör Ville Feltelius tar oss med på en reseberättelse bland stensimpor och flodnejonögon. En solig förmiddag i mitten av september anlände jag med tåg till
