Genetiska effekter av vattenkraftsutbyggnad på fiskpopulationer i Ljungan
En studie från Stockholms universitet och Sveriges lantbruksuniversitet visar att vattenkraftens utbyggnad i Ljungan har fått tydliga genetiska följder för älvens fiskbestånd.
En studie från Stockholms universitet och Sveriges lantbruksuniversitet visar att vattenkraftens utbyggnad i Ljungan har fått tydliga genetiska följder för älvens fiskbestånd.
Under ett webbinarium berättar Juha Salonsaari, vattenvårdskonsulent vid Ljusnans-Voxnas vattenvårdsförbund, om det utmanande arbetet med att återställa Söderhamnsån.
Hur kan kulturmiljöer tas tillvara när sjöar och vattendrag restaureras? Enligt länsantikvarien Britta Roos vid Länsstyrelsen Skåne är nyckeln tidig samverkan och rätt kompetens.
Kan en sjörestaurering göra området mer känsligt för bäverdämmen och öka risken för blötare marker uppströms? Gästexpert Viktor Kärvinge, Mälarens vattenvårdsförbund, svarar.
Sveriges förslag till nationell restaureringsplan är nu presenterad. Den omfattar ett stort antal åtgärder och styrmedel för att uppfylla EU:s förordning om restaurering av natur.
En svensk studie visar att ekologiskt anpassade minimiflöden är en viktig åtgärd för att kunna återställa forsande och strömmande livsmiljöer i reglerade vattendrag.
I en rapport från den katalanska vattenmyndigheten sammanfattas hur små dammar förändrar vattendragen och vilka faktorer som behöver beaktas inför en eventuell utrivning.
En studie vid Århus universitet visar att effekten av restaurerade våtmarker varierar mycket beroende på kvävebelastning och vattenflöden.
Kalkkärr är en av Sveriges mest hotade och artrika naturtyper. I en film visar Länsstyrelsen Östergötland hur det går att återskapa kalkkärr på tidigare åkermark och vilka förutsättningar som krävs för att lyckas.