I slutet av oktober arrangerade Länsstyrelsen i Västmanland ett webbinarium med fokus på våtmarksrestaurering. Deltagarna fick bland annat lära sig mer om fördelarna med att använda vattenbufflar i arbetet med återställning och skötsel av våtmarker.
En kommun planerar att restaurera en våtmark som vuxit igen sedan den anlades för 15 år sedan. Krävs det en anmälan om vattenverksamhet eller räknas åtgärden som underhåll?
Hur kan man ta hand om en dagvattendamm på ett sätt som både gynnar vattenkvaliteten och den biologiska mångfalden – utan att det blir för dyrt eller krångligt? VA-guidens expert Jonas Andersson svarar.
En av de första studierna som utvärderat försedimenteringar i biofilter har nyligen genomförts vid Luleå tekniska universitet. Enligt industridoktorand Robert Furén är en viktig lärdom från studien att det ansamlas höga halter av föroreningar i anläggningarna vilket kräver att drift- och skötselpersonal har korrekt utbildning och att material hanteras med
Anders Eckerstig från Torkel Öste Fastighetskonsulter svarar på en fråga om vem som ska förvalta vägdiken för dagvattenhantering i ett omvandlingsområde där kommun ska bygga ut allmänt VA. Kommunen är inte är väghållare utan vägen sköts av en samfällighet med enskilt huvudmannaskap. FRÅGA Vi har ett omvandlingsområde i vår kommun
Oväntat mycket pengar kan sparas om hänsyn till drift- och underhållsåtgärder tas tidigt i planeringen av nya dagvattendammar. Det visar resultatet från en studie som genomförts av den kommunala VA-huvudmannen Kretslopp och Vatten i Göteborg och WRS. Dammar är en vanligt förekommande anläggning för rening och fördröjning av dagvatten i
Vem ansvarar för driften av en dagvattendamm, som ursprungligen varit en del av ett intilliggande vattendrag? Jonas Christensen, Ekolagen Miljöjuridik, svarar och resonerar kring att det inte alltid är helt oproblematiskt att använda en naturlig vattensamling som dagvattenmagasin. FRÅGA I en stad i min kommun finns en damm som tar
Roslagsvatten har tagit fram ett excelbaserat ansvarsverktyg för dagvattenanläggningar. Syftet är att underlätta arbetet med att fördela ansvaret för skötsel av anläggningarna mellan olika aktörer inom och utanför kommunkoncernens verksamhetsområden. Verktyget lyftes fram under ett webbinarium i slutet av september 2021 inom ramen för det LOVA-finansierade projektet ”Kunskapsuppbyggnad kring skötsel av
Jonas Andersson, WRS och Jonas Christensen, Ekolagen Miljöjuridik resonerar kring vilka möjliga verktyg som finns att tillgå för att funktionen i en dagvattenanläggning på kvartersmark ska upprätthållas över tid. FRÅGA I dagvattenutredningar är ofta kravet att fördröjning (och rening) ska ske på kvartersmark. Många gånger är biologiska reningssteg (typ växtbäddar)
