Artificiell nattbelysning kan, liksom invasiva arter, förändra fördelningen av födoresurser mellan vatten och land. Det visar en tysk studie om ljusföroreningar, signalkräfta och strandlevande spindlar.
Vid anläggning av våtmarker krävs ofta arbete i känsliga, blöta marker. Gästexperten Viktor Kärvinge, Mälarens vattenvårdsförbund, tipsar om hur man kan anlägga tillfälliga arbetsvägar för att undvika skador.
I projektet CLIMIPHY undersöker Sebastian Sobek och kollegor vid Uppsala universitet hur växtlighet i restaurerade vattenmiljöer påverkar balansen mellan kolinlagring och växthusgasutsläpp.
Hur kan kulturmiljöer tas tillvara när sjöar och vattendrag restaureras? Enligt länsantikvarien Britta Roos vid Länsstyrelsen Skåne är nyckeln tidig samverkan och rätt kompetens.
Ett nytt järnvägsspår innebär att en bäck som ingår i ett markavvattningsföretag behöver ledas om. Bengt Jonsson, tidigare tekniskt råd vid MÖD, ger tips om vad man behöver tänka på.
I en rapport från den katalanska vattenmyndigheten sammanfattas hur små dammar förändrar vattendragen och vilka faktorer som behöver beaktas inför en eventuell utrivning.
I en film från projektet GRIP on LIFE ges praktisk vägledning för hur lekbottnar i blockrika vattendrag kan skapas.
Ny statistik från Skogsstyrelsen visar att kantzoner som skydd mot vatten endast lämnades längs 65 procent av strandlinjen under de senaste avverkningssäsongerna. Det innebär att ungefär en tredjedel av strandlinjen saknade kantzon.
Ny forskning vid Umeå universitet visar att vattendrag i de norra delarna av Sverige inte alltid blir bredare eller artrikare längre nedströms. Resultatet kan enligt forskarna få betydelse för hur man bör tänka kring restaurering av vattendrag i områden som formats av den senaste istiden.
