Följ med på en visuell resa längs Klarälven, där naturens skönhet vävs samman med älvens historiska betydelse för regionens utveckling. Med breda penseldrag berörs även Karlstad som deltastad och de utmaningar som kommunen arbetar strategiskt och målmedvetet för att möta.

Malin Hedlund ger en översikt av hur Karlstad arbetar med översvämningsproblematiken i dag, med fokus på stigande vattennivåer och erfarenheterna från tidigare högvatten i både Klarälven och Vänern. Passet belyser hur kommunen utvecklat sitt arbete för att stå bättre rustad inför framtida händelser och vilka strategiska steg som tagits längs vägen.

Pär Gustafsson ger en introduktion till restaurering av vattendrag i Värmland, där flottledsrensningens historia sätts i ett större sammanhang tillsammans med arbetet med att återskapa konnektivitet, naturlig hydrologi och fungerande ekosystem. Genom exempel från Klarälven och LIFE-projektet visas hur restaureringsinsatserna genomförs och vilka effekter de har på vattenmiljön.

Hur kan vi undvika översvämningar och orimliga reningskrav i dagvattenutredningar? Thomas Larm visar hur man tänker utanför planområdets gränser, anpassar riktlinjer och väljer relevanta föroreningar för en rimlig kravställning. Genom ett exempel får du insikt i hur flöden och föroreningar beräknas före och efter exploatering – och hur åtgärder kan dimensioneras utifrån platsens och recipientens förutsättningar.

Miljökvalitetsnormer för grundvatten ställer krav på dagvattenhanteringen när recipienten är en grundvattenförekomst. Infiltration av förorenat dagvatten kan innebära risker men även bortledning av grundvatten kan skapa problem. I detta föredrag får du en tydlig bild av vilka krav som gäller och praktiska tips för att navigera rätt.

Hantering av markavvattningsföretag i dagvattenutredningar. Josef Nordlund tar oss med in i de vanligaste utmaningarna och ger verktyg för att lösa dem. Föreläsningen bjuder på praktiska erfarenheter och tips som hjälper konsulter, beställare och granskare att navigera i en snårig verklighet där historiska strukturer möter moderna krav.

Karlstads kommun berättar om hur man har flyttat den strategiska VA-planeringen från VA-avdelningen till planeringsavdelningen i kommunen. Vad är bakgrunden till flytten? Vilka konkreta vinster får man och vilka hinder finns det som ska övervinnas? Hör föreläsarna berätta om hur kommunen har resonerat kring omorganisationen och den framtida inriktningen för den strategiska VA-planeringen.

Föreläsningen ger en inblick i Kristinehamns kommuns arbete med att ta fram sin vattentjänstplan och de nyckelfrågor som arbetsgruppen för vattentjänstplanen behövt hantera under processen. Föreläsarna delar med sig av sina erfarenheter i arbetet med framtagandet, hur man bland annat har tagit fram en plan för kommunikation och en interaktiv karta för VA-utbyggnaden och hur man hanterar frågor i väntan på kommunalt VA. 

Havs- och vattenmyndigheten går igenom den vägledning som ska stödja länsstyrelsernas handläggare i tillsynen av hur kommunerna tillgodoser behovet av vattentjänster enligt 6 § lagen om allmänna vattentjänster. Vägledningsförslaget har varit på remiss under vintern fram till den 12 januari 2026. Myndighetens uppdrag innefattar inte ett vägledningsansvar gentemot kommuner men vägledningen är även av intresse för kommuner då den ger en bra orientering i frågan av tillämpningen av 6 § LAV

Kristina Hedfors beskriver Karlstads resa från ett fokus på översvämningsrisker kopplat till stigande vatten, till ett bredare, strategiskt och långsiktigt arbete med klimatanpassning. Genom att bygga vidare på det översvämningsprogram, som etablerades redan 2010, håller kommunen nu på att ta fram en mer heltäckande klimatanpassningsplan och en strukturplan för skyfall. I passet presenteras konkreta exempel på hur planerna kan användas i praktiken samt insikter och lärdomar från pågående arbete.

Skyfallen i Västernorrland i september 2025 ledde till allvarliga tågurspårningar i både Örnsköldsviks kommun och Kramfors kommun. Anna Risberg presenterar en analys av händelserna och visar vilka faktorer som kan ha bidragit till katastrofen. Föreläsningen ger viktiga insikter om riskbedömning och vad vi kan dra för lärdomar för att minska sårbarheten inför framtida skyfall.

Karvel Andersen ger en inblick i hur Stockholmshem, ett av Sveriges största
kommunala bostadsbolag, arbetar med skyfallsfrågor. Han berättar om bostadsbolaget prioriterar åtgärder i sitt befintliga bostadsbestånd utifrån genomförda sårbarhetsanalyser, vilka praktiska åtgärder som genomförts och vilka effekter dessa haft vid kraftiga regn. Han delar även med sig av framgångsfaktorer i arbetet och viktiga medskick till andra bostadsbolag som arbetar med dessa frågor.

Diana Lingegren, kommunjurist från Karlstads kommun, kommer att ge en inblick i ett verkligt fall med dagvattenproblematik vid en fastighet och de ansvarsfrågor som det väckte. Hon belyser frågor om kommunens ansvarsfördelning vid VA-planering och vilka följder som kan uppstå när brister leder till skador på enskild fastighet.

Jurist Ludvig Lagerkranz från Nordenswan Carlsson ger oss under denna föreläsning en genomgång av ansvar, roller och vem som gör vad i VA-utbyggnadsprocessen. Vilka processer aktualiseras i olika skeden och hur kan de samspela för bästa sätt att skapa en effektiv VA-utbyggnad och exploatering?

Advokat Johanna Lundgren från Advokatfirman Lindahl föreläser om juridiken kring gemensamhetsanläggningar för vatten och avlopp och hur behovet av allmänna vattentjänster ska bedömas. Under vilka omständigheter ska till exempel ansvaret övergå till kommunen när befintliga gemensamhetsanläggningar inte längre anses tillräckliga och vad gäller då?

Sofia Hallerbäck presenterar resultaten från en omfattande uppföljningsstudie av 256 svenska dagvattenparker. Genom konkreta exempel visa hon effekter som rapporterats, vilka fallgropar som återkommer och hur kommuner kan dra lärdom av tidigare projekt. Hon ger även rekommendationer för hur vi kan utveckla mer robusta och framtidssäkra dagvattenparker.

Per Nyström presenterar resultat från det pågående forskningsprojektet TRIEKOL om groddjur i dagvattendammar längs E22. Studien har undersökt vilka faktorer som gör dagvattendammar lämpliga för groddjur och hur resultaten kan omsättas i praktiska åtgärder. Föreläsningen ger insikter om biologisk mångfald i dammar och hur Trafikverket planerar att förbättra livsmiljöerna för groddjur baserat på forskningsresultaten.

Pia Geranmayeh och Emma Elmi Lannergård presenterar resultat från projektet Puddlejump, där man har studerat 20 dammars multifunktion, med Gottsunda dagvattendamm i Uppsala som huvudexempel. I projektet har man gjort analyser av vattenkvalitet, växthusgaser, sediment och biodiversitet samt högfrekventa mätningar av vattennivå. En central del av arbetet är medborgarforskning, där besökare bidragit med observationer och foton som gett värdefulla insikter om bland annat anläggningarnas rekreationsvärde.

Kan en dagvattendamm verkligen rensa sig själv? Andreas Jacobs presenterar en egen innovativ metod för att tömma sediment ur dagvattendammar – utan traditionell rensning. Under föreläsningen får du ta del av resultat från provtagningar i Prästgårdsdammen i Täby, där tekniken har testats och utvärderats. Fokus ligger på hur effektivt sediment avskiljs och hur väl metoden fungerar i praktiken.

Under föredraget får du höra om NSVAs nya arbetssätt för behovsbedömning som genomförts i samarbete med medlemskommunerna, Helsingborg, Landskrona, Båstad, Åstorp, Svalöv och Bjuv. Detta kommer att ersätta de strategier för VA-utbyggnad på landsbygden som funnits tidigare. Du får även höra om ett exempel på lokal allmän lösning för ett område.

I denna programpunkt kommer du få höra om en fältövning där VA-personal från Region Gotland och Polisen med stöd från Livsmedelsverket övade praktiskt, utifrån ett sabotagescenario mot en kommunal dricksvattenanläggning. Övningen visar på hur viktigt samarbetet är mellan de olika organisationerna inte minst för att stärka förståelsen för varandras roller, identifiera behov samt att både prova och utveckla rutinerna vid ett misstänkt sabotage. Viktiga budskap är att övning i samverkan mellan olika aktörer ger god effekt samt att en framgångsfaktor är att öva med personal på alla nivåer i organisationen.  Samma scenario kan också återanvändas i flera olika övningar, där olika förmågor övas vid olika tillfällen

Under föredraget kommer du få höra om hur Länsstyrelsen i Västra Götaland arbetar med tillsyn gällande 6 § i vattentjänstlagen. Det kommer även att handla om att Länsstyrelsen gjort egna analyser av potentiella områden och om kommunerna i länets arbete med vattentjänstplaner.

Spridning av missledande information är idag ett betydande samhällsproblem, men hur berör detta organisationer som arbetar med vatten, avlopp och kretslopp? Går det att förebygga spridning av missledande information? Dessa frågeställningar utforskas av David Olsson som delar med sig av insikter från aktuell forskning.

Emma Lundin och Helen Ander har båda arbetat med VA-frågor i Ukraina, men under olika skeden av den pågående invasionen. I föreläsningen berättar de hur återuppbyggnaden av landets vatten- och avloppssystem går till i praktiken under olika faser av krigets påverkan. De lyfter även hur prioriteringar görs i en komplex och föränderlig krigskontext, där tekniska insatser måste kombineras med mjuka värden som samverkan, kunskapsstöd och lokal kapacitetsuppbyggnad. Dessutom delar de med sig av sina tankar kring vad den svenska VA-sektorn kan lära av Ukrainas erfarenheter.

Pristagaren är en person eller organisation som på ett betydelsefullt sätt främjat utvecklingen och nytänkande eller påskyndat införandet av miljö- och kretsloppsanpassade avloppssystem i Norden eller i länder med stort behov av förbättrad sanitet.