Fiholms våtmark


Med tanke på det stora avrinningsområdet och den höga andelen åkermark så är Fiholms våtmark troligen en av de bättre växtnäringsfällorna i hela Mälarområdet, kanske framför allt på kvävesidan. Man har lett in dikesvattnet från ett stort krondike som avvattnar cirka 300 hektar jordbruksmark. Det mesta vattnet går genom våtmarken, men vid högvatten sker bräddning så att en del vatten går vidare i diket. Dessutom pumpas ytterligare vatten in från låglänta åkrar på andra sidan gården.

De grävningarna som är gjorda är längs med bägge sidorna av den relativt långa dammvallen, samt en långsmal halvö som tvingar vattnet att rinna en längre väg genom våtmarken. I övrigt är inga grävningar gjorda. Medelvattendjupet är grundt; under halvmetern på de dämda ytorna och någon decimeter djupare där det är grävt.

Våtmarken vid Fiholm ligger inom ett typområde som kallas Åbäckegraven, där har provtagning på fosforläckage skett sedan 1993. Typområdet är ett av tre i landet och mätningarna visar att området har problem med höga fosfornivåer. Nu sker bl.a. kalkning av all åkermark inom avrinningsområdet. Våtmarken kom till delvis på grund av läget, längst ned i avrinningsområdet, men också tack vare att man har fått mycket hjälp av experter med utvärdering av placering och utformning. Dessutom bidrog jaktintresset till att våtmarken blev av och idag sätts änder ut och utfodras.

Skötsel och underhåll

Köttdjur betar hela området

Hela området är instängslat och en grupp köttdjur betar runt våtmarken och i omgivande hagmark. Markerna är näringsrika vilket resulterar i mycket nässlor, tistel, skräppa och grovt gräs. Stängseldragningen gör att djuren kommer åt att beta i de blöta maderna nedanför dammvallen också, vilket är bra.

Sänker ned vattnet på hösten

På hösten sänker man ner vattennivån något och behåller den så under vintern. Den lägre nivån skapar en buffringskapacitet i våtmarken inför vårens högflöde. Troligen blir det syrebrist i våtmarken på vintern, då det är så pass grunt vatten.

Djuren håller vallen kortsnaggad, utan att trampa sönder den.
En munkbrunn reglerar avtappningen av våtmarken

Flora och fauna

Riklig undervattensflora ger rening

Näringsrika vatten får oftare problem med kraftig tillväxt av vissa växter. Även Fiholm har fått känna av detta, då vattenpilörten periodvis täcker stora områden och stora sjok med andmat bildas. Det finns en väletablerad undervattensflora i Fiholm, främst med olika natar, ex. rostnate och gräsnate. Undervattensväxter, som ofta är förgrenade och flikiga, ger stora volymer lämpliga påväxtytor där kvävereducerande bakterier kan sitta. På ytan skapas en syrefri film som behövs för att omvandla nitratkvävet till luftkväve. Undervattensväxter spelar också en viktig roll för änder och andra betande fåglar, då de utgör en stor del av deras föda.

Riklig undervattensvegetation är alltid bra i en våtmark. Det fungerar som reningsfilter och uppskattas av många arter fåglar och insekter. Här syns rostnate mitt i bilden.
En av våra största trollsländor, den 4-fläckiga, är vanlig vid Fiholm.
När vattenpilörten blommar färgas våtmarken rosa.

Flacka stränder skapar artrikedom

Nuförtiden strävar man ofta att få till flacka stränder kring våtmarker. Det ger en bredare zon där växtlighet kan etableras. I Fiholm finns ett flertal karaktärsarter för våtmarker som brunskära, veketåg, tiggarranunkel, kaveldun, svalting och mannagräs. Här finns också lite ovanliga inslag som igelknopp, kalmus, vattenmynta och fackelblomster. Däremot finns det inga vass-, säv- eller starrpartier.

Bland fåglarna så märks gässen och sothönsen mest. Änder planteras ut och utfodras också. Är du på besök här under sommaren så lägg märke till myllret av trollsländor, bl.a. olika blåsvartrandiga flicksländearter och andra arter.

Växter vid Fiholm

Kalmus, med sina typiska kolvar och veckade blad
Vattenmynta är väldoftande och har lila blommor
Rostnate växer under vattnet

Torr sommar ger låga vattennivåer

Torra somrar sänker vattennivån, vilket kan vara både bra och dåligt. Det sker lättare en etablering av arter som kaveldun, men samtidigt är blottlagda lerbankar perfekta marker för vadarfåglar att leta mat på.

Långvariga torka på sommaren har gjort att vattennivån är låg och lerbankar blottläggs kring inloppet. Det kan innebära att igenväxningsarter som kaveldun får fäste.

Nära vallbrott vid rejäla högflöden

Munken är stor, 1200 eller 1500 mm, men ändå har det varit nära vallen vid våtmarken brustit ett par gånger vid mycket högt vatten. Inget bräddavlopp har anlagts vilket borde funnits. Det visar hur viktigt det är att modellera rätt, och inte underskatta högvattenflöden. Man måste även kalkylera med ytavrinning från närliggande marker.Från Västerås:
Ta av från E18, vid väg 56 mot Eskilstuna. efter 7-8 km, sväng vänster mot Rytterne kyrka (Västeråshållet). Efter några km kommer Fiholm på höger sida. Parkera vid ladugården.

Karta

Våtmarksfakta


Markägare: Fiholms fideikommis AB

Anläggningsår: 2006-2007

Avrinningsområde: Över 300 ha åkermark.

Yta: Ca 6 ha, arealen pendlar delvis beroende på vattennivån.

Skötsel: Bete runtom med nöt.

Ekonomi: Skötselbidrag

Kontakt


Telefon: Gustav Ridderstolpe tel 073-060 25 21 och Hans Ridderstolpe tel 070-870 64 34

Kontakta Hans eller Gustav innan besök.

Hitta hit


Från Västerås:
Ta av från E18, vid väg 56 mot Eskilstuna. efter 7-8 km, sväng vänster mot Rytterne kyrka (Västeråshållet). Efter några km kommer Fiholm på höger sida. Parkera vid ladugården. Karta

Rulla till toppen