Ribbingebäcks våtmark

---

Våtmarken är anlagd i Västmanlandsbäcken, som förr var länsgräns mellan Uppland och Västmanland. Bäckravinen har ett bra fall, 4-5 m bara på sträckan som själva våtmarken täcker, vilket gör att den blir djup i nedre änden. Ett mindre vattenfall ligger precis uppströms våtmarken.

Att bäcken har ett stort tillflöde märktes redan första året då vallen gav efter på ena sidan. Den fick då byggas på igen. Man väntade sedan med att fylla upp till högsta vattennivån, så att vallen hann sätta sig ordentligt. Att bygga rejäla vallar är något som Eva och Lennart så här i efterhand kan konstatera är viktigt.

Multifunktionell våtmark

– ”Vi ville ha mer liv i landskapet. Vi har fått mer vilt inpå huset och älg och dovhjort kommer ofta ned till ”sjön”, säger Eva på frågan om varför de anlade våtmarken.

Ett försök att plantera in kräftor misslyckades, men då satte man istället i lite bäckforell som trivdes bra. Den finns numera även i sjöarna nedströms. Nu kan barnen både bada, åka båt, fiska och åka skridskor här.

Anläggningsteknik

Inga grävningar ett krav på grund av fornlämningar

Ribbingebäck ligger i de högst belägna delarna av Uppland, där de första bosättningarna låg. Här finns ett flertal lämningar från boplatser från Stenåldern och byn Ribbingebäck finns dokumenterad sedan 1000-talet. Fornlämningarna har inneburit att länsstyrelsen inte tillåtit några grävningar i området med undantag från två öar i norra delen.

Våtmarken anlades sommaren 2001, samtidigt som gårdens lösdriftsladugård byggdes. Man använde fyllnadsmassor från det bygget till dammvallen. Man gjöt ett fundament för betongmunken, som är 5-6 hög med 1200 mm rör. Utloppsröret har dimensionen 600 mm.

Vallen gav vika första året när man höjde upp vattennivån till max. Man blev då tvungen att sänka av och förstärka vallen. Sen skedde höjningen igen succesivt så att vallen hann sätta sig ordentligt. Lennart sådde in vallblandning på vallen och nu dominerar vitklöver här. Djuren betar vallen och det går att köra på den med maskiner också.

Våtmarken är grävd själv av Lennart, så kostnaden blev relativt låg. De har också skötselstöd för våtmarken.

De har bättrat på bräddavloppet, genom att lägga i stenar i varierande storlek, vilket var klart hösten 2010. Dammvallen har också förstärkts med några lass jord.

Flora och fauna

Ett rikt viltliv

Det är som sagt gott om älg och dovhjort som kommer ned till sjön. Längs strandkanten växer mannagräs, svalting och olika typer av starrar. De bortstängslade partierna domineras däremot av kaveldun, igelknopp och skogssäv.

Ett sångsvanspar häckade 2010 för första gången. De brukar annars flytta iväg efter maj månad. I övrigt finns här bl.a. häger, gräsand, knipa, vigg, tofsvipa och fisktärna.

Skötsel och underhåll

Bete och vattennivåändringar

Omgivande marker består av vallar och naturbetesmarker som nöt och får betar. En del mindre partier har man stängslat in för att skapa lite vegetationsskydd åt häckande fåglar. Nötkreaturen betar var tredje vecka runt våtmarken och fåren kommer en vända på sensommaren. Planer finns på att även beta all öppen mark uppströms.

Lennart och Eva sänker vattennivån innan större regn för att minska bräddningen, då det är ett stort tillflöde hit. Hela våren går vattnet genom bräddavloppet. De sänker även av lite inför betningarna här, så djuren ska komma längre ut i våtmarken.

Karta