Wäsby våtmark

---

År 2005 fick Claes Tamm tillbaks ett cirka 14 ha stort betesområde, då arrendatorn blev orolig för sina stödrätter på marken. Claes som inte ville skaffa egna djur, kom då på tanken med våtmarker istället. Claes hade från början tänkt sig en damm, men våtmarksytan begränsades av grannfastigheten som gjorde att den bortre dammen inte kunde få så mycket högre vattennivå.

Istället anlades tre separata dammar, av vilka de två första ligger 1,5 m högre än damm tre. På så vis kunde en mycket större vattenspegel skapas. Förutom grävning av två dammvallar behövde en mindre väg mellan den första och andra dammen höjas upp. Ytterligare en merkostnad var fler munkar, då tre munkar behövde installeras, en i varje damm. Vattenregleringen sker i den andra dammens munk som då styr vattennivån i damm 1 och 2 samtidigt. Lösningen med tre dammar gör att de smälter in väldigt fint i omgivningen och känns naturliga.

Skötsel och underhåll

Unghingstar snaggar markerna runt våtmarken

Claes hade tur som hittade en arrendator med hingstar som ingen annan ville ta emot. De anses vara lite svårhanterliga som betesdjur, så hästägarna blev glada att de fick beta här. Claes är väldigt nöjd med hästarnas jobb så här långt. Betestrycket styrs medvetet genom att den första dammen betas hårdare än den andra dammen. Runt den tredje dammen betas det inte alls. Det här skapar tre dammar med olika karaktär. Det verkar även änderna uppskatta som rör sig mellan dammarna.

Runt den första dammen är det kortbetat redan till midsommar. Hästarna tar nästan allt, även arter som veketåg som normalt sett anses vara svåra att få djur att beta. Kring den andra dammen blir kaveldun och annan skyddande vegetation kvar. Hit kommer hästarna endast en period efter midsommar, vilket gör marken mer “slåtterängslik”. Ännu mer vegetation blir det kring den tredje dammen som inte betas alls.

Övrig skötsel

Claes sänker av tre brädor innan våravsmältningen för att kunna ta emot vårflödet. I övrigt sker inga vattennivåändringar under säsongen då Claes inte vill sänka ner våtmarken med risk för att det blir svårt att få upp vattennivån igen.

Flora och fauna

I varje enskild damm hävdar ett par svarthakedoppingar revir. De är en av småvattnets karaktärsarter. Sothöns, knipa, kricka, vigg och kanadagås är några av de häckande fåglarna.

Vegetationen består mest av kaveldun i kanterna runt de två nedre dammarna, runt den första dammen är det kortbetat ända fram till vattenlinjen. Den rika undervattensväxtligheten är slående med slingor, pilört, natar (gräs- och rostnate) och andmat. I den första dammen har flytbladsväxtligheten varit så tät att Claes till och med har försökt vincha bort flytbladsväxter.

Solbelysta grunda vatten brukar alltid locka grodor till sig eftersom de snabbt blir varma på våren. Här finns också ädellövskogar att ta skydd i under året, vilket grodorna uppskattar.

Markägarens tips

Att ta sig tid för att njuta av det man åstadkommit är viktigt tycker Claes, även om han alltså själv inte hinner följa livet i våtmarkerna så noga.

– Jag hinner inte vara här uppe så mycket som jag vill, säger Claes och tillägger: var noggrann vid avvägningen innan. Den kan göra att nya idéer uppstår.

Claes har även gett råd till andra lantbrukare när de vill anlägga våtmarker:

– Våga satsa på hästar som betesdjur. Rätt använda, gör de nytta.

Se till att tillrinningen är god

Det största problemet för Claes är att det vatten som rinner in i dammarna inte räcker till. Den första dammen har minst tillrinning, och här blir vattnet stillastående på sommaren.

Claes för en ständig kamp för att behålla vattennivån under långa torrperioder. Det stillastående vattnet leder till att andmat och flytbladsväxter breder ut sig över vattenytan. Ibland har änderna svårt att simma omkring bland växttäcket.

Karta