Skötsel av djupa delar

Djupa delar i dammar och våtmarker är ofta avsedda att fungera som sedimentationsbassänger. Sedimentation sker framförallt i den inledande delen av en damm eller våtmark, därför har man ofta anlagt en djupare del vid dess inlopp (funktionen kan jämföras med en slamavskiljare). Denna typ av inledande sedimentationsbassänger behöver rensas med ett antal års mellanrum. Djupa delar kan också vara anlagda av estetiska skäl där man vill ha vegetationsfria vattenytor. I vissa fall kan ett djupdelarna både vara avsett att fungera som sedimentationsbassäng och som en öppen vattenyta.

Mål med skötseln

Om djupdelens huvudsakliga funktion är sedimentation är det viktigt att det finns plats för sediment att ansamlas (slamvolym). Det är en fördel om det finns vegetation i dammen, under- eller övervattensvegetation, som kan bromsa upp och filtrera bort partiklar i vattnet. Dammen ska dock inte tillåtas att växa igen så mycket med vassartad vegetation att det endast återstår en eller flera smala kanaler för vattnet att röra sig i. Förutsättningarna för sedimentation blir därmed dåliga i då vattenhastigheten blir hög i kanalerna. Dammen ska heller inte tillåtas växa igen så mycket att dämning uppstår och vatten riskerar att översvämma vallar eller omgivande mark. I renodlade reningsdammar är det inte nödvändigt att ta bort makroalger som flyter på vattenytan, då de främst kan ses som ett estetiskt problem.

Om dammen har ett estetiskt värde så ställs det ofta krav på att vattenytan inte ska vara igenväxt med exempelvis vass. Man vill heller inte ha ett tjockt lager av makroalger flytande på vattenytan.

En öppen vattenreningsanläggning med en estetisk funktion som klarvattenspegel. Om dammen är tillräckligt djup kommer den inte att växa igen med vass. Däremot kan den täckas av flytbladsväxter och makroalger och resning av dessa kan behövas.

Skötselåtgärder

I många fall kan vegetationen i djupare vattenområden lämnas för fri utveckling under en period av flera år utan att åtgärder behövs. I de fall det sker en kraftig igenväxning av vattenspegeln med övervattensväxter, till exempel vass, kan det finnas behov av att gräva ur dammen för att undvika kanalbildning. En sådan åtgärd är i många fall lämpligt att kombinera med att gräva bort sediment i dammen. Det kan göras från land med grävmaskin eller med en grävmaskin på pontoner om anläggningen är större.

Kraftig blomning av makroalger som lägger sig på vattenytan i sådana mängder att det utgör antingen ett estetiskt eller ett funktionellt problem kan behöva rensas bort. Om dammen är liten kan det göras manuellt med kratta från land. I de flesta fall behövs dock maskinella åtgärder, t.ex. med hjälp av grävmaskin som arbetar från land med gallerskopa eller klippskopa, eller med hjälp av amfibiegående redskapsbärare.

Dagvattendamm på sensommaren med trådformade makroalger på vattenytan. Under ytan finns undervattensväxter som bildar ett levande partikelfilter. Algerna kan ge ett skräpigt intryck, men innebär oftast inte något problem för reningen.

Tidpunkt och försiktighetsåtgärder

Man bör avvakta med åtgärder till slutet av juni när fåglarnas häckningssäsong är över, eller om dammen är en värdefull lokala för groddjur till sensommaren.

Vid användning av amfibiegående maskiner finns det alltid en risk att man rör upp bottensediment och att föroreningar spolas ut ur dammen. Man ska därför alltid sträva efter att använda en metod som ger så lite grumling som möjligt och/eller att arbeta under förhållanden då vattenflödet är lågt så att uppgrumlade partiklar kan sedimentera i dammen igen.