Skötsel av överdämningsytor

Överdämningsytor definierar vi här som ytor som omväxlande fylls och töms. De kan också kallas torra dammar eller översvämningsytor. Vilken vegetation som utvecklas på en överdämningsyta beror dels på hur ofta och hur länge ytan översvämmas och dels på hur fuktig ytan är när den är tom (dvs. hur nära mark ytan som grundvattenytan står). En överdämningsyta kan vara utformad som en torr gräsmatta, som endast översvämmas sporadiskt vid mycket kraftiga regn, eller som en kärraratad miljö som där vattennivån nästan aldrig ligger under markytan.

Att undvika förekomst av stickmyggor

Det är viktigt att överdämningsytan är utformad så att vatten effektivt dräneras av mellan fyllningstillfällena och att vatten inte blir stående kvar i instängda svackor. Risken är annars stor att man får problem med stickmyggor och i värs ta fall skapa miljöer för så kallade översvämningsmyggor. Översvämningsmyg gor är den grupp av stickmygg som idag bekämpas med det biologiska bekämp ningsmedlet Bti i Nedre Dalälven. Det finns 7 arter översvämningsmygg och oftast dominerar en eller två arter. I Nedre Dalälvsområdet är den allra vanligas te arten Aedes sticticus, tillsammans med Aedes cinereus, Aedes rossicus och Aedes vexans.

Översvämningsmyggorna lägger ägg på marker som historiskt drabbas av över svämningar. Det är inte klarlagt exakt hur myggorna lokaliserar dessa platser. I och med att äggen har en lång överlevnad, 10-15 år, och är mycket härdiga för frysning, torka etc. så ackumuleras mängden ägg på marker som återkommande översvämmas. Äggen kan bara kläckas till larver om de först utsätts för torka och därefter kommer under vatten. Översvämningsmyggornas larver utvecklas efter varje översvämning under växtsäsongen och kan kläcka fram flera generationer under en regnig sommar. Stora mängder översvämningsmygg kan då kläckas fram. Speciellt Aedes sticticus och Aedes vexans upplevs som mycket aggressiva, då de angriper även dagtid i solsken och kan flyga långt från sina kläckningsplatser, upp till 2 mil. (www.mygg.se)

Översvämningsmyggorna missgynnas av miljöer av ”monokulturtyp”, t.ex. hårt klippta gräsytor som går ner i vattnet eller hårt betade marker.

Om överdämningsytan har ojämnheter och man upplever problem med myggor så bör man justera ytan för att uppnå en bra dränering.

Mål med skötsel

Överdämningsytan bör ha en täckande vegetation som skyddar från erosion på så stora delar av ytan som möjligt. I en riklig vegetation av gräs och halvgräs kan t.ex. oljeföroreningar fastan och exponeras för solljus när vattnet sjunker undan. Syfte med överdämningsytan är ofta att vatten ska spridas på hela ytan så att vattenhastigheten blir låg partikelbundna föroreningar kan sedimentara. Ytan bör ej tillåtas växa igen med träd och buskar, då de kommer att skugga ut den lägre vegetationen. Lämpliga gräsarter på ytan är t.ex. rörflen, hundäxing, ängsvingel och timotej. Gräsblandningen ska vara bra på att läka igen vegeta tionsblottor genom utlöpare. Vid behov kan stödsådd behöva göras.

Skötselåtgärder

Överdämningsytor bör slås minst en gång per säsong. Slåtter genomförs när vattennivån är så låg som möjligt. När vattenytan stiger finns risk för att avsla get material transporteras med vattnet mot utloppet. För att undvika igensättning av ytliga utlopp så kan det vara nödvändigt att lägga ut en tillfällig läns vid ut loppet i samband med slåtter. Träd och buskar som kommer upp på ytan bör tas bort.

Vilken maskintyp som kan användas bero på ytans bärighet. I många fall funge rar vanliga parkmaskiner (gräsklippare, traktor med slåtteraggregat), men om ytan är blöt kan bandgående eller amfibiegående maskiner behövas.

Tidpunkt och försiktighetsåtgärder

Om överdämningsytan hyser häckande fåglar så bör man avvakta med slåtter till början an juli.