Skötsel av översilningsytor

En översilningsyta definierar vi här som en sluttande gräsyta över vilken vatten leds mot ett uppsamlande dike, damm eller en ledning. Beroende på hur ofta ytan beskickas med vatten, det vill säga hur ofta vatten leds ut över ytan, kommer den att få en torrare eller blötare karaktär. Ur skötselhänseende kan översil ningsytor delas upp i två kategorier:

1. Torr översilningsyta är en översilning som endast sporadiskt beskickas med vatten och som ofta hinner torka upp ordentligt mellan tillfällen då vatten leds ut över ytan. Ofta har ytan en lite brantare lutning vilket gynnar upptorkningen. Ytan har god bärighet och kan slås med vanliga parkmaskiner eller trak tor med slåtteraggregat. En vägslänt kan sägas vara en typ av översil ningsyta, en mycket torr sådan.
2. Blöt översilningsyta är en yta som beskickas oftare, har en flackera lut ning eller av andra anledningar har sämre förutsättningar att torka upp. Ytan har dålig bärighet och kräver specialmaskiner eller manuell ar betskraft för slåtter.

Syftet med en översilningsyta är att avskilja partiklar (och partikelbundna föroreningar) och att gynna nedbrytning av organiska ämnen. I och med att ytan omväxlande beskickas med vatten och däremellan får torka upp så skapas goda betingelser för fastläggning och nedbrytning av föroreningar. De stora porerna i det översta markskiktet fylls med luft mellan beskickningarna, vilket ger bra syretillgång för bland annat mikroorganismer.

Precis som på överdämningsytor så kan det uppstå fickor med instängt vatten på en översilningsyta, vilket gynnar myggor. Om detta upplevs som ett problem kan ytan behöva justeras för att uppnå god dränering.

Mål med skötsel

På en översilningsyta är det önskvärt att det finns en vegetation av gräs och halvgräs som inte är tuvbildande utan mattbildande. Mattbildande vegetation minskar risken för att det bildas kanaler på ytan. Gräsvegetationen bör ha rötter med utlöpare som binder ihop jorden (skydd mot erosion) och samtidigt gör den genomsläpplig. Vegetationen får gärna bestå av högväxande arter som rörflen, hundäxing, ängsvingel och timotej. Gräsblandningen ska vara bra på att läka igen vegetationsblottor genom utlöpare och vid behov bör stödsådd ske.

Skötselåtgärder

Slåtter av ytan minst en eller flera gånger per säsong. Om endast slåtter utförs en gång per säsong bör den genomföras sent på säsongen (september). På en torr översilningsyta kan materialet tas bort. Det är inte nödvändigt, men minskar riken för att gräset kvävs under högar av avslagen vegetation. På en blöt översilningsyta är det ofta svårare att ta bort materialet, då det riskerar att leda till körskador på ytan.

En torr översilningsyta kan slås med vanliga parkmaskiner eller traktor med slåtteraggregat. En blöt översilningsyta kräver specialmaskiner eller manuell arbetskraft för slåtter. Lämpliga maskiner för blöta översilningsytor är bandgående maskiner med slåtteraggregat. Maskinen bör köras tvärs vattnets flödesriktning för att inte riskera att det skapas längsgående kanaler där vattnet kan rinna nedför ytan.

Översilningsytan bör inspekteras på våren. Gör stödsådd med snabbväxande gräs som engelskt rajgräs och hundäxing om det finns luckor i växttäcket.

Tidpunkt och försiktighetsåtgärder

Slåtter av översilningsytor bör genomföras en eller flera gånger per säsong. Om man misstänker att det finns häckande fåglar på ytan så bör man vänta med den första slåttern till början av juli. Om det endast genomförs en årlig slåtter bör den göras under sensommar, augusti eller september.