Skötsel av trösklar

Trösklar är grunda, oftast tvärgående partier i en damm som kan vara uppbyggda av jord eller makadam/sten. På trösklarna är vattendjupet ofta bara några decimeter. Trösklar kan vara vegetationstäckta eller sakna vegetation.

Syftet med trösklar i dammar kan vara både att skapa en barriär som tvingar ut vattnet på hela dammens bredd och att skapa ett vegetationsfilter som dagvatten silar igenom. Vissa trösklar av makadam är anlagda så att vatten kan sila genom stenmaterialet.

Mål med skötsel

Om tröskeln är tänkt att vara vegetationstäckt så ska man sträva efter att växterna bildar täta och jämna mattor där kanaler inte bildas. Övervattensvegetation som är ”lagom tät” är optimalt. Exempel på lämpliga arter är bladvass, bred- och smalkaveldun samt sjösäv. På grundare trösklar kan  mattbildande starrarter som jättestarr fungera. Det bör inte finnas vedartad vegetation på tröskeln, då den skuggar ut vattenvegetationen och kan skapa erosionskanaler vid dess rötter.

Skötselåtgärder

Vegetationstäckta trösklar kan efterhand få så pass tät vegetation att den blir dämmande. Det kan då bli aktuellt att glesa ur vegetationen. Genom att klippa vegetationen i stråk som ligger vinkelrätt mot flödesriktningen undviker man att kanaler bildas genom vegetationen. Vegetationen kan med fördel klippas under vattenytan för att hämma återväxten. Klippning kan göras för hand med röjsåg eller med en amfibiegående maskin med slåtterbalk/slåtteraggregat. Om det är möjligt att nå området med grävmaskin med klippskopa kan det vara ett alternativ.

Tidpunkt och försiktighetsåtgärder

Trösklar utgör ofta häckningsbiotop för våtmarksfåglar och kan även vara lekmiljö för fisk. Man bör avvakta med slåtter till slutet av juni när fåglarnas häckningssäsong och fiskars vårlek är över.