Träd i gatumiljö
Träd som planteras i stadsmiljö har ofta för lite utrymme för att må bra. Men med så kallad skelettjord, ca en meter makadamlager, under den vanliga planteringsytan skapar man en extra tillväxtzon för rotsystemen.
I Stockholm stad är skelettjord den teknik som används när man etablerar träd i gatumiljö. Den porösa skelettjorden fungerar som ett magasin för dagvatten och skelettjorden för varje träd rymmer upp till 5 m3 vatten när skelettjordsvolymen är 15 m3.
Valhallavägen i centrala Stockholm har ett mittstråk med trädallé, bilparkering, gräsmatta, gång- och cykelväg. Lindallén som förgyller mittstråket planterades för 100 år sedan. Den nya växtbädden längs med allén som anlades 2015 är en skelettjord av makadam, biokol och anläggningsjord. Växtbädden är 1 130 m2 och omhändertar dagvatten från en parkeringsyta på 2 000 m2 samt en grön- och grusyta på 3 000 m2.
Det bästa med tekniken är att den ger mycket vatten till träden och ger ett fungerande gasutbyte i växtbädden. Tekniken avlastar dagvattensystemet och ger träden bättre livsmiljö. Anläggningen har stor kapacitet för effektiv infiltration av dagvattnet.
Rening
Forskning visar på goda resultat för växtbäddars förmåga att rena dagvatten. Stockholms stad hoppas på ökad prestanda med biokol. Biokolen i sig fungerar som ett reningsfilter men skapar också goda förutsättningar för svampar och mikroliv i växtbädden. Den lagrade näringen är tillgänglig för växternas rötter.
Var passar tekniken?
Tekniken passar överallt där en grusremsa är acceptabel och där träd, buskar eller perenner kan planteras.
Skötsel och underhåll
Ingen skötsel behövs, möjligtvis om 20 år då översta lagret, 10 cm, av makadamremsan behöver förnyas.
Design
Skelettjorden runt de hundraåriga träden skapas genom att gräva ur ett vakuumschakt runt träden. Gropen fylls med 32-63 mm makadam i ett lager av 600 mm med inblandning av biokol. Ovanpå läggs ett lager av 200 mm ren makadam 32-63 mm. Ovanpå det en avjämning med 50 mm lager av 8-16 mm makadam. Överst läggs 100 mm anläggningsjord bestående av grus och kol som besås med gräs, se skiss.
Skelettjord i sandig/grusig terrass: 100 mm ren biokol i botten som filter för att fånga upp näringsämnen från dagvatten. Makadamlagret går upp till markytan där den blir en 300 mm bred remsa mot asfalterad parkeringsyta för passiv infiltration av dagvatten från hela parkeringsytan. Om växtbädden blir full med vatten rinner ytvatten vidare till det vanliga dagvattensystemet.
Materialen krossad granit och biokol, där biokol är tillverkat av en avfallsprodukt, ersätter fabrikstillverkad jord som ofta består av ändliga resurser (sand från grusåsar, torv från torvmossar och lera).
Läs mer:
Biokolsfilter för lakvatten från timmerupplag
Artikel – Using Biochar as a Component for Stormwater Filtration in a Log Yard (Rasmussen, E och Miles, T., 2016)
Rapport – Biofiltration: West Hylebos Log Yard – An innovative solution to a difficult stormwater problem (Fichthorn, A., Rehe, B. och Myers, D., 2014)
Träds förmåga att avskilja näringsämnen från dagvatten
Artikel – Researchers Test Trees Effectiveness in Removing Nutrients from Urban Stormwater (StormwateReport, 2016)
Vetenskaplig artikel – The Potential Role of Urban Forests in Removing Nutrients from Stormwater (Denman, E. C., May, P. B. och Moore, G. M., 2015)
Vilka trädarter är mest lämpliga att omhänderta dagvatten från parkeringar?
Artikel – Study Examines Performance of Trees in Bioswales (StormwateReport, 2015)
Vetenskaplig artikel – Tree Species Suitability to Bioswales and Impact on the Urban Water Budget (Scharenbroch, B. C., Morgenrothb, J. och Maulec, B., 2015)
