Skelettjord i Bromma
På Västerled i Bromma anlades 2015 och 2016 en växtbädd i form av en skelettjord för att ta hand om dagvattnet från både gata och gångbana. Till ytan är skelettjorden 1 000 m2 och 20 stycken träd ska planteras under 2016. Skelettjorden är uppbyggd av makadam, biokol och anläggningsjord.
Radioprogrammet Klotet gjorde 2015 en intressant intervju med Björn Embrén som ansvarar för trädplanteringarna vid Stockholms gator. Den medföljande artikeln ”Tusen träd i olika kolblandningar, det känns fantastiskt!” och intervjun kan du hitta nedan.
Fördröjning
Skelettjorden har stor kapacitet för infiltration och kan samtidigt förse de nyplanterade träden med vatten. Varje träd har en beräknad volym av skelettjord på 15 m3 och som rymmer 5 m3 vatten.
Skötsel och underhåll
Årlig rensning av sandfång i kantstensbrunnar. För övrigt ingen skötsel behövs, möjligtvis om 20 år då översta lagret, 10 cm, av makadamremsan behöver förnyas.
Design
Skelettjorden är uppbyggd av 32-63 mm makadam i ett lager av 60 cm med inblandning av biokol. Ovanpå läggs ett lager av 20 cm ren makadam (32-63 mm). Ovanpå det en avjämning med 5 cm lager av 8-16 mm makadam. Överst läggs 15 cm anläggningsjord på markyta med grässådd.
Mot den asfalterade gångbanan går makadamlagret upp till markytan i en 30 cm bred remsa för passiv infiltration av dagvatten. Mot körbanan däremot tas dagvatten in med hjälp av kantstensbrunnar. Om växtbädden blir full med vatten rinner ytvatten vidare till det vanliga dagvattensystemet.
Biokol
Biokol görs genom att något biologiskt material som trä, trädgårdsrester eller matavfall hettas upp till mellan 300 och 1000 °C i en ugn som inte släpper in något syre medan värmen är på. Det kallas för pyrolys, och beroende på vad som stoppas in i ugnen och hur varmt det blir kommer olika sorters kol ur processen. Kol som sedan kan användas som markförbättrare genom att det håller kvar vatten och näringsämnen.
– ”Det som också är fantastiskt med kolen är att den gör det tillgängligt för växtrötterna att hämta den näring som finns lagrad där och det gör att de får en jämn tillgång till näring och vatten hela tiden i de här blandningarna som vi håller på med.” – Björn Embrén.
