Referat från föredrag av Jiri Marsalek, Luleå tekniska universitet. Föredraget hölls på konferensen Svenskt Vatten Utveckling 25 år, i Stockholm 2-3 dec 2015.
The history of stormwater pollutants.
Jiri Marsalek, Luleå tekniska universitet
Jiri visade en Power point-bild med bra sammanfattning av vilka grupper av föroreningar vi brukar prata om i dagvatten och vilken påverkan de olika grupperna har på miljön. Jag försöker återge den del av presentationen som kopplar till detta. Om du är svårt att läsa texten på bilden kan du ladda ner Jiris PP-presentation nedan.
SW solids är en förkortning för storm water solids, alltså dagvattnets fasta material. Det kan delas in i tre fraktioner. De stora partiklarna, >1 mm, påverkar miljön så att habitatet i vattendragen förändras genom att partiklarna sedimenterar och snabbt bygger på botten. En annan viktig aspekt är att de stora partiklarna tar mycket plats i dagvattenanläggningar. Suspenderat material, ofta förkortat TSS (total suspended solids), är partiklar som är mellan 1,5 µm och 2 mm. Denna fraktion ger en grumling av vattnet och påverkar därmed fotosyntesen i naturliga vattendrag. Det påverkar också fiskarna genom att möjligheten att jaga försämras i grumligt vatten. Det suspenderade materialet är bärare av många organiska föroreningar. Den sista fraktionen i den här kategorin är lösta partiklar (TDS = total dissolved solids). Till de lösta partiklarna räknas oorganiska och organiska ämnen som återfinns i jonform och även de mycket små fast partiklarna (<1,5µm). TDS kan mätas kontinuerligt i dagvatten genom att man mäter konduktivitet. I vårt kalla klimat är den viktigaste parametern i den här gruppen kloridjoner som kommer från saltning av vägar vintertid.
Näringsämnen inkluderar kväve och fosfor. För mycket av dessa ämnen leder till övergödning i våra vattendrag och sjöar. I dagvattensammanhang tittar man ofta på totalhalter av kväve och fosfor.
Tungmetaller förekommer ofta i dagvatten. I första hand kommer de från trafik och ytmaterial i byggnader och andra infrastrukturdelar. Enligt Jiri kommer 2/3 av koppar, bly och zink från de nämnda källorna.
Oljeprodukter kommer från olyckor, småspill, utsläpp från trafiken och atmosfärisk deposition. Det är en stor grupp av ämnen och de återfinns ofta i dagvatten från trafikerade ytor.
Olika typer av levande organismer transporteras med dagvatten. Det kan röra sig om bakterier, virus och parasiter. De kan utgöra en risk för människan eftersom bakterier, virus och parasiter kan sprida smitta till oss. Speciellt spridning till dricksvatten ger stor effekt. Att analysera patogener är mycket kostsamt och därför används ofta E.coli och två andra bakterier som indikatorbakterier. Den största anledningen till att dessa finns i dagvatten är felkopplade spillvattenledningar. Men bakterier finns även naturligt i miljön, samt sprids med fåglar och andra djur.
Den sista kategorin inkluderar prioriterade ämnen. USA har sin lista och i Europa har vi vår lista som är kopplad till vattendirektivet. Det här är en stor grupp av ämnen med vitt skilda egenskaper. Hit räknas t.ex. ftalater, bekämpningsmedel och andra ämnen tillverkade av människan.
Jiri lyfte fram trafikdagvatten som det mest förorenade dagvattnet. Mängden föroreningar beror på trafikintensiteten, ju mer trafik desto mer föroreningar. Vägar med mindre än 35 000 fordon/dag har en mer begränsat föroreningsinnehåll. Föroreningarna består till största delen av tungmetaller och oljeprodukter. I bilden till höger kan man se mer detaljerat varifrån de olika ämnena kommer.
Dagvattenkvalitet i ett förändrat klimat är ett område som kommer kräva en hel del forskning framöver menar Jiri. För Sverige kommer de intensivare nederbörden att leda till en effektivare tvättning av avrinningsområdet. Studier från 2013 visar att vid intensivare regn transporteras mer partiklar (TSS) med dagvattnet.
Referatet är skrivet av Stina Adielsson, redaktör Dagvattenguiden.
