Hur planerar och genomför man återvätning utan att påverka nedströms vatten negativt? Gästexpert och seniorkonsult Frida Hermanson vid WRS svarar med råd om konkreta åtgärder.
Återvätning av skogsmark kan kräva anmälan eller tillstånd som vattenverksamhet. Gästexperten Frida Hermanson, seniorkonsult på WRS, reder ut regelverket och ger praktiska exempel.
Intresset för att anlägga och återställa våtmarker i Västmanland är lågt, trots regeringens miljardsatsning. Endast en bråkdel av de statliga medlen har utnyttjats enligt Länsstyrelsen Västmanland.
I Trollbergets försöksområde i Vindeln har forskare vid SLU under närmare sex år följt hur grundvattennivåer, vattenflöden och vattenkemi förändras när torvmarker återställs.
Projektet GRIP on LIFE visar att restaurerade våtmarker i skogslandskapet kan återfå sina ekosystemfunktioner. Men för att lyckas krävs rätt metod, rätt planering och långsiktig uppföljning.
Att återväta dränerade våtmarker kan minska växthusgasutsläpp, gynna biologisk mångfald och förbättra vattenhållning. Processen är dock långsiktig och kräver hantering av kunskapsluckor och risker.
I slutet av oktober arrangerade Länsstyrelsen i Västmanland ett webbinarium med fokus på våtmarksrestaurering. Deltagarna fick bland annat lära sig mer om fördelarna med att använda vattenbufflar i arbetet med återställning och skötsel av våtmarker.
Den 15 oktober bjöd VA-guiden in till ett webbinarium där Frida Hermanson, expert inom vatten i jordbruks- och skogslandskapet vid WRS, berättade om hur man i praktiken går till väga för att återväta dikad torvmark i skogslandskapet.
VA-guiden bjuder i samarbete med WRS in till ett webbinarium om praktiska lösningar för återvätning av dikad torvmark i skogslandskapet. Under seminariet diskuteras bland annat hur man identifierar lämpliga platser, utformar effektiva dikespluggar, hanterar juridiska frågor kring vattenverksamhet samt vilka möjligheter till finansiering som finns. Mer än en miljon hektar
