Förändrad planeringsprocess för bättre dagvattenhantering

Referat från föredrag av Stina Ljung, Luleå tekniska universitet. Föredraget hölls på konferensen Svenskt Vatten Utveckling 25 år, i Stockholm 2-3 dec 2015. 

Förändrad planeringsprocess för bättre dagvattenhantering
Stina Ljung, Luleå tekniska universitet

Stina Ljung började med att poängtera att det är många aktörer inblandade i dagvattenfrågor. Följande fyra punkter bör utgöra en viktig grund för kommunernas arbeta med dagvattenfrågor.

  • Lyft dagvattenfrågan tidigt i planeringsprocessen.
  • Samarbeta över organisationsgränserna.
  • Öka förståelsen för varandras behov.
  • Skapa ett gemensamt mål.

Ljungblad 1Dess punkter är grunden till den presentation som Stina höll. Punkterna grundar sig på forskning som bygger på workshopar med sex kommuner. De inkomna synpunkterna har sammanställts på ett systematiskt sätt för att ge en bild av hur kommuner jobbar med dagvattenfrågor och vilka problem som finns.

Processen börjar innan formella beslut tagits –involvera rätt aktörer direkt
Stina presenterade ett tankesätt där processen kring dagvatten börjar med en idé eller ett problem. Processen leder fram till ett beslut om åtgärder. För att nå bra resultat gäller det att ta in rätt aktörer tidigt i processen. Kommunala aktörer, som inkluderar både politiker och tjänstemän, från VA, plan, miljö, mark/exploatering och gata. Dels de privata aktörerna; fastighetsägare, byggherrar och försäkringsbolag t.ex. I många fall finns också statliga och regionala aktörer som t.ex. länsstyrelsen och MSB.

Skapa samarbete över organisationsgränserna
En viktig fråga att diskutera är hur samarbetet över organisationsgränserna, inom kommunen, ska ökas. Flera förslag har framkommit på workshoparna:

  • Anordna interna samråd innan externa samråd.
  • Skapa ett forum för långtidsplanering.
  • Kalla till regelbundna möten över förvaltningsgränserna.
  • Organisera nätverk i form av t.ex. ett dagvattenforum.

Kommunikation är en nyckel till att lyckas lösa dagvattenproblem. Stina delar in kommunikationen i två delar, dels den formella delen och dels den informella. Till den formella räknas att man har tydliggjort hur beställningar ska göras, hur man jobbar med intranät eller plattformar och vilka rutiner man har för kommunikation i samband med remisser. Det är också viktigt med en formell struktur för återkoppling. Syftet med detta är att man ska bli en lärande organisation och Stina påpekade att det behövs återkoppling både när det gäller resultat av projekt och hur själva processen gått. Den informella delen handlar om att ha kunskap om varandras processer och arbetssätt. Ett tips är att tänka vad mina val och beslut får för konsekvenser för kollegorna på andra förvaltningar. –Det är superviktigt med den dagliga dialogen och de informella samarbetena, sa Stina.

Ett resultat från Stinas forskning är att kommuner med VA organiserat i ett bolag har svårare att lösa dagvattenproblem. Det blir ett avstånd som kräver extra arbete för att överbrygga. Kommunikationen blir mycket viktig.

Red ut ansvarsförhållande och rollfördelning
De problemställningar som kommunerna står inför är samma oavsett storleken på kommunen. Ansvarsfördelning är en fråga som alla förvaltningar lyfter upp. Kravställande är ett område som framförallt VA- och plansidan lyfter upp. Lagstiftningen är otydlig och det drabbar alla delar. Ett annat problem är att få med de goda intentionerna hela vägen i plan- och byggprocessen, så att det byggda slutresultatet faktiskt speglar målsättningen.

Skapa gemensamma mål ≠ styra mot gemensamma mål
Stina har sett skillnad på kommuner som har en gemensam strategi för hantering av dagvattenfrågor och de som saknar en. Kommuner som saknar en strategi får lägga mycket energi på att försöka skapa gemensamma mål och visioner. Meden kommuner som har en strategi kan lägga energin på att styra mot de gemensamma målen. Att bara ha en dagvattenstrategi löser alltså inte alla problem, men det är ett första steg som gör att man kan fokusera på implementering.

Det finns inbyggda målkonflikter som påverkar dagvattenfrågan. Många kommuner har t.ex. mål för att förtäta staden. Samtidigt som dagvattenhanteringen underlättas av att minimera de hårdgjorda ytorna.

Referatet är skrivet av Stina Adielsson, redaktör Dagvattenguiden.

Samlad information finns presenterad för medlemmarna här