I frågeställarens kommun är ett kommunalt badhus utpekat som plats för sanering efter en eventuell kärnkraftsolycka. Finns det någonting man bör tänka på, till exempel i form av extra reningssteg? Gästexpert Jan Johansson, specialist vid Strålsäkerhetsmyndigheten, svarar.
FRÅGA
Vårt kommunala badhus är utpekat för att användas som plats för sanering efter en eventuell kärnkraftsolycka. Kläder som är kontaminerade ska omhändertas och sedan ska man duscha. Hur påverkar detta avloppsvattnet och reningsverket? Finns något man kan göra typ extra rening, använda jod eller något annat? Finns metoder och planer vid eventuell olycka?
SVAR
GÄSTEXPERT
Jan Johansson
Myndighetsspecialist vid enheten för beredskap, Strålsäkerhetsmyndigheten
Hur påverkar detta avloppsvattnet och reningsverket?
– Påverkan på avloppsvatten och lokala reningsverk på badhuset (om sådana finns) kommer sannolikt att vara liten från organiserad personsanering. Reningsverk som tar emot avloppsvatten från många olika anläggningar och hushåll kan det dock påverkas. De radioaktiva ämnen som hamnar i avloppssystemet kommer i huvudsak att vara i partikulär form. De kan därmed ansamlas i reningsfilter som fångar upp mycket små partiklar. Om koncentrationen av radioaktiva partiklar i sådana filter blir hög kan de i förlängningen utgöra en strålkälla. I vissa fall kan detta leda till att särskilda rutiner krävs vid hanteringen av dessa filter, både för att inte utsätta personalen för stråldoser som kan undvikas och för att avfallshanteringen av filter och filtermassor ska ske på ett strålskyddsmässigt korrekt sätt.
Finns något man kan göra typ extra rening, använda jod eller något annat?
– Det finns teknik för att rena vatten som är förorenat av radioaktiva ämnen. Sådan teknik har t.ex. använts i Japan för att rena vatten som använts för kyla de skadade reaktorerna i Fukushima Dai-ichi efter olyckan 2011. Det är dock både komplicerat och mycket dyrt. Det är inte motiverat att vidta några sådana åtgärder på ett badhus som används för organiserad personsanering i samband med en kärnkraftsolycka.
Finns metoder och planer vid eventuell olycka?
– Det är länsstyrelserna som ansvarar för räddningstjänst och sanering i samband med en kärnkraftsolycka, inklusive planering för organiserad personsanering. Länsstyrelsen ska i enlighet med 4 kap. 21 § i förordning (2003:789) om skydd mot olyckor upprätta ett program räddningstjänst och sanering vid utsläpp av radioaktiva ämnen från en kärnteknisk anläggning.
Det är alltid den enskilda myndigheten som självständigt utformar sina beslut, och som självständigt gör sina bedömningar och som ansvarar mot sina tillsynsobjekt och medborgare. VA-guiden AB, samt de experter som svarar på uppdrag av VA-guiden AB, friskriver sig från alla tänkbara anspråk till följd av olyckliga svar eller missförstånd. Experten har inget uppdragsförhållande till frågeställaren. Svaret är expertens egen uppfattning och representerar inte nödvändigtvis hens organisations eller VA-guidens ståndpunkt.
