I det europeiska samarbetsprojektet DISCO ska Sweden Water Research och Malmö stad testa ett nytt digitalt verktyg för att mäta hur dricksvatten används till olika ändamål. Genom att registrera vattenförbrukningen i lägenheter med maskininlärning och visualisera den i realtid, hoppas man också öka medvetenheten och påverka människors konsumtionsmönster.
DISCO (Digital solutions for climate adaptation) är ett fyraårigt samarbetsprojekt mellan fem länder och elva projektpartners, som startade i juni 2024. Syftet är att hjälpa myndigheter i Nordsjöregionen att påskynda sitt arbete med klimatanpassning genom att använda innovativa digitala lösningar. Projektets mål är att öka innovationskapaciteten hos intressenter och organisationer i regionen samt skapa användbara digitala verktyg som fler kan dra nytta av.
Projektet leds av Zwolle kommun i Nederländerna och inkluderar partners från Nederländerna, Belgien, Danmark, Tyskland och Sverige. Den svenska pilotstudien, som drivs av Sweden Water Research (SWR) i samarbete med Malmö stad, ska undersöka möjligheten att mäta och visualisera vattenförbrukning i Sege park i Malmö.
Den svenska pilotstudien
projektutvecklare på Sweden Water Resarch och ansvarig projektledare för pilotstudien i DISCO-projektet i Sverige.
Victoria Rydengård på Sweden Water Research är projektledare för den svenska pilotstudien. Nyss hemkommen från uppstartsmötet i Nederländerna berättar hon mer om samarbetsprojektet och pilotstudien SWR ska driva tillsammans med Malmö stad.
– Vi är elva partners ifrån fem länder och varje land har sin egen pilot. Så dels har man en större kontext, och dels så har vi fokus på vår pilot. Orsaken till den här utlysningen i samarbetsprojektet var att man såg att regioner och myndigheter i närheten av Nordsjön behövde skynda på sitt arbete när det gäller att anpassa sig till klimatförändringar.
Den svenska pilotstudien befinner sig fortfarande sig i ett tidigt skede. Just nu pågår en omvärldsbevakning där man tittar på vad andra har gjort kring vattenförbrukning och klimatanpassning.
– Vi tittar på vad som pågår i Sverige kring de här frågorna, men också vad som är på gång utomlands och hos projektpartnerna, vad sker där? Jag har till exempel ett möte med HSB Living Labs i Göteborg för att se hur de bedrivit sitt arbete och om vi kan dra lärdomar därifrån.
Mätningar med befintlig utrustning?
I pilotstudien planeras mätningar av vattenförbrukningen i lägenheter i Sege park, även om detaljer som antalet hushåll och exakta platser i området fortfarande inte är bestämda.
– Vi ser att det kan finnas möjligheter att göra de här mätningarna just i Sege park. Det finns redan mätare på plats idag men de används inte till det som vi har tänkt använda dem till, utan mer till att mäta läckor. Den första delen är att ta reda om vi ens kan använda de befintliga mätarna, annars får vi tänka om.
Inspirerad av elmarknaden
En central del av projektet är att visualisera hur vattnet används, vilket Rydengård jämför och drar paralleller med elmarknaden där användningen av el mäts och analyseras med hjälp av bland annat AI-teknik. Hon tror att det kan bli enklare att särskilja olika områden för vattenanvändningen i hushåll eftersom vatten har färre användningsområden än el.
– Vatten använder man inte till jättemånga olika saker så det borde kunna vara lättare att skilja på det och ta reda på vad vattnet verkligen används till.
Olika fokus i olika länder
De deltagande länderna har alla olika inriktningar inom DISCO-projektet. Den svenska pilotstudien fokuserar på mätning och visualisering, och ett liknande projekt finns i Tyskland. Syftet med projektet är att man ska jobba med sin egen pilot, men också ta hjälp av de andra aktörerna och även dela med sig av det man kommer fram till.
– Projektet i Tyskland liknar den svenska pilotstudien mest, med fokus på mätning och visualisering av resultat, samt på att utveckla innovationskapaciteten genom digitala lösningar till skillnad från pilotstudien som man gör i Nederländerna. Den studien handlar mer om samverkande och hur boende i ett område kan skapa förutsättningar tillsammans för klimatanpassning och digitala lösningar.
Utrymme för ny teknik, innovativa lösningar och möjlighet till nya konsumtionsmönster
Projektet kommer att löpa över fyra år, vilket ger gott om tid att testa och utveckla innovativ teknik som AI-applikationer och maskininlärning. En viktig aspekt blir också att se hur informationen från mätningarna kan användas för att påverka konsumtionsmönster och främja hållbara beteendeförändringar.
– Ja, med våra planerade mätningar kommer vi att få mätvärden på vad vi egentligen gör av med idag vad gäller vattenförbrukningen. När vi väl vet hur vattenanvändningen ser ut, kan vi då påverka den och ändra konsumtionsmönstren? Det ska bli väldigt intressant att ta reda på, avslutar Victoria Rydengård.
