Om man går tredje året på Södra Latins naturvetenskapsprogram kan man välja att fördjupa sina kunskaper inom vatten. Eleonore Gåvsten och Carmen Galian Barrueco som är lärare på skolan berättar att det finns en kurs där eleverna får möjligheten att skapa sig en helhetssyn kring vatten och träffa aktörer som arbetar med olika vattenrelaterade frågor.
Södra Latins gymnasium är en kommunal skola på Södermalm i Stockholm med 1130 elever. Om man är intresserad av biologi, fysik, kemi, matematik och dessutom vill förstå hur allt hänger ihop är naturvetenskapsprogrammet det självklara valet. Programmet följer en röd tråd och ger eleverna chansen att utveckla förhållningssätt med kritiskt tänkande, logiska resonemang, problemlösning och systematiska iakttagelser.
VA-guiden har träffat biologiläraren Eleonore Gåvsten och kemiläraren Carmen Galian Barrueco på Södra Latin, som berättar att skolan sedan ett par år tillbaka infört en programfördjupning om vatten. Kursen som båda håller i tillsammans är valbar för naturtreor och ska dels ge eleverna en helhetssyn kring vatten, dels möjligheten att komma i kontakt med andra aktörer än skolan.
Start höstterminen 2023 och nu inne på andra året
Första kurstillfället av programfördjupning om vatten gick av stapeln höstterminen 2023. Vissa delar av kursen har lite mer kemityngd och då är det Carmen Galian Barrueco som undervisar medan Eleonore Gåvsten ansvarar för delar som har mer fokus på biologi.
– Det är andra året som vi håller kursen och just nu är det 19 elever som läser programfördjupningen. Eleverna gör djupdyk om vatten två dagar i veckan, en timme den ena dagen respektive en och en halv timme den andra dagen, berättar Carmen Galian Barrueco.
Syftet med programfördjupningen är att ha en tvärvetenskaplig kurs som förenar kemi och biologi. Lärarna upplever att man tidigare saknat det i andra naturvetenskapliga kurser som hålls på gymnasiet och vill att eleverna ska förstå att mycket trots allt hänger ihop.
Olika inslag och nedslag i aktuella och viktiga ämnen
Man passar på att fördjupa vissa kunskaper som eleverna fått med sig från andra biologi- och kemikurser. Under kursens biologidelar har man bland annat fokus på undervattensmiljöer, marint liv och marinekologi. Även oceanografi och själva grunderna i varför havet ser olika ut tas upp.
– Ett nedslag som vi gör i kursen är att kika på organismers anpassningar för att leva i den fria vattenmassan, det vill säga den pelagiska zonen. Organismgrupper kan ha olika sätt att leva på beroende på vart i den fria vattenmassan de befinner sig, så som vid en kontinentalsockel eller ute i djuphavet, berättar Eleonore Gåvsten.
I kursens kemidelar dyker man ner i näringsämnen, kretslopp, vatten- och miljökemi. I samband med att kursen lyfter näringsämnen passar man på att bredda till mer praktiska inslag, som exempelvis att utföra olika mätningar och laborationer. Även avloppsvattenrening, miljögifter och en del energifrågor lyfts inom ramen för kursen.
– Under våren kommer vi också att ta oss an vad klimatförändringar har för typ konsekvenser, fortsätter Eleonore Gåvsten.
En rad olika samarbeten både i Sverige och internationellt
Södra Latin är en av Sveriges ackrediterade Erasmus+ skolor, och med det menas att man gör en rad samarbeten, konferenser och utbyten med andra skolor i Europa. För de som läser programfördjupningen ges möjligheten att få resa till Italien och Milano. Skolan som man besöker där har en särskild utpräglad kemiprofil och gott om utrustning för ett antal laborativa analysmoment av vatten.
– När det kommer till att förstå hur forskning och uppskalning vävs samman är studiebesök ett ypperligt tillfälle för eleverna att ta till sig ny kunskap. I Italien fick vi möjligheten att besöka ett fullskaligt reningsverk och i Stockholm har vi besökt pilotprojekt av nya vattenreningstekniker inom forskningsanläggningen Sjöstadsverket Water Innovation Centre, som drivs av IVL och KTH, exemplifierar Eleonore Gåvsten.
Hemma i Stockholm görs även en del besök på Skansen och Baltic Sea Science Center. Både Eleonore Gåvsten och Carmen Galian Barrueco försöker nyttja egna kontaktnät för att på så sätt komma i kontakt med andra aktörer än skolan. Det möjliggör för eleverna att förstå komplexiteten i vattnets olika processer.
– Vi ser gärna att eleverna får chanser att möta olika aktörer som på ett eller annat sätt arbetar med vattenrelaterade frågor. Träffa aktörer i samhället kan också bli inspiration för eleverna till eventuell framtida vidareutbildning, lyfter Carmen Galian Barrueco.
Mayumi Narongin-Fujikawa leder workshop med eleverna
Ett annat samarbete inom programfördjupningen är med Mayumi Narongin-Fujikawa, som till vardags arbetar som projektledare på IVL Svenska Miljöinstitutet och koordinator på Sjöstadsverket Water Innovation Centre. Samarbetet går ut på att genomföra en workshop där eleverna bland annat ska resonera kring vilka aktörer som är inblandade när man har problem med till exempel vattenbrist och miljögifter så som PFAS i en råvattentäkt för dricksvatten.
– Det gäller att försöka uppmuntra eleverna att vilja arbeta med vattenfrågor i framtiden. Mayumi Narongin-Fujikawa är jätteduktig på det och vi är väldigt glada över att i kursen ha ett närmare samarbete med IVL, beskriver Carmen Galian Barrueco.
Upplägget i workshopen innebär att eleverna blir tilldelade olika intressegrupper som myndigheter, vattenproducenter, industrier, konsumenter och forskare. Eleverna får på så sätt en inblick i hur man i verkligheten kan samarbeta och försöka få till en samverkansyta för att få till en förändring eller lösa det aktuella problemet.
– Framgångsfaktorer vid genomförande av workshops handlar till stor del om att få till ett samarbete och att hjälpa varandra. I min arbetsroll på IVL får jag själv mycket gjort tack vare ett fint samarbete med kollegor och andra aktörer, berättar Mayumi Narongin-Fujikawa.
Mycket planering för lärarnas del att sätta ihop arbetsmaterial
Det är alltså andra året som kursen hålls och både Eleonore Gåvsten och Carmen Galian Barrueco tycker att man ändå hittat någon slags rutin men att man kan komma att ändra på vissa delar för kommande årskurser. En av utmaningarna är att det faktiskt inte finns någon nationell kursplan.
– Idag finns det ingen kursbok framtagen som är specifik för programfördjupningen. Eftersom det inte finns en ”ren” lärobok för kursen behöver vi själva sätta ihop arbetsmaterialet vilket kan vara lite krävande för oss, berättar Eleonore Gåvsten.
Att sätta ihop arbetsmaterial gör man trots allt ändå i andra kurser men då har man ändå en lärobok att utgå ifrån. Samtidigt behöver eleverna själva finna referenslitteratur till arbeten. Lärarna lyfter att kursen fortfarande är under utveckling och att man fortfarande håller på att sätta en bra stomme och fördelning.
– Vi vill till exempel få till fler laborativa inslag i kursen men det kräver ju både kunskap och utrustning vilket man inte alltid har. Kursen befinner sig fortfarande i utvecklingsstadiet, resonerar Carmen Galian Barrueco.
Trycker extra på att skolan gärna träffar fler aktörer inom VA-branschen
Det finns många olika spår som man skulle kunna komma in på i kursen men det beror till stor del på vad lärarna som håller kursen också har för grundkunskaper.
– Vill passa på att nämna att det finns sådana enorma möjligheter med temat vatten i svensk undervisning. Fortsättningsvis vill vi inom kursen gärna träffa fler aktörer och trycker extra på att vi är jättetacksamma för eventuella framtida samarbeten om någon känner sig träffad, avrundar Carmen Galian Barrueco.
– Det gäller ju att man själv besitter rätt kompetenser i ämnet man undervisar i. Det är väldigt positivt att jag och Carmen har olika kompetenser och även egna kontaktnät, då kan man fiska tag i sina gamla bekanta och liksom få hjälp av dem, avslutar Eleonore Gåvsten.
