Skogsbergadammen, Täby
Skogsbergadammen är en undangömd men vacker damm som ligger vid Prästgårdsängarna sydost om Täby kyrkby. Det är ett gammalt jordbrukslandskap med hagmarker där djur har betat i hundratals år.
Här finns gott om spår efter bosättningar, gravhögar och stensträngar. Tillrinningen till dammen sker från ett cirka 300 ha stort område, där omkring en femtedel utgörs av bebyggd mark. Resterande del är naturmark, golfbanor och åkrar. Vattnet rinner in i dammen via ett långt dike. Eftersom det finns utjämnande delar i inloppsdiket har dammens yta satts till endast 1 % av det reducerade avrinningsområdet.
Dammen är väl placerad i jordbrukslandskapet för att smälta in i den omkringliggande miljön. Dammens vattenyta ligger högt i terrängen för att ge ett så naturligt intryck som möjligt och för att minimera schaktkostnaden. Eftersom det inte finns något i närheten som kan skadas finns heller inte behovet av skyddsåtgärder eller stora marginaler för att minska risken för översvämning.
Dammen är dimensionerad att kunna ta hand om alla normala flöden utan att översvämmas, men kommer det ett större regn finns alltså möjligheten att hantera det ytligt på omkringliggande mark. Fluktuationsdjupet är under normaldrift två decimeter.
Inloppsdelen
Skogbergadammens inloppsdel utgörs av en hästskoformad fördamm där det mesta av medföljande partiklar ska sedimentera. Här finns möjlighet att komma åt med fordon och maskiner i dammens närhet så att fördammen ska kunna skötas mer intensivt än övriga delar om så behövs. Fördammen avslutas med en träskärm som fungerar som en olje- och skräpavskiljare. Skärmen sträcker sig ner ett par decimeter under lågvattenytan och överkanten ligger högre än dammens bräddavlopp. Vattnet passerar under skärmen och flytande orenligheter blir därför kvar i fördammen.
På den första grunda delen, som är belägen direkt efter fördammen, finns en singelvall anlagd. Vallen är tänkt att filtrera vattnet och sprida flödet till dammens fulla bredd. I singelvallen finns en lerkärna som dämmer fördammens vatten en decimeter högre än vattnet i huvuddelen av dammen.
Den dagen man behöver gräva ur fördammens sediment, så är det lätt att pumpa ur fördammens vatten till huvuddammen, istället för att hela dammen ska behöva tömmas. Att nivåskillnaden bara är en decimeter och därmed lägre än fluktuationsdjupet, gör att de båda dammarna ändå kan anses som en och samma damm avseende uppehållstid och annat så att man minskar risken för urspolning och sedimentflykt från fördammen.
Våtmarksdelarna
De djupare delarna i dammanläggningen skiljs åt med grunda zoner. I Skogbergadammen rör det sig om fyra stycken våtmarksdelar med bara ett par decimeters vattendjup. Vegetationen som etablerat sig i de grunda zonerna utgör ett bra filter för partiklar och en livsmiljö för renande mikroorganismer.
I dammen finns öar, en lite större i mitten av dammen och ett antal små i den större våtmarksdelen. Syftet med småöarna är främst att skapa en myllrande våtmarksmiljö, med stor variation. Här finns miljöer med ständigt våta och grunda förhållanden med låga små öar utspridda. I direkt anslutning till detta finns ytor som oftast är torra, men som översvämmas vid tillrinnande regn. Även här finns öar som då inte översvämmas. Öarna är planterade med låga plantor av trädslag som trivs i våtmarksmiljön.
Utloppsdelen
Skogbergadammen har grunt vatten i en våtmarksdel före utloppet. Utloppet sker över ett skibord av trä där det luftas i fyra stycken V-överfall. Bräddutlopp anordnas direkt över utloppets utskov, med hårda kanter i skibordets sidor. Det kan ibland vara en fördel med ett ytligt säkert bräddavlopp för att få en tillräcklig kapacitet. Ett utlopp genom exempelvis en normal munkbrunn räcker ibland inte till kapacitetsmässigt.
Utloppet i Skogbergadammen har dimensionerats för att kunna ta hand om normalstora flöden, men dammanläggningen har höjdsatts för att den ska tillåtas att översvämmas vid större flöden. I närheten finns ingenting särskilt skyddsvärt i detta avseende, så den ytterligare schaktkostnaden för att göra en översvämningssäker damm var onödig. Dessutom är det vackrare och ser mer naturligt ut med en damm som ligger högt i terrängen, utan långa dammslänter. Vallar som lagts upp på strategiska platser gör att dammen svämmar över på ett kontrollerat sätt så att den ändå behåller sin funktion och tvingar även ett översvämmande dagvattnet att ta en lång väg igenom anläggningen.
Vegetation och gestaltning
Skogbergadammen har grunt vatten i en våtmarksdel före utloppet. Utloppet sker över ett skibord av trä där det luftas i fyra stycken V-överfall. Gestaltningen av dammen har präglats av naturlighet. De enda växter som planterats i området är de våtmarksträd som satts på öarna. All annan vegetation har fått vandra in naturligt. Något som gått väldigt fort eftersom slänterna är korta. En utsiktspunkt på en kulle har formats precis i anslutning till dammen. Det kan vara trevligt att få en överblick över dammen, och det kan vara bra för djur också såsom rovfåglar som spanar efter bytesdjur. Lägg upp lite stenar eller liknande om det finns möjlighet, det kan bli bra sittplatser för människor och fåglar.
Skötsel
Gräsytorna omkring Skogbergadammen slås endast en gång om året, under högsommar eller sensommar. Detta gör att ytorna inte växer igen. Eftersom anläggningen ligger undangömd och i en så naturlig miljö finns ingen anledning att ha intensiv skötsel.
Fordonsramper har skapats på flera platser i dammen. Detta har gjorts genom att slänten förstärkts med geotextil och ett tre decimeter tjockt lager av bergkross. Ramperna är tre meter breda och är till för att man ska kunna köra intill med grävmaskin eller släpkärra om man till exempel ska sjösätta en båt. Det finns en ramp i varje djup del av dammen.
Grodhotell
I anslutning till dammanläggningen har en övervintringsplats för groddjur anlagts. Övervintringsplatsen är en vidareutveckling av det ”grodhotell” som anlades i närheten av Visingedammen, också den i Täby. Denna lite mer onaturliga övervintringsplats är skapad genom att gräva ned 17 stycken lastpallar av plast. När grodorna tagit sig in genom det lilla stenröset som täcker entrén, öppnar sig en sal med mycket goda möjligheter till frostfri övervintring. Bottnen under pallarna är väldränerad och utgörs av grov sand där grodorna kan gräva ner sig. Grodhotellet är placerat i närheten av skogen där grodorna kan finna mat, och är orienterat med öppningen i söder, vänd mot den värmande vårsolen.
Grön mosaiktrollslända
Som en del av dammen har anlagts en speciell lekplats för grön mosaiktrollslända. Det är en hotad trollsländeart som man i en inventering kunde hitta i området, men som inte hade någon möjlighet till fortplantning i Täby. Trollsländan behöver en speciell växt för sin fortplantning, nämligen vattenaloe. I Skogbergadammen ordnades därför en skyddad del av dammen med förhållanden som skulle gynna just vattenaloe. Bottnen täcktes med duk och natursten för att försvåra för kaveldun och andra naturliga växter att vandra in. Sedan hämtades ett stort antal plantor av vattenaloe från en grannkommun. Vattenaloen är en växt som inte planteras på botten utan som flyter omkring strax över botten. Nu har den gröna mosaiktrollsländan en lekplats även i Täby.
Biholkar
I samband med att dammens utlopp konstruerades ett stort antal biholkar. Ett par av skibordets stödpålar förhöjdes en meter över mark och borrades sedan fulla med hål för att kunna utgöra bohålor för solitärt levande bin och andra insekter. Hålen borrades i ett ordnat mönster med dimensioner mellan 3 och 10 mm. Hålen placerades i olika väderstreck och på olika höjd över markytan, allt för att gynna så många olika arter som möjligt.
Säkerhet
Omkring hela dammen finns en hylla som ligger två decimeter under lågvattenytan. På hyllan som är en meter bred har våtmarksvegetation etablerat sig. Syftet med hyllan är att den ska fungera som ett skydd – att göra dammen säkrare för barn, eller för den delen vuxna, som råkat kliva i vattnet. De kommer då ut på grunt vatten vilket gör det lättare ta sig tillbaka upp på land. När vegetationen på hyllorna blir tät så utgör den ett bra hinder som gör det svårt för barn att ta sig ut till det djupare vattnet. Slänterna är i regel flacka, 1:5 från släntkrön och ned till den grunda hyllan.
