biofilter

Hur kan blågrön infrastruktur integreras och optimeras för att möta ett förändrat klimat?

Utsav Adhikari, doktorand vid Luleå tekniska universitet, delar i en intervju med VA-guiden med sig av resultaten från sin nyligen publicerade licentiatavhandling. Han har undersökt hur blågrön infrastruktur kan implementeras i olika urbana kontexter, hur tillförlitliga modeller för dagvattenflöden är samt hur designval för biofilter påverkar dess funktionalitet. Blågrön infrastruktur …

Ny vägledning för att minska spridningen av mikroplast från vägmarkeringar

Statens väg- och transportforskningsinstitut har tagit fram en ny vägledning för att förhindra att mikroplast från vägmarkeringar sprids i miljön. Vägledningen omfattar bland annat upphandling och regelverk, materialegenskaper och utformning och design av vägmarkeringar. Bland mer generella åtgärder ges förslag på ett antal dagvattenanläggningar som kan vara effektiva för att

Rening av organiska mikroföroreningar i dagvatten med hjälp av biofilter

Ali Beryani, numera doktor vid Luleå tekniska universitet, publicerade nyligen sin avhandling om organiska mikroföroreningar i dagvatten och biofilters förmåga att avskilja dem. I en intervju med VA-guiden delar han bland annat med sig av praktiska tips när det gäller utformning och underhåll av anläggningarna.  Organiska mikroföroreningar är en grupp

Betydelsen av ett försedimenteringssteg i biofilter

En av de första studierna som utvärderat försedimenteringar i biofilter har nyligen genomförts vid Luleå tekniska universitet. Enligt industridoktorand Robert Furén är en viktig lärdom från studien att det ansamlas höga halter av föroreningar i anläggningarna vilket kräver att drift- och skötselpersonal har korrekt utbildning och att material hanteras med

Biofilter – vad vet vi efter 20 år av forskning?

Under ett webbinarium arrangerat av kompetensnätverket Dag & Nät berättade Godecke Blecken, professor i VA-teknik vid Luleå tekniska universitet om han och hans kollegors forskning på biofilter de senaste 20 åren. Bland annat lyftes resultat från studier om hur filtermaterial, salt, temperatur och vegetation påverkar anläggningens reningseffektivitet.  Biofilter, även kallat

Hur sker uppsamling av PFAS i biofilteranläggningar?

I en nyligen genomförd studie vid Luleå tekniska universitet har forskare undersökt ackumuleringen av PFAS i biofilter. Resultatet tyder bland annat på att framtida design av anläggningarna kan behöva ökat djup och bättre adsorptionsmaterial för att kunna avlägsna mer mobila och komplexa PFAS-föreningar.   Per- och polyfluorerade alkylsubstanser (PFAS), även kallade

Utformning av biofilter för ökad fördröjning av dagvatten

I en broschyr från Luleå tekniska universitet sammanfattas en utvärdering av hur olika designparametrar påverkar flödesfördröjning i biofilter. Resultatet visar att en balans mellan lagring av vatten på ytan i anläggningen, tjockleken på filtermaterialet och tjockleken på dräneringslagret är viktigt för att uppnå maximal volymreduktion. Biofilter, regnbäddar eller växtbäddar som

Utvärdering av substrat i regnbäddar i Nacka

Nacka kommun har utvärderat två olika substrat i nyanlagda regnbäddsanläggningar. Syftet var att undersöka eventuella skillnader vad gäller rening, fördröjning och volymreduktion av dagvatten. Regnbäddar är en vanligt förekommande åtgärd i Nacka kommun för rening och fördröjning av dagvatten. Det gäller i synnerhet dagvatten från allmän platsmark så som gator.

Avskiljning av gummi, asfalt och andra typer av mikroplast i dagvatten från en högtrafikerad väg

I en dagvattenanläggning i anslutning till E4an vid Sundsvallsbron har Luleå tekniska universitet och IVL Svenska Miljöinstitutet utvärderat avskiljning av gummi, asfalt och andra typer av mikroplast med en dagvattenanläggning bestående av försedimentationskammare och biofilter.  Den 470 m² stora dagvattenanläggningen vid Sundsvallsbron är byggd av Trafikverket i samarbetet med VA-huvudmannen

Rulla till toppen