Ett avloppsreningsverk är främst byggt för att rena hushållsspillvatten, men i en stad finns både industrier och tillskottsvatten som också påverkar kvalitén på inkommande vatten. Genom regelbundna provtagningar får Gryaab en bild av hur vattnet förändras över tid.
Samverkan är avgörande för ett effektivt uppströmsarbete. På Gryaab finns en uppströmsenhet som arbetar med att förbättra kvaliteten på det inkommande avloppsvattnet. Liza Wellsjö, enhetsansvarig ger oss en inblick i arbetet, utmaningarna och varför samverkan och dialogen med kommunerna är så viktig.
I det 47:e avsnittet har vi nöjet att möta Mattias Öberg, toxikolog och PFAS-expert vid Karolinska Institutet. Samtalet kretsar kring Mattias bok, en berättelse om ämnesgruppen PFAS och rättsprocesserna utifrån PFAS-föroreningarna i Kallinge.
Vilka metodval och praktiska aspekter bör man tänka på vid fiskinsamling för analys av PFAS i en sjö? Juha Salonsaari, vattenvårdskonsulent vid Ljusnan-Voxnans vattenvårdsförbund svarar.
Stephan Köhler, specialist inom dricksvattenrening på Norconsult resonerar om hur kommunerna kan tänka rent generellt vid ett PFAS-förorenat råvatten. Han berättar bland annat om hur kommunen kan förhålla sig till miljökvalitetsnormerna, samt berör frågan om vem som ska betala för reningen av PFAS.
Uttern är tillbaka i Halland – ett tecken på bättre vattenkvalitet. Men höga PFAS-halter i trafikdödade uttrar visar att miljögifter fortfarande är ett problem och kräver fortsatt övervakning.
Fortifikationsverket och Försvarsmakten går vidare med en flexibel dagvattenanläggning för att rena PFAS-utsläppen från flygplatsen i Karlsborg. Målet är att nå minst 95 procents reningsgrad när anläggningen tas i drift 2026.
Stephan Köhler från Norkonsult svarar på en fråga om PFAS-filter på inkommande dricksvatten. Han berättar att om kolfilter eller jonbytesfilter används och filtrena sköts rätt så bör det vara låg risk att släppa vattnet till avloppsanläggningen. Om man däremot använder membranteknik för PFAS-reningen så behöver ett förorenat koncentrat tas omhand.
Vattenvårdsförbunden för Vänern, Vättern och Mälaren har tillsammans med forskare på Naturhistoriska riksmuseet studerat hur halten av PFAS-ämnen har varierat över tid i Sveriges tre stora sjöar. Genom provtagning av PFAS i fisk som fångats så långt tillbaka som på 70-talet har utvecklingen av ämnenas förekomst kunnat analyseras.
