Rena dagvatten med filter i vägbrunnar

En förorenad bäck mitt i staden. Orsak: dagvatten. Behöver åtgärdas. Verkar omöjligt, hus och vägar överallt. Lösning: reningsfilter i 50 vägbrunnar. Helt ogenomförbart? Nej, inte om du ska tro Hilde Björgaas på Göteborg Vatten och Linda Tegelberg på Urban Water.

Litet vattendrag som påverkas mycket av dagvatten
Hilde berättar att Göteborg Vatten har en åtgärdsplan för avlopp där alla recipienter är klassificerade utifrån sin känslighet och trafikbelastning. Åtgärdsplanen pekar ut fyra känsliga recipienter med hög belastning av föroreningar, en av dem är Vitsippsbäcken. Det är ett vattendrag som avvattnar ett litet avrinningsområde i närheten av Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg. Bäcken påverkas mycket av dagvatten, speciellt om man jämför med flödet i bäcken. Provtagning har visat att vattnet innehåller höga halter koppar, men även en del andra föroreningar. En anledning till de höga kopparhalterna är att koppar från vägar och tak tillförs med dagvattnet. Göteborg Vatten har gjort bedömningen att dagvattnet behöver renas för att förbättra vattenkvaliteten i recipienten. Vitsippsbäcken är för liten för att klassas som vattenförekomst inom vattendirektivet, men Hilde säger att de ändå ser sitt arbete som ett led i att uppnå direktivets mål om god vattenstatus. Vitsippsbäcken mynnar ut i Göta älv och den är klassad som en vattenförekomst.

Lämpligt område för pilotprojekt
Linda Tegelberg jobbar på Urban Water, ett företag som bidats ur ett forskningsprogram om uthållig användning av vatten i urbana miljöer, finansierat av MISTRA. Urban Water driver ett projekt som kallas Rent Dagvatten. Där går företag samman för att hitta systemlösningar för rening av dagvatten nära källan. Målet är att utforma ett koncept så att till exempel en kommun kan abonnera på rent dagvatten. Företagen anslutna till projektet sammarbetar för att hitta en lösning för rening av dagvattnet och sedan ingår installation och skötsel i abonnemanget. Linda och hennes kollegor behövde ett lämpligt område att testa sitt koncept på och tyckte att Vitsippsbäcken passade utmärkt. Samarbetet med Göteborg Vatten kring det här projektet startade för ungefär ett år sedan.

(Foto Linda Tegelberg: Fältbesök vid Vitsippsbäcken)

Modellberäkningar ger stöd för prioritering av åtgärder
Avrinningsområdet för Vitsippsbäcken har Linda inventerat med hjälp av flygbilder och fältbesök. Alla markytor har delats in i olika kategorier så som vägar, tak, parkeringsplatser och övriga hårdgjorda ytor. Linda använde uppgifterna som indata i en beräkningsmodell som heter SEWSYS. Modellen togs fram inom MISTRA-programmet som Urban Water härstammar från. SEWSYS beräknar den årliga belastningen av näringsämnen, metaller och PAH som recipienten tillförs via dagvattnet. De värden som modellen räknade fram för Vitsippsbäcken jämfördes sedan med mätningar i bäcken och Linda kunde konstatera att modellens resultat stämde bra överrens med mätningarna. Modellen gör även en beräkning som visar hur mycket olika källor bidrar till föroreningarna. Den informationen är ett bra stöd för att prioritera var åtgärder ska sättas in. Beräkningarna visade att koppartak och vägdagvatten är viktiga källor till föroreningarna av koppar i Vitsippsbäcken.

Filter i rännstensbrunnar ska rena vägdagvattnet
Hilde och Rent Dagvattengruppen började fundera på vilken sorts åtgärder som kunde vara aktuella. Ett alternativ var att göra en end of pipe-lösning, till exempel en gemensam filterkombination i anslutning till utsläppspunkten. En sådan lösning skulle kräva ett stort utjämningsmagasin eftersom området har så stor andel hårdgjorda ytor att flödet blir för ojämnt annars. Linda och Hilde gjorde bedömningen att det inte fanns några lämpliga ytor att använda till det. Det andra alternativet var att försöka jobba närmare källan, på flera ställen uppströms i området. Valet föll på det här alternativet och nu pågår planering för att sätta in filter på rännstensbrunnar vid vägar för att på det sättet fånga upp en stor del av det mest förorenade dagvatten. Det finns det många rännstensbrunnar i området och inom projektet kommer de att sätta filter i 52 stycken.

Varje filter ska bytas 2-3 gånger per år och det kräver en stor arbetsinsats. –De vore svårt att lägga det på Göteborg Vattens driftavdelning, säger Hilde. Tanken är nu att testa en abonnentslösning där Rent Dagvatten installerar och driver reningsutrustningen. Göteborg Vatten kommer att göra årliga kvalitetskontroller för att följa upp projektet.

Linda och hennes kollegor kommer att installera filtren under våren. Efter 2-3 månader ska filtren analyseras för att se hur mycket föroreningar som har fastnat i dem. Filtren kommer att rena dagvattnet från metaller, PAH, oljor och partikelbunden kväve och fosfor och förhoppningsvis även en del prioriterade ämnen (som pekas ut i vattendirektivet).

Det finns idag varken krav eller certifiering som säger hur ett dagvattenfilter ska fungera. Många filter är inriktade på att rena traditionella ämnen som metaller, oljor och PAH:er, men idag är prioriterade ämnen enligt vattendirektivet en ny grupp av ämnen som blivit viktiga. Inom projektet kommer Linda och hennes kollegor att testa filter från tre svenska och en tysk leverantör. På så sätt blir det en undersökning av vilka hur mycket föroreningar som filtren fångar upp. Linda hoppas att det kan ge kunskap om hur bra filtren är på att ta hand om just de prioriterade ämnena.

(Foto Linda Tegelberg: En av vägarna i avrinningsområdet)

Utmaningar för framtiden
För Göteborg Vatten är det här ett intressant pilotprojekt. Det aktualiserar också frågan om ansvarsfördelning och det pågår en utredning om ansvar just när det gäller vägdagvatten. Hilde lyfter fram det här som en stor utmaning för kommunen. Det är viktigt att reda ut vem som ska betala för rening av olika typer av dagvatten, vilka olika förvaltningar som ska ta ansvar för dagvatten och vem som ska sköta befintliga anläggningar.

När jag frågar Linda om vilka framtida utmaningar hon ser inom dagvattenområdet lyfter hon fram frågor om gränsdragning: Är det utspädningsprincipen som gäller? I så fall är det okej att släppa ut ett förorenat dagvatten i en okänslig recipient. Om du däremot tänker att det är belastningen som ska begränsas, då måste du åtgärda alla stora utsläpp. Det går att göra simuleringar och mätningar av vilka halter och mängder av föroreningar som ett dagvatten kan innehålla. Men vad ska du jämföra halterna med egentligen, idag är kraven otydliga på det här området.

En annan sak som Linda poängterar är att en långsiktig lösning av dagvattenfrågan kräver att vi jobbar med att få bort källan. Ett bra sätt är att välja byggmaterial som inte innehåller farliga ämnen. Den målsättningen borde ingå i alla kommuners dagvattenpolicy tycker Linda.

Kort om…

Linda Tegelberg

Arbetsplats: CIT Urban Water Management AB
Arbetsuppgifter: Frågor om dagvatten och hydrologi
Roligast med att jobba med dagvatten: både charmen och frustrationen med dagvatten är att det ibland inte finns några tydliga metoder. Det gör området spännande och levande.
Kontaktuppgifter: Telefon 070-662 29 10 linda.tegelberg@cit.chalmers.se

Hilde Björgaas

Arbetsplats: Göteborg Vatten
Arbetsuppgifter: VA-ingenjör inom avloppsprojektering, med ansvar för dagvatten. Dagvattenfrågor utgör bara en liten del av arbetsuppgifterna.
Roligast med att jobba med dagvatten: Frågan känns meningsfull. Dels med tanke på kvantitet; framtida översämningar till följd av klimatförändringar, men också ur ett kvalitetsperspektiv. Att jobba med dagvatten är inte lätt, även om teorin bakom kan vara enkel.
Kontaktuppgifter: Telefon 031-3687447 hilde.hagen.bjorgaas@vatten.goteborg.se

Läs mer om:
Rent Dagvatten

CIT Urban Water Management AB