Ordlista är en sammanställning från flera olika källor. I de fall jag har tagit förklaringen rakt av från en källa finns den angiven direkt i texten.
| 10-års regn | Begreppet används i samband med dimensionering av ledningsnätet. Det finns statistiska beräkningar som visar hur ofta ett regn med en given varaktighet och intensitet förekommer. Ex: ett regn som varar i tio minuter och har en intensitet på 225 liter per sekund och hektar förekommer statistiskt sett vart tionde år. Eftersom det är praxis att räkna med ett regn som varar i 10 minuter när man dimensionerar ledningar är detta exempel ett vanligt dimensionerande regn.Om man säger att 10-årsregn kommer att bli vanligare i framtiden, så menar man att klimatet kommer att förändras så att ett regn med en given intensitet och varaktighet som idag förekommer statistiskt sett vart tionde år kommer att bli förekomma oftare i framtiden, kanske som ett femårsregn. |
| ABVA | Allmänna bestämmelser för användare av en kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning. Fastställs i varje kommun. Vad som kan ingå i ABVA regleras i lagen om allmänna vattentjänster. |
| allmän plats | En gata, en väg, en park, ett torg eller ett annat område som enligt en detaljplan är avsett för ett gemensamt behov (PBL). |
| avloppsvatten | Gemensamt namn för spillvatten, dagvatten och dränvatten (Gbrg handbok).Miljöbaken 9kap.2§ definierar följande: Med avloppsvatten avses: 1. spillvatten eller annan flytande orenlighet, 2. vatten som använts för kylning, 3. vatten som avleds för sådan avvattning av mark inom detaljplan som inte görs för en viss eller vissa fastigheters räkning, eller 4, vatten som avleds för avvattning av en begravningsplats. |
| avrinningsområde | Generellt begrepp som syftar på ett sammanhängande markområde som avvattnar till en punkt. |
| avrinningskoefficient | Ett mått på den maximala andel av ett område som kan bidra till avrinningen. Anges som ett tal mellan noll och ett. Områden med mycket hårdgjord yta får en hög avrinningskoefficient. Även lutningen påverkar. |
| avrinningsstråk | Stråk inom ett bebyggt område där vatten tillåts rinna på ytan i samband med regn eller snösmältning (P105). |
| bräddavlopp | Anordning för att avlasta kombinerade ledningssystem när det blir för mycket vatten i dem. Vatten från ledningssystemet bräddar till en annan ledning, direkt ut i ett vattendrag eller upp på markytan. |
| byggherre | Den som för egen räkning utför eller låter utföra projekterings-, byggnads-, rivnings- eller markarbeten (PBL). |
| dagvatten | Det finns en rad olika definitioner av dagvatten:Tillfälligt förekommande, avrinnande vatten från hårdgjord yta, tex regnvatten och smältvatten (Boverket).
Regn- och smältvatten som rinner av från hårdgjorda ytor (Gbrg handbok). Ytligt avrinnande regnvatten och smältvatten (P105). Nederbördsvatten som inte tränger in i marken, utan avrinner på ytan (NV föreskrift). |
| dimensionerande regn | Det regn som kommunen/VA-huvudmannen bestämt att ledningsnätet ska dimensioneras efter. I praktiken ofta ett 10-årsregn, det betyder att ledningsnätet är dimensionerat så att det kommer att svämma över i genomsnitt vart tionde år. |
| dränvatten | Vatten från dränering av byggnader eller mark. Dränvatten avleds ofta i ledningssystem. |
| duplikatsystem | Separata avloppssystem med två ledningar där spillvattnet avleds i den ena och dag- och dränvattnet avleds i den andra. |
| förbindelsepunkt | Den punkt där en fastighets serviceledningar kan kopplas in på det kommunala VA-nätet. Förbindelsepunkten utgör gränsen mellan kommunens och fastighetsägarens ansvarsområde. Ofta ligger förbindelsepunkten ca 0,5m utanför tomtgränsen när det är frågan om en ledning. |
| fördröjningsmagasin | Ett magasin för tillfällig fördröjning av avrinnande dagvatten (P105).En damm, reservoar, rörledning eller likande vars syfte är att minska det hastiga flödesförloppet i t.ex. en dagvattenledning och därigenom minska risken för inverkan på dikningsföretag eller översvämningar nedströms magasinet (Boverket). |
| grundvatten | Det vatten som finns i markens porsystem och vars portryck är högre än eller lika med ett. Kan också uttryckas som det vatten som finns i den mättade zonen, alltså från den nivå där alla markens porer är vattenfyllda och nedåt. |
| gråvatten | Gemensamt namn för disk-, dusch-, bad- och tvättvatten. Kallas även BDT-vatten. |
| infiltration | Beskriver att vattnet tränger genom markytan, alltså från att ha varit utanför marken till att vara i marken. I dagvattensammanhang används det också för att beskriva när vatten rinner genom tex ett sandlager för att föroreningarna ska filtreras bort eller brytas ner. |
| inströmningsområde | Den del av avrinningsområdet där det sker grundvattenbildning, alltså vattnet rör sig nedåt i markprofilen. |
| kombinerat system | Avloppssystem där dagvatten och spillvatten avleds i en gemensam ledning. |
| kvartersmark | Mark som enligt en detaljplan inte ska vara allmän plats eller vattenområde ( PBL). |
| LAV | Förkortning för lagen om allmänna vattentjänster (SFS 2006:412), kallas även vattentjänstlagen. |
| LOD | Förkortningen betyder lokalt omhändertagande av dagvatten. Det finns ingen enhetlig definition på vilka metoder som ingår i begreppet LOD. I Gbrg handbok står att LOD innebär: hantering av dagvatten inom det område där det bildas och som därmed onödiggör eller minskar behovet av bortledning. |
| MB | Förkortning för miljöbalken (SFS 1998:808) |
| nödutlopp | Anordning på spillvattenledning som tillåter att vatten avleds till recipienten, antingen direkt eller via dagvattenledning. Används enbart vid driftstopp eller onormalt hög tillrinning. |
| PBL | Förkortning för plan- och bygglagen (SFS 2010:900) |
| perkolation | Beskriver att vattnet som rinner genom markens porsystem, normalt nedåtriktat. |
| permeabilitet | Ett mått på genomträngningsförmåga. Vattengenomsläpplighet är ett mer relevant begrepp i dagvattensammanhang. Inom forskarvärlden kallas det hydraulisk konduktivitet. Det är ett mått på hur snabbt vatten kan transporteras genom marken, mäts ofta i meter/dygn eller cm/timme. |
| planläggning | Arbetet med att ta fram en regionplan, en översiktsplan, en detaljplan eller områdesbestämmelser (PBL). |
| policy | Grundprinciper för en organisations handlande i en viss fråga. |
| regnintensitet | Anger hur kraftigt det regnar, alltså nederbörd per tidsenhet och yta. Mäts ofta i liter per sekund och hektar. |
| rinntid | Den maximala tid det tar för regnvattnet att rinna till den punkt där allt dagvatten avleds från området. Mäts i minuter. Används bl.a. vid beräkning av ledningskapacitet. |
| sammanhållen bebyggelse | bebyggelse på tomter som gränsar till varandra eller skiljs åt endast av en väg, gata eller parkmark (PBL). |
| separatsystem | Separat system med rörledning för spillvatten samt rännsten eller dike eller LOD-lösning för dagvattnet. Skillnaden mot duplikatsystem är alltså att dagvattnet inte avleds i en ledning när begreppet separatsystem används. |
| separerade system | Samlingsbegrepp för duplikatsystem och separatsystem. Alltså att spillvatten och dagvatten rinner skilda från varandra. |
| serviceledning | Anslutningsledning mellan fastighet och VA-verkets huvudledning. |
| spillvatten | Förorenat vatten från hushåll (toalett-, disk-, dusch-, bad- och tvättvatten), industrier, serviceanläggningar och dylikt. |
| svackdike | Ett grunt dike som används för avledning och infiltration av dagvatten. |
| svartvatten | Vatten från toaletter. |
| tillskottsvatten | Det vatten som ovälkommet smiter in i spillvattenledningar. Kan vara t.ex. dagvatten, dränvatten, inläckande gundvatten eller ytvatten. Kallas även ovidkommande vatten. |
| utströmningsområde | Den del av avrinningsområdet där grundvatten flödar ut till markytan eller direkt till vattendrag, alltså vattnet rör sig uppåt i markprofilen. |
| VA | Det står helt enkelt för vatten och avlopp. Används i många kombinationer; VA-plan, VA-anläggning, VA-huvudman osv. Om dagvatten inkludera i begreppet varierar, ibland ingår det och ibland inte. Dagvatten kan i vissa fall definieras som avloppsvatten och då inkluderas det normalt i VA-begreppet. Ofta när någon pratar om ”VA” handlar det om dricksvattenförsörjning och kommunala avloppsanläggningar. |
| VA-avgift | Avgift som fastighetsägare är skyldiga att betala för anslutning till allmän vatten- och avloppsanläggning. Regleras i LAV. |
| varaktighet | Anger hur länge ett regntillfälle varar. Anges ofta i minuter. Begreppet används vid bl.a. ledningsdimensionering. |
| vattendelare | Den gräns som avgränsar ett avrinningsområde, dvs allt vatten som faller innanför vattendelaren rinner ut i en punkt. |
| verksamhetsområde | Område där vattenförsörjningen och avlopp har ordnas eller ska ordnas med bestämd allmän VA-anläggning enligt VA-lagen (Boverket). Verksamhetsområde för dagvatten behöver inte sammanfalla med verksamhetsområde för dricksvatten och avlopp. Inom verksamhetsområde har kommunen rätt att ta ut VA-taxa. |
| verksamhetsutövare | Den som har det ekonomiska, juridiska och faktiska inflytandet över en anläggning. |
| ytvatten | Vatten som rinner på markytan tex i sjöar och vattendrag. |
| återkomsttid | Den genomsnittliga tiden mellan regntillfällen som har en viss intensitet och varaktighet. Räknas ut med hjälp av statistik och historiska nederbördsmätningar. |
Referenser:
Gbrg Handbok = Göteborgs stads rapport Dagvatten, så här gör vi! Handbok för kommunal planering och förvaltning,
LAV = lagen om allmänna vattentjänster
Boverket = ordlistan i Boverkets allmänna råd 1995:2.
PBL = Plan- och bygglagen
P105 = svenskt vattens skrift Hållbar dag- och dränvattenhantering
NVs föreskrift om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse SNFS 1994:7
Ordlista är en sammanställning från flera olika källor. I de fall jag har tagit förklaringen ordagrant från en källa finns den angiven direkt i texten. I annat fall är det en sammanställning från olika källor.
Om du har synpunkter på förklaringarna, eller ord som saknas -använd gärna kommentarsfältet här nedanför!
