Från källa till källare – Guldkorn från Vatten Avlopp Kretslopp 2019

Den 13-14 mars 2019 samlades över 500 personer från va-branschen på Hotel Tylösand för att öka sin kunskap, utbyta erfarenheter och idéer under VA-guidens konferens Vatten Avlopp Kretslopp. Här sammanfattas några guldkorn från delseminariet Från källa till källare – hantering av stigande vattennivåer.

Under Vatten Avlopp Kretslopp (VAK) 2019 deltog fler än 70 föreläsare som bidrog med intressanta föredrag inom sina respektive expertområde. Undertecknad har naturligtvis fokus på föredragen med dagvatteninriktning och gör här sammanfattar jag här några av alla de guldkorn till föredrag som presenterades under konferensen. Åhörarkopior från samtliga presentationer från VAK 2019 hittar du här.

Många kustnära kommuner i södra och västra Sverige behöver inte bara hantera översvämningsproblematik till följd av skyfall, utan även p g a stigande havsnivåer. Denna gång tar vi del av några guldkorn från föredragen under delseminariet Från källa till källare – hantering av stigande vattennivåer som avhandlade just denna problematik.


Havsnivåhöjning – nu och i framtiden – Signild Nerheim, SMHI

”I Sverige kommer havsnivåhöjningen innebära olika stora problem beroende på var du befinner dig.”

Signild Nerheim, oceanograf vid SMHI gav en introduktion till kunskapen om stigande havsnivåer och varför detta är något som ska finnas med i kustkommunernas samhällsplaneringsarbete.

Det finns flera processer som påverkar havsnivåhöjningen. Klimatförändringar resulterar i att glaciärer smälter och att temperaturen i världshaven förändras. När havet blir varmare, börjar molekylerna i vattnet att röra sig snabbare, tar mer plats, vilket i sin tur resulterar i att havsnivån stiger. Detta kallas för termisk expansion och kan, tillsammans med isavsmältning, innebära en global havsnivåhöjning på cirka en meter i slutet av nästa sekel, enligt FN:s klimatpanel.

I Sverige kommer havsnivåhöjningen innebära olika stora problem i olika delar av landet beroende på landhöjningen. I norra Sverige är problematiken mindre än i södra Sverige, som faktiskt påverkas redan idag. Således är viktigt att svenska kustkommuner påbörjar planeringsarbetet redan nu. En konsekvens av havsnivåhöjning är risken för att saltvatten från havet kan tränga in i grundvatten och resultera i att dricksvattenbrunnar behöver omlokaliseras. En annan konsekvens när havet når längre upp på land är att nya områden drabbas av erosion. Befintliga byggnader och infrastruktur kan då undermineras och i slutändan rasa.

Signild menar att när man planerar för stigande havsnivåer är det traditionellt att förhålla sig till riskerna för enbart ny bebyggelse och att man utifrån nya byggnader tar fram en generell nivå för lägsta bygghöjd. Hänsyn tas sällan till den befintliga bebyggelsen som finns på platsen idag. SMHI:s rekommendation är att utgå från ett specifikt fall och att en riskanalys görs utifrån sannolikhet för händelsen och konsekvensen för händelsen i det specifika fallet. Det är även viktigt att fundera över vad som kan betraktas som en acceptabel översvämningsrisk och hur lång tid översvämning på en viss plats kan accepteras.

Sammanfattningsvis kan det konstateras att havet kommer att fortsätta att stiga även efter år 2100, som ofta utgör den tidshorisont som planering sker utifrån. Det är därför viktigt att beakta högre rekommenderade byggnivåer för ny bebyggelse och funktioner med livslängd som kan tänkas vara längre än år 2100.

Havets stigning kan ske snabbare eller långsammare än de antaganden som hittills gjorts vilken kan innebära att de beräknade nivåerna för år 2100 kan nås tidigare eller senare. Befintlig bebyggelse och infrastruktur finns ofta på nivåer som är betydligt lägre än de som kan beröras av extrema havsvattennivåer. Sannolikheten för, och konsekvensen av, översvämning av dessa samt lämpliga åtgärder, måste därför bedömas ifrån fall till fall.

Läs mer om havsnivåer på SMHI:s hemsida.


Vatten i Göteborg – Perspektiv från beställare och konsult – Glen Nivert, Göteborg Kretslopp och Vatten och Mattias Salomonsson, Sweco

”Det kommer att krävas åtgärder till en kostnad av mellan 20 till 40 miljarder.”

Föredraget av Glen och Mattias inleddes med att åhörarna fick en beskrivning av de översvämningsrelaterade utmaningar som Göteborg står inför och hur kommunen strategiskt arbetar med dessa frågor. Utmaningarna utgörs dels av stigande nivåer i både hav och Göta älv, dels av skyfall. Kommunen uppskattar att de åtgärder som behövs för att klimatsäkra staden kommer att kosta mellan 20 till 40 miljarder kronor. Detta motsvarar en kostnad på mellan 30 000 till 60 000 kr per invånare som kommunen kommer att behöva låna.

I Göteborg har man under 15 år arbetat fram en rad olika strategiska dokument och verktyg som ska vara ett stöd i det fortsatta arbetet med att klimatanpassa staden. En översvämningskartering utfördes initialt för att fungera som underlag till de strukturplaner som tagits fram för olika avrinningsområden inom kommunen. I strukturplanerna går det att hitta information om bl a vilka områden som riskerar skador vid översvämning, åtgärdspotential, mm. För varje avrinningsområde har tre skyfallsrelaterade åtgärdsslag definierats;

  • Skyfallsled – hur vatten kan ledas vidare nedströms på ett säkert sätt. Här har man medvetet valt bort termen ”skyfallsväg” för att inte skyfallsavledning enbart ska förknippas med avledning på vägar. Skyfallslederna är beräknade för ett scenario med ett 100-års regn med klimatfaktor.
  • Skyfallsyta – helt enkelt en yta för magasinering av vatten under ett skyfall.
  • Styrning – Komplement för att förstärka de övriga två funktionerna. Kan exempelvis vara en pumpstation.

Strukturplanen fungerar i sin tur som underlag i det arbetet med det andra problemområdet; högvatten. För att skydda Göteborg mot stigande hav planeras anläggning av stora portar, i anslutning till där Göta älv mynnar i havet. För att  skydda staden mot en stigande vattennivåer i Göta älv finns planer på att bygga ett älvkantsskydd där cirka 11 km skydd planeras på vardera sida av älven. Vid förstudien utreddes vilka funktioner som skyddet bör kunna uppfylla. Det handlade exempelvis om hur dagvatten och skyfall ska kunna hanteras på insidan av älvkantskydden och hur grundvattnet kan komma att påverkas.

Göteborg stad arbetar även på olika sätt för att kommunicera bilden av vatten som en möjlighet i stadsplaneringen. Genom projektet Rain Gothenburg vill man skapa inspiration hos andra att själva initiera åtgärder som löser skyfalls- och dagvattenproblematiken. Läs mer på stadens hemsida.


Risk för översvämningar i Falsterbonäset – vad kan vi göra när havsnivåerna stiger? – Anna Möller, Vellinge kommun

”Vid en översvämning skulle stora delar av Falsterbonäset hamna under vatten.”

Anna Möller, samhällsbyggnadschef vid Vellinge kommun berättade under sitt föredrag om hur kommunen arbetar med att förhindra översvämningsproblematik till följd av tillfälligt stigande havsnivåer i Falsterbonäset.

Vellinge är en kustkommun som ligger längst ner i Skåne och saknar därmed landhöjning. Översvämning p g a tillfälligt stigande havsnivåer är inget nytt i kommuen, utan det finns en beredskap att hantera dessa tillfällen med hjälp av tillfälliga skyddsåtgärder som snabbt kan vara på plats. Detta har framför allt varit nödvändigt i Falsterbonäset, där stora delar av bebyggelsen ligger under havsnivån redan idag.

Det är sannolikt att översvämningar på grund av tillfälligt stigande havsnivåer kommer att ske i större omfattning i ett förändrat klimat. Vellinge kommun beslutade därför att påbörja arbetet med att ta fram ett permanent skydd i Falsterbo som ska skydda den befintliga bebyggelsen från översvämning från havet. Efter många års planeringsarbete fick man 2011 klart en handlingsplan för ett inre och ett yttre skydd. Förslaget har sedan arbetats in i strategiska dokument såsom översiktsplan, handlingsplan och evakueringsplan.

I juni 2018 lämnade kommunen in en tillståndsansökan till Mark- och miljödomstolen om att, som ett först steg, anlägga ett 21 km långt inre skydd till en uppskattade kostnad på cirka 300 miljoner kronor. Detta ska jämföras till det uppskattade värdet på fastigheter vid Falsterbonäset som ligger i riskzonen för att drabbas av översvämning vid stigande havsnivåer (40 miljarder).

I huvudsak planeras skyddet att bestå av vallar och därmed vara så enkelt som möjligt i konstruktionen. Befintliga sanddyner kommer att användas i den mån det går men på vissa platser kan det dock, av utrymmesmässiga skäl behövas en regelrätt mur.

En utmaningar för Vellinge kommun vad gäller att översvämningsskyddet ska bli verklighet är alla de förordnanden och riksintressen som finns i inom Falsterbonäset. Skyddet kommer bland annat behöva anläggas inom ett Natura 2000-område och inom strandskyddsområden, samtidigt som bl a friluftsliv, kulturmiljö och naturvård utgör riksintressen. Dessutom har kommunen haft en utmaning i att övertyga invånarna om behovet av ett översvämningsskydd.

Läs mer om projektet här.


Åhörarkopior från samtliga presentationer från VAK 2019 hittar du här.